Männen som ofta passerar förbi i texternas och bilderna fyller en helt nödvändig funktion i framställningen av Fröken Sverige som en kvinnlig representant för
att genus skapas relationellt. Denna relationella konstruktion tydliggörs inte minst när den manliga blicken synliggörs och förefaller så viktig i skapandet och framhållandet av vacker, attraktiv, svensk kvinnlighet i berättelsen om Fröken Sverige.
Att konstruktionen av kvinnlighet i berättelsen om Fröken Sverige sker i relation till manlighet, om än ibland perifer sådan (jfr Holgersson, 1998), visar sig i de texter där män representeras. Deras manlighet används således som en kontrasterande motpol i skapandet av kvinnlighet. De män som representerar denna manlighet är i berättelsen om Fröken Sverige inte sällan militärer (sjökadetter, officerare), poliser, sportstjärnor samt ”kändisar”.
På samma gång är den samtidiga presentationen av man och kvinna – manlighet och kvinnlighet – på scenen en konstruktion av den heterosexuella attraktionen och kärleken mellan man och kvinna i ett par. Fröken Sveriges kvinnlighet och de begärande männens manlighet förstärker varandra genom att kontrasteras och samtidigt kopplas till varandra. Han sägs representera styrka och manlighet, vilken till skillnad mot den svävande, svala, ljuva och eteriska kvinnligheten måste förstås som just stark, vältränad och aktiv. Konstrasten mellan dessa två motpoler är samtidigt en relation. Å ena sidan kan kvinna och man ses som ett mynts två skilda sidor och å andra sidan kan de ses som fullständigt sammankopplade med varandra. Kvinnligheten och manligheten är väsensskilda, vilket på samma gång innebär att man och kvinna är i behov av varandra. Den manliga blicken i berättelsen om Fröken Sverige fyller således den viktiga funktionen av livlinan mellan de två särskiljda entiteterna kvinnligt och manligt. Män ser på kvinnor och då blir de sköna. Samtidigt fyller kvinnorna också en viktig funktion för skapandet av en attraktiv manlighet, genom att de förgyller den attraktiva mannen med sin kvinnliga fägring. Det i sin tur skapar den heterosexuella tvåsamhetens lov i berättelsen om Fröken Sverige.
Det är alltså tydligt att arrangemanget av Fröken Sverige-tävlingen skapar normer kring svensk kvinnlig skönhet genom den manliga blicken och dess högst visuella grund. Syftet med skönhetstävlingen Fröken Sverige är att välja en kvinnlig representant för nationen Sverige och en kropp av kött och blod väljs för att representera den föreställda nationella kroppen (se vidare Mattsson & Pettersson, 2006). Kvinnor får ofta symbolisera nationen medan män är dess agerande subjekt (Sharp, 1996). Normerna kring den svenska kvinnlig-heten skapas relationellt. I den första tävlingen 1949 eftersöks exempelvis ”den friska sportiga, svenska idealflickan” (VR, 1949, nr. 28, s. 9) vilken
kontrasteras mot en annorlunda, avvikande och icke-önskvärd kvinnlighet, förkroppsligad av ”en konstlad, banal glamour-girl” (VR, 1949, nr. 28, s. 9). Normerna för svensk kvinnlig skönhet skapas alltså genom att särskiljas från det avvikande, icke eftersträvade. Men det avvikande är samtidigt oumbärligt för skapandet av normerna – utan motsats kan inte det överordnade idealet skapas.
Men frågan är vad som är norm respektive avvikande i förhållande till manligt och kvinnligt i en skönhetstävling. Är kvinnlighet norm och manlighet avvikande? Jag tror att man för att förstå skapandet av normer för svensk kvinnlighet i skönhetstävlingar bör sätta det i relation till samhällets genus-system i stort. Genusgenus-systemet generellt präglas av en överordning av män och manlighet och en underordning av kvinnor och kvinnlighet (jfr Hirdman, 2002; Gothlin, 1999). Så även om en viss form av svensk kvinnlighet utgör normen i Fröken Sverige-tävlingen underordnas den män och manlighet i stort. Den manliga blicken fungerar således mot bakgrund av genussystemet som en försäkring mot att män inte underordnas på en arena där normer för kvinnlig skönhet skapas. Männen och deras blickar är alltså helt nödvändiga för skapandet av den åtråvärda, vackra Fröken Sverige.
Genussystemets existens är således själva förutsättningen för att skön-hetstävlingar ska kunna äga rum. I skapandet av kvinnlighet i allmänhet ligger ju betoningen ofta på att vara ett objekt genom fokus på skönhet och utseende. Beteckningen kvinnlig betyder också ofta något som måste skapas och läras in – genom rätt klädval, smink och frisering (jfr Björk, 1996). Skapandet av manlighet fokuserar, istället för på skönhet och utseende, bland annat på egenskaper som aktivitet, styrka och förnuft. Den manliga blicken skapar också manlighet genom att den sätter män i positionen av den som kan avgöra vad kvinnlig skönhet är. Samtidigt, menar jag, att man kan se iscensättandet och framhållandet av den manliga blicken och män i berättelsen om Fröken Sverige som att ideal kring män och manlighet också skapas i tävlingens kontext.
Den manliga blicken fungerar också som ett verktyg för att inte underordna män i sammanhanget av skönhetstävlingar, som är en arena där kvinnor sätts i relation till och jämförs med varandra. För att spetsa till det kan man säga att
underordning av kvinnor, i relation till män, som de i stor utsträckning har varit och är.
Referenser
Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig – Genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.
Banet-Weiser, Sarah (1999) The most beautiful girls in the world: beauty pageants
and national identity. Berkeley, California: University of California Press.
Craig, Maxine Leeds (2002) Ain't I a Beauty Queen? Black Women, Beauty, and the
Politics of Race. New York: Oxford University Press.
Gothlin, Eva, (1999) Kön eller genus? Skrift från Nationella Sekretariatet för Göteborg: Genusforskning.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997) Vägar genom texten: Handbok i
brukstext-analys. Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Yvonne (2001) Genus – Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Holgersson, Charlotte (1998) ”Kvinnan som nödvändig periferi”, s. 49-66, i Wahl, Anna et al, Ironi och sexualitet – Om ledarskap och kön. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Mattsson, Katarina (2005) ”Klonad skönhet – Fröken Sverige och andra Missar i kritisk belysning”, i Forsberg, Gunnel & Grenholm, Cristina (red.) …och likväl
rör det sig, Karlstad: Karlstad University Press.
Mattsson, Katarina & Pettersson, Katarina (kommande) “Cloned Beauty – ‘Fashion-able Femininity’, Body Norms and Processes of Cultural Cloning” in Essed, Philomena & Goldberg, David, T. (Eds.), Cloning Cultures. Duke.
Mattsson, Katarina & Pettersson, Katarina, (2006) ”Fröken Sverige i folkhemmet – ideal svensk kvinnlighet på 1950-talet”, i Sandell, Kerstin & Mulinari, Diana (red.), Feministiska interventioner. Stockholm: Atlas.
Mattsson, Katarina & Pettersson, Katarina, (inskickad) Crowning Miss Sweden –
Constructions of Gender, Race & Nation i Beauty Peagants. Inskickad till
NORA.
Rose, Gillian (1993) Feminism and Geography – The Limits of Geographical
Knowledge, Minneapolis: University of Minnesota Press.
Åse, Cecilia (2000) Makten att se – Om kropp och kvinnlighet i lagens namn. Malmö: Liber.
Summary
The Male Gaze at Miss Sweden
A feminist critique against beauty pageants has often addressed the problem that women are represented as passive, sexualized objects, created to satisfy a male
desiring audience. As a consequence of this critique other abilities and ambitions than beauty have also been sought for in the beauty pageant Miss Sweden. But is it possible to balance a passivization of a female object and the representation of a smart and competent young woman? In this paper I conclude that the answer is “no”, since the construction of a passive object and unequal gender relations are always the premises on which a beauty pageant rests. In this paper I analyze the function of the male gaze in the Miss Sweden contest during the 1950s. The analysis gives at hand that the male gaze functions as a confirmation of the choice of Miss Sweden, since she is represented as desirable in men’s eyes. Thus there is a plethora of photos and texts presented on the pageant where the gaze is constructed and emphasized. The construction of Swedish femininity is made in relation to an ideal masculinity. Furthermore the male gaze works the other way around, since the beautiful women gazed at also give status to the men looking at them.