Den patriarkala samhällsstrukturen

En av orsakerna till att en kvinna tvingas att ingå äktenskap i Afghanistan kan vara den yttre sociala påverkan från släktingarna, som leder till att kvinnans familj övertygas att ”gifta bort” henne förklarade Ali. Han säger också att jämnlikhet mellan könen inte är viktigt att ta hänsyn till hos många. Smith (2009, s.15) och Walby (1990, s. 238-239) menar att förekomsten av tvångsäktenskap kan bero på att det patriarkala systemet är styrande för samhället och att detta i sin tur kan vara avgörande för landets misslyckande att bekämpa detta. Det patriarkala samhället kan också knytas ihop med Kronsells (2006, s. 107, 112) beskrivning av

könsmaktsordningen, där kvinnor utnyttjas plansmässigt bland annat vid de äktenskapsbeslut som oftast tas av männen eftersom de förmodligen vill understryka sin makthavande roll. När den sociala påverkan och släktingar är inblandade vid beslut av äktenskap, innebär det att som kvinna inte har någon som helst makt gällande sitt egna äktenskap.

Patriarkala systemet förklaras även av Walby (1990) där hon menar att när kvinnan varken blir tillfrågad om sitt samtycke eller ges möjlighet att yttra sig kring ett beslut om äktenskap, är det en tydlig bekräftelse på det patriarkala systemets existens (Walby 1990, s. 20-21). Många kvinnor väljer att inte anmäla att de har tvingats till äktenskap, vilket kan bero på risken att bli frånskild och låg status ofta blir följden. I ett samhälle som Afghanistan är det därför svårt att yttra sig eller gå emot familjens vilja eller neka äktenskap som de inte vill ingå i. Gemzöe (2003) betonar att det patriarkala systemet bygger också på att kvinnan är

ekonomiskt beroende av mannen, varpå kvinnan kan bli tvungen att stanna kvar i äktenskapet (2003, s. 46-47). Kvinnan med låg status tas även upp i rapporten utförd av Regeringskansliet

37

(2007). En kvinna utan utbildning, arbete och familj kan ha begränsade möjligheter att leva ett självständigt liv i det afghanska samhället (Regeringskansliet, 2007).

Det är av stor betydelse att ha vetskap om att samspelet mellan familjens enskilda medlemmar inte är jämlikt, för att få insikt i varför tvångsäktenskap fortfarande förekommer. För att problemet med tvångsäktenskap ska kunna åtgärdas måste jämlikheten mellan könen först och främst främjas menar Smith (2009, s. 3). Jämnlikheten mellan könen enligt informanten Ali anses inte vara en viktigt fråga hos afghaner. Föräldrarna som tvingar sina döttrar till att ingå i äktenskap påpekar Ali kan beror på, att de har inte förstått innebörden av tvångsäktenskap, och kanske är det därför som tvångsäktenskap ännu inte har förhindrats. Walby (1990) lägger kritik på staten och menar att staten har skyldighet att skydda och främja kvinnors rättigheter istället för att medverka den till att bevara kvinnors underordnade sociala ställning genom att värna om det patriarkala systemet, betonar Walby (1990, s. 238-239). Kopplingen mellan Walby (1990) och Smith (2009) påstående blir att om tvångsäktenskap ska upphöra framöver behöver staten agera och inte låta kvinnor underordnas av män varken i vardagligt eller vid äktenskap. Mycket tyder på att det är just ojämnlikheten mellan könen som gjort att

tvångsäktenskap har pågått så länge utan att man har tagit i den. En av informanterna, Aziza uttalar sig följande om kvinnor:

”Kvinnor som tvingas till att ingå äktenskap, blir även många gånger sexuellt utnyttjade av sina män. Deras nekande måste respekteras, samt att deras föräldrar måste förstå att

tvångsäktenskap kan skada deras dotter” säger Aziza.

Vid tvångsäktenskap kan kvinnor varken uttrycka sina åsikter eller vända sig till sin familj eller staten, eftersom männen i äktenskapet har rätt att bestämma över kvinnans kropp säger Aziza. Afghanska kvinnor riskerar även vid tvångsäktenskap att utsättas för våld av sina män, om de motsäger sig exempelvis sexuellt utnyttjande. Vidare påstår Aziza att männen anser att det tillhör deras självklara rätt att ha sexuellt umgänge, närhelst de önskar, för att hon tillhör honom nu. Regeringskansliet (2007) påstår att om en kvinna skulle avstå från att ingå i äktenskap som familjen har arrangerat, är hennes liv i fara (Regeringskansliet, 2007, s. 4). Utifrån informanten och regeringskansliets uttal skulle slutsatser dras att kvinnan är tvungen att gå med på det som hennes familj och blivande man förväntar sig av henne för hennes egen säkerhet. Hon har varken en stat eller en familj som kan stötta henne om hon skulle neka tvångsäktenskap.

38

Sima Samar, människorättskommissionens chef i Afghanistan menar att många kvinnor ser inte något annat utväg och begår därför självmord än att leva ett liv som de inte vill leva (Lillesaar, 2006, s. 11). Walby (1990) säger att den mest omfattande förtrycket sker i det privata rummet, det vill säga i hemmet, och att statens struktur rättfärdigar kvinnors underordnande ställning i samhället, där förtryck mot kvinnor sker i både det offentliga patriarkatet och i det privata patriarkatet betonar Walby (1990, s. 238-239). Kvinnan är förtryckt genom att hon inte kan få hjälp varken av sina föräldrar, som tar beslutet för äktenskap, från mannen som hon blir bortgift till eller av staten.

Kvinnors situation i Afghanistan kan förklaras ur det patriarkala styrningssystemet, genom att tvångsäktenskap är vanligt förekommande och accepteras som en levnadstandard i det

afghanska samhället. Därmed förstärks mannens roll och ojämnlikheter mellan könen förstärks och ökar makant i det partrikala systemet.

Aziza belyste andra svagheter i det patriarkala samhällssystemet, som medverkar till att tvångsäktenskap fortfarande existerar och påpekade att kvinnor har få möjligheter att kunna styra sina egna livsval. Därmed omöjliggörs även deras försök att motsäga sig familjens åsikter, vad gäller valet av äktenskapspartner eller begära skilsmässa, hävdade Aziza. Vilket kan tolkas ur den patriarkala systemet som Walby (1990) diskuterade.