Kulturella sedvänjor och traditionella normer

Samtliga informanter påtalade att landets kultur och traditioner har stor inverkan på de tvångsäktenskap som fortfarande sker. I de områden där tvångsäktenskap är mest

förekommande, exempelvis på landsbygden, hålls gamla traditioner och kulturen vid liv. Informanten Ahmad framhöll följande:

”Sedvänjor och gamla traditioner måste försvinna. För att förändringar ska ske i praktiken måste människor ändra sitt tankesätt och få en inblick i hur det ser ut i moderna länder, vidare

33

Ahmad anser att kvinnor inte påtalar kränkningar av deras rättigheter och inte agerar aktivt för att förhindra tvångsäktenskap då dessa kvinnor har blivit uppväxta i ett samhälle där

tvångsäktenskap är vanligt förekommande. I rapporten skriven av Amnesty International (2005) framgår det tydligt att den afghanska befolkningen inte anser tvångsäktenskap som ett särskilt viktigt problem utan snarare som en kulturell aspekt (Amnesty International, 2005, s. 3). Det kan tolkas som att kvinnor förhåller sig till de kulturella och traditionella normerna genom att acceptera och ingå tvångsäktenskap då det agerandet är utifrån förväntad

samhällsnorm. Walbys betoning om kvinnors styrning av män beskriver också fallet om de kvinnor som inte aktivt agerar för sina rättigheter på grund av kulturella normer som strider emot detta (1990, s. 22). De afghanska kvinnorna styrs som tidigare nämnt av det patriarkala samhället och har därför svårigheter att stå upp för sig själva och sina rättigheter.

Tre av informanterna menade att såväl kvinnoförtryck som utnyttjande av kvinnor är vanligt förekommande inom tvångsäktenskap. Kvinnoförtryck och utnyttjande av kvinnor genom exempelvis våld förekommer främst på landsbygden, förklarade alla tre informanter. Young (1990) menar att våld, som karaktiseras av ett socialt, systematiskt och orättfärdigt utövande, med avsikt att skada, förödmjuka eller förtrycka personen kan utövas mot enskilda kvinnor. Young (1990, s. 56) menar på att kvinnors förtryck sker pågrund av sedvänjor och för att visa kvinnor att de tillhör den lägre samhällsgruppen: en grupp som av systematisk och socialt syfte ska skadas och förtryckas. Samhällsnormen påtalar också att kvinnor inte ska gå emot normer och gamla sedvänjor för annars är risken att de drabbas av ytterliggare förtryck och utnyttjande.

Young (1990) menar vidare på att våld mot kvinnor oftast inte betraktas som överraskande av omgivningen utan istället anses vara acceptabelt i flera av samhällets olika nivåer (1990, s. 56-57). De afghanska kvinnorna förtrycks i allra högsta grad på grund av sin könstillhörighet, vilket också utgörs i samband vid påtvingande av äktenskap och det är ytterligare an

anledning till varför det är accepterat att tvinga på en kvinna ett äktenskap. Utifrån informanters påpekande kan det tolkas som att kvinnor utnyttjas för att de är kvinnor och tillhör den kategori i samhället där våld, tvångsäktenskap och utnyttjande är vanligt förekommande.

Informanten Ali påstår däremot att kvinnor förtrycks och utnyttjas genom att fostras till att alltid åtlyda de äldre i familjen. Man anser att föräldrarna bäst kan välja vilken partner som passar kvinnan och hennes framtid. Att kvinnor inte motsäger sig sina föräldrar som tvingar

34

de till att ingå i äktenskap tyder på att de i tidig ålder blivit uppfostrade till att lyda och lyssna på sina föräldrar utan att säga emot. Kvinnan blir också informerad om att mannen som hennes föräldrar har valt är rätt person för hennes framtid. Smiths (2009) påstår att tvångsäktenskap oftast fullföljs, under förevändning av att familjen anser det vara mest fördelaktigt för kvinnan (2009, s. 36). Walby betonar (1990) att det handlar om kvinnans underordnande i ett samhälle och manens överordnad för att generellt sett har majoriteten av män bestämmanderätt och valmöjligheter vid planeringen av äktenskapsprocessen, vilket betyder att männens åsikter många gånger är avgörande för ett äktenskap (1990, s. 20-21). Att kvinnor inte har samma möjligheter till att neka ett äktenskap är för att hon är kvinna och har därför inte samma möjligheter som en man har i Afghanistan. Att ha respekt för de äldre är också en del av hennes goda uppfostran och kulturellt som har en stor betydelse för hennes familj och den afghanska befolkningen. Det är en viktig aspekt till att det blir svårt för kvinnorna att våga motsätta sig äktenskapsprocessen enligt Hasrat och Pfefferle (s. 9-10).

Ahmad påpekar också:

”Att tvångsäktenskap har förekommit under lång tid, i flera generationer speciellt på landsbygden, har medfört svårigheter att genomföra några förändringar och det har istället blivit en del av kulturen” anser Ahmad.

Ahmad menar på att tvångsäktenskap inte kan upphöra utan att både staten och invånare i det afghanska samhället behöver jobbar med att sätta stopp för problemet. Att tvångsäktenskap har pågått så länge och pågår fortfarande än idag är för att det har blivit en del av kulturen i Afghanistan. För att förhindra tvångsäktenskap behöver vi kanske först och främst arbeta med de kulturella aspektena. Gemzöe (2003) säger att kultur och etnicitet är något som har

förändrats långsamt i enskilda samhällen inom de närmsta åren, trots att varje samhälle i varje land skiljer sig åt (2003, s. 149-150). Båda Gemzöes (2003) och Ahmads utsagor resulterar i att afghanskt samhälle där tvångsäktenskap förekommer kommer att kunna förändras men att det kommer att ta tid eftersom att tvångsäktenskap har blivit en del av kulturen. Extra svårt blir det för att kulturen har varit detsamma i flera generationer. Familjen och övriga

släktingars beslut grundas på äktenskapspraxis och på de sedvänjor som råder i samhället (Hasrat och Pfefferle, s. 9-10). Informanten Ahmads tal om den långvariga kampen mot tvångsäktenskap och förändringarna i kulturen samt Hasrat och Pfefferles betoning om beslutet för tvångsäktenskap kan tolkas som att tvångsäktenskap kommer att kunna förändras

35

med tiden, men att förändringen är svår då tvångsäktenskap pågått i flera generationer och att tvångsäktenskap används för att visa kvinnor dess position i det afghanska samhället.

Svensson (2005) skriver att kvinnor förtrycks genom att i tidig ålder få lärdom om normer och att följa dessa. De blir bortgifta mot sin vilja där mannen har full rätt att bestraffa henne om hon motsätter sig normerna i Afghanistan (2005, s.11). Det finns en tydlig spänning i hur informanten och Svensson (2005) beskriver att tvångsäktenskap förtrycker kvinnor till de underordnande i samhället och hur de via barndom för lärdom om acceptansen av bestraffning av män för att fullfölja normer.

Enligt informanten Ali är många fäder och manliga familjemedlemmar oroliga för sina kvinnliga familjmedlemmars framtid. Om deras ”heder” förloras kommer ingen man att vilja ingå äktenskap med dem. Handlingen tvångsäktenskap, som är ett förtryck i sig, sker då med den goda intentionen att skydda kvinnorna förklarade Ali. Teoretikern Youngs (1990) åsikt om olika typer av förtryck mot kvinnor är att dessa inte sker med syftet av att ta hänsyn till gärningsmännen, utan närmare på vad som antas vara det bästa alternativet att lösa fallet via i just den situationen (Young, 1990, s. 48). Förtrycket via tvångsäktenskap sker också då föräldrar till de kvinnor som utsätts för tvångsäktenskap anser att detta är den bästa alterntivet för deras dotters framtid. Informanten Ali pekar på de afghanska invånarna, framförallt på landsbygden, att uttrycken ”skam” och ”heder” anses vara av stor vikt för invånarna.

Aziza diskuterade att kvinnor i Afghanistan är mindre medvetna om sina rättigheter än sina skyldigheter. De flesta kvinnor på landet har inte ens aning eller kunskaper om den afghanska konstitutionen berättar hon. Kvinnor i Afghanistan utnyttjas av samhället och deras rättigheter fråntas från de genom att de hålls borta från lagar. Istället är kvinnor mer fokuserade på kulturen och gamla sedvänjor. Det som informanten tar upp under intervjun tolkas som att afghanska kvinnor som accepterar tvångsäktenskap tar förgivet att tvångsäktenskap tillhör deras kultur och det är så äktenskapsprocessen går till, att de äldre i familjen väljer en man som de sedan gifts bort till. Vidare säger informanten Aziza att de drabbade kvinnorna i sin tur påverkar sina döttrar att ingå tvångsäktenskap. På så sätt bidrar detta till att förekomsten av tvångsäktenskap i de nästkommande generationerna inte kommer att upphöra, påpekade Aziza. Young (1990, s. 51-56) menar att inom kulturell imperalism visar man på att en mindre grupp av befolkningens åsikter förmedlas inom gruppen, som sedan normaliseras till

kulturella normer och traditioner samt etableras till att påverka universella normer (1990. s. 51-55). Sammankoppling mellan informantens uttryck och Youngs (1990) i detta fall blir att

36

de kvinnor, vars åsikter ligger till grund för att deras döttrarna ska förmås att följa de

kulturella normerna och traditionerna. De afghanska kvinnorna är därför bundna till att ingå i äktenskap eftersom tvångsäktenskap är en del av kultur och tradition. Kulturen är återigen viktigt att förhålla sig till, och så länge tvångsäktenskap ingår i kulturen kommer kvinnor att ingå tvångsäktenskap. En anledning till att tvångsäktenskapen fortfarande pågår är att

tvångsäktenskap tillåts av kultur och tradition och har pågått under flertalet generationer som som även tuogs upp av informanten Aziza.