Denna kapitel handlar om slutsats och diskussion. Jag kommer att börja med att presentera frågeställning, och därefter vad jag har kommit fram till i min undersökning. Därefter kommer diskussion att hållas där jag tar upp om mina egna åsikter om ämnet. Kapitel avslutas med förslag på framtida forskningar inom ämnet.
Studiens frågeställning är följande:
- Vilka faktorer kan ligga till grund för att tvångsäktenskap (fortfarande) existerar i
Afghanistan?
8.1 Slutsats
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka orsaker som kan ligga till grund för
tvångäktenskap i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vilka internationella konventioner som den afghanska staten har ratificerat för att skydda kvinnor och bekämpa tvångsäktenskap, samt hur olika frivilligorganisationer arbetar mot tvångsäktenskap. Som framgår av resultatet av informanterna betonades dels att de rådande konflikterna i landet medför att staten inte prioriterar åtgärder mot förekomsten av denna äktenskapsform tvångäktenskap, dels att statens oförmåga beror på de kulturella och traditionella normerna, som befolkningen,
speciellt på landsbygden, utgår ifrån. Dels för de afghanska invånarna har familjens anseende stor betydelse, där uttryck som ”heder” och ”skam” betecknar hur kvinnor förväntas bete sig, ansåg samtliga informanter vilket även Rzehak (2011, s. 3) betonar. Samtliga informanter påpekade att det förväntas av kvinnor dessutom att åtlyda de manliga familjemedlemmarnas beslut vid planering av tvångsäktenskap och äktenskapsprocessen, vilket försvårar för kvinnor att förneka tvångsäktenskap. Vidare tog informanter upp om analfabetismen och den låga utbildningsnivån bland de afghanska kvinnorna, även denna utriktat mot kvinnor främst på landsbygden. På grund av analfabetismen och låga utbildningsnivån hos kvinnar kan de varken stå för sina rättigheter, eller neka äktenskap genom att det är deras rätt att välja make på egen hand. Det är några av de främsta faktorer till att tvångsäktenskap fortfarande pågår.
47
Andra faktorer som anses göra det svårt för förbättrande av åtgärder mot tvångsäktenskap, är den nuvarande patriarkala samhällsstrukturen, där kvinnan innehar en underordnad roll. Ojämlikheten i det patriarkala samhället måste genomgå betydande förändringar, för att kunna säkerställa jämlikheten mellan könen, framgår ur en vetenskaplig artikel, utförd av Japan International Cooperation Agency (2013). Alla informanter hävdade att medborgarnas möjligheter till utbildning måste tillgodoses och information erbjudas samtliga invånare. De mänskliga och kvinnliga rättigheterna måste tillses och de afghanska kvinnorna ges insikt i dessa. Kvinnor som riskerar att utsättas eller har utsatts för tvångsäktenskap, måste förmås att anmäla ärendet. Därför måste de statliga stödinsatserna utökas (Japan International
Cooperation Agency, 2013, s. 11).
För att tvångsäktenskap ska kunna upphöra i fortsättningen, måste den afghanska staten garantera säkerheten för de personer och frivilligaorganisationer, som engagerar sig i kampen för avskaffandet av tvångsäktenskap. Staten måste stödja, för att de ska lyckas med sitt uppdrag att förhindra tvångsäktenskap, som har pågått under så lång tid och som existerar än idag. Det behövs fred och stabilitet i Afghanistan innan en utveckling av samhället kan ske. Den utbredda fattigdomen i landet och okunnigheten kring de mänskliga och kvinnliga rättigheterna bland invånarna är även skäl till att denna utveckling hindras. Det rådande patriarkala samhällssystemet i Afghanistan, där flertalet kvinnor saknar egna
försörjningsmöjligheter och utbildning, riskerar kvinnan att utsättas för vedergällning och hot av de manliga familjemedlemmarna. Vid nekande till tvångsäktenskap har de väldigt få möjligheter att klara sig på egen hand och kan i värsta fall tvingas söka sämre lösningar, exempelvis prostitution .
I en vetenskaplig artikel, utgiven av Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter, förklarar Hasrat och Pfefferle (s. 7) att det finns väldigt lite forskning att tillgå kring ämnet, trots olika försök att utöka denna, via rapporter och media. Detta medför svårigheter att få insikt i hur kvinnosituationen ser ut i praktiken och i vilken omfattning de kvinnliga rättigheterna kränks. Kommissionen har därför i uppgift att samla in information om detta, inte endast i forskningssyfte, utan att dessutom upplysa allmänheten såväl i landet som i andra länder. Ur en rapport, genomförd av organisationen Amnesty International (2005), framgår det att tvångsäktenskap och kvinnorättigheter inte behandlas i någon större utsträckning t ex inom forskning. Den afghanska befolkningen anser inte heller ämnet tvångsäktenskap vara av någon stor betydelse, utan att det finns andra problem inom landet,
48
som bör prioriteras. Således ses inte tvångsäktenskap varken i den afghanska grundlagen eller hos invånarna som ett stort problem i det nuvarande afghanska samhället. Detta anser jag vara den största orsaken till att sådana äktenskap fortfarande existerar. Smiths (2009, s. s.15) betoning på statens bristande förmåga att tillämpa landets lagar, liksom svårigheter att genomföra betydande förändringar vad gäller befolkningens nuvarande synsätt på sedvänjor och normer, sammanfaller med mina åsikter. Jag menar att dessa utgör de främsta
anledningarna till den nuvarande existensen av tvångsäktenskap, liksom att det afghanska samhället i första hand måste moderniseras, för att tvångsäktenskap ska kunna upphöra. Jag instämmer helt med Smiths (2009, s. 15) synpunkter. Medborgarna måste ges insikt i att tvångsäktenskap är en kränkande handling och ett brott mot de medborgerliga och kvinnliga rättigheterna. Genomgripande institutionella förändringar måste genomföras i Afghanistan, för att kvinnors rättigheter att samtycka till äktenskap ska kunna tillses, menar Smith (2009, s. 15).
8.2 Diskussion
Som kvinna, med afghanskt ursprung, ställer jag mig däremot oförstående till varför en del aghanska kvinnorna både förväntas och accepterar att avstå från sina rättigheter att göra egna livsval, till förmån för kulturella och traditionella normer, familj och släkt, enbart med tanke på familjens anseende. Dessa kvinnor riskerar att bli utsatta för hot, våld och sexuellt
utnyttjande av sina män vilket är välbekant, men som inte tas någon hänsyn till av deras familj.
Statens agerande utifrån såväl de nationella lagarna som de internationella konventionerna är av stor vikt, för att tvångsäktenskap ska kunna förhindras. Staten måste bortse ifrån de
traditionella sedvänjor och kulturella normer, som ligger till grund för att kvinnor tvingas ingå äktenskap. De grundläggande ekonomiska förutsättningarna och utbildningen hos
befolkningen är avgörande, för att tvångsäktenskap för närvarande framstår som den enda utvägen. Jämlikheten mellan könen måste tillgodoses, för att alla medborgare ska kunna erbjudas samma rätt att välja make/maka, menar jag.
49
I en rapport från Lifos (2018) kan utläsas att tvångsäktenskap är ett slags “kontrakt” mellan två familjer eller en överenskommelse, där ingen av parterna har gett samtycke till äktenskap (Lifos, 2018, s. 11). Beslutet om äktenskap tas av de manliga familjemedlemmarna och övrig släkt. Tillämpningen av den afghanska grundlagen är inte tillräckligt stark för att kunna förhindra att tvångsäktenskap sker i fortsättningen, betonar Hasrat och Pfefferle (s. 9-10). Därför måste denna stärkas, anser jag.
Jag anser det dessutom vara oacceptabelt att de kvinnor, som har utsatts för tvångsäktenskap, därutöver tvingas genomlida ett äktenskap, utan att ha haft självbestämmanderätt att välja make. De har inte heller några möjligheter till ett eget socialt umgängesliv och blir därför isolerade i sin nya hemmiljö, där de såväl förväntas ta hand om hushållet som att åtlyda männen och deras familjemedlemmar. Dessa kvinnor erbjuds inte heller något stöd av sin egen familj, under förevändning av de i fortsättningen endast anses tillhöra mannens familj. Deras plikt framöver är följa svärfamiljens regler, förutom att själv lösa eventuella problem som uppstår. Den egna familjen godtar därmed att döttrarna riskerar att utsättas för ett socialt förtryck av makens familj, utan att vidta några åtgärder för att förhindra detta.
Detta förhållningssätt menar jag i sin tur kan leda till att dessa kvinnor inte någonsin kommer att uppnå självständighet, möjligheter till individuell utveckling och utbildning, eller erhålla ett arbete. Därför föreligger en betydande risk för att flertalet kvinnor i Aghanistan även i fortsättningen kommer att vara beroende av mannens ekonomiska status. De kvinnor, som befinner sig i liknande situation, bör erbjudas möjligheter till kontakt med akademiskt
utbildade kvinnor, verksamma i arbetslivet, för att kunna jämföra varandras olika levnadssätt. De ubildade kvinnorna kan inspirera de outbildade och delge dem information om lämpligt förfarande, exempelvis gällande deras ansökan till utbildning.
Inledningsvis förklarade jag att jag anser tvångsäktenskap vara ett omfattande
samhällsproblem, såväl på individuell som samhällelig nivå vilket jag fortfarande vidhåller. Av de ovanstående nämnda åtgärderna, bör främst statliga och rättsliga åtgärder vidtas, för att tvångsäktenskap ska kunna förhindras. Utöver dessa krävs samhällstrukturella förändringar, främjandet av de medborgerliga och kvinnliga rättigheterna och en utökad tillgänglighet till rättsliga myndigheter i alla delar av Afghanistan, liksom förändringar gällande det nuvarande synsättet på jämställdhet mellan könen och på utbildning. Förutom detta bör information kring
50
de afghanska grundlagarna erbjudas samtliga invånare. Samtliga ovanstående åtgärder och förändringar anser jag vara de mest avgörande faktorerna, för att motverka att
tvångsäktenskap även sker i framtiden.
Avslutningsvis anser jag det vara viktigt att framhålla att man som utomstående inte kan ta för givet att alla kvinnor som har ingått tvångsäktenskap inte alltid själv upplever det som ett tvång. En del anser snarare att de på så sätt följer de rådande kulturella och traditionella normerna, som de menar vara acceptabla och därför inte bör ifrågasättas. En annan
betydelsefull anledning till deras godkännande är respekten för föräldrarna åsikter och tilltron till att beslutet har tagits av välvilja, för att på bästa sätt tillgodose döttrarnas behov.
Som förslag till framtida forskning bör en jämförelse mellan Afghanistan med andra länder ske, liksom att intervjua de kvinnor som har tvingats ingå äktenskap, med fokus på de orsaker som ligger till grund för detta. Det vore även intressant att erhålla ytterligare kunskaper kring hur kvinnorna själv upplever äktenskapet, förutom en utökad kännedom om de frånskilda kvinnornas erfarenheter av äktenskapet och deras nuvarande situation. På grund av tidbrist hade jag ingen möjlighet att intervjua de kvinnor, som har utsatts, eller riskerar att utsättas för tvångsäktenskap vilket troligtvis hade medfört ett annorlunda resultat av undersökningen. För framtida forskning skulle det vara intressant att intervjua kvinnor som utsätts för
51
Referenser
Litteratur:
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Gemzöe, Lena (2003). Feminism uppl. 1:2 Stockholm; Bilda Förlag
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Konventionssamling i mänskliga rättigheter och humanitär rätt. 2., [omarb.] uppl. (2004). Stockholm: Norstedts juridik
Kronsell, Annica (2009). Feminism: Gustavsson Jakob & Tallberg Jonas (Red.) Internationella relationer uppl 2:3 Pozlak: Poland
Walby, Sylvia, Theorizing Patriarchy, Oxford, 1990.
Wikan, U (2004) En fråga om heder. Stockholm: Ordfront förlag.
Elektroniska
Afghanistan-nytt (2017), ”Våld mot kvinnor”, Svenska Afghanistankommitten, senast uppdaterat den 30 augusti 2017: https://sak.se/afghanistan/halsa/vald-mot-kvinnor (Hämtat 2018-05-22)
Amnesty International Report (2005), Afghanistan: Women still under Attack- A systematic
failure to protect:
https://www.amnesty.org/download/Documents/84000/asa110072005en.pdf (Hämtat 2018- 05-05)
DR. Haiham Bogis, (2014) ”Kvinnoförtryck” rev. Al- Djumah Magazine. Discover Islam:
52
Hasrat, M.H och Pfefferle, Alexandra, Violence Against Women In Afghanistan- Biannual
report 1391, Afghanistan Independent Human Rights Commission
http://www.aihrc.org.af/media/files/VAW_Final Draft-20.12.pdf (Hämtat 2018-04-01) Islamguiden, Vad säger profeten Muhammed (saw) om Kvinnan
http://www.islamguiden.com/kvinnan.shtml - .WvAk4SOB2gQ (Hämtat 2018-04-02) Japan International Cooperation Agency (JICA), (2013), Country Gender Profile:
Afghanistan Final Report February 2013: http://open_jicareport.jica.go.jp/pdf/12121919.pdf (Hämtat 2018-04-01)
Khan, Hamid M (2015), “Islamic Law, Customary Law, and Afghan Informal Justice” Special report 363, United States Institute of Peace, Usip.org:
https://www.usip.org/sites/default/files/SR363-Islamic-Law-CustomaryLaw-and-Afghan- Informal-Justice.pdf (Hämtat 2018-04-21)
Nationalencyklopedin AB, Feminism.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/radikalfeminism (Hämtat 2018-04-20) Nationellt centrum för kvinnofred, (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-hedersrelaterat- vald-och-fortryck-2010-1.pdf (Hämtat 2019-09-27)
Rzehak, Lutz (2011) “Doing Pashto Pashtunwali as the ideal of honourable behavior and tribal life among the Pashtuns”, AAN: Afghanistan analysts Network, Thematic Report, 01. https://www.afghanistan-analysts.org/wp-content/uploads/downloads/2012/10/20110321LR- Pashtunwali-FINAL.pdf (Hämtat 2018-04-23)
Smith, Deborah J. (2009) Decisions, Desires and Diversity: Marriage Practices in
Afghanistan. AREU, Afghanistan Research and Evaluation Unit Issues Paper Series,
http://www.refworld.org/pdfid/4992cc722.pdf (Hämtat 2018-05-21)
United Nations Assistance Mission In Afghanistan, Ngo highlights rise nummer women
jailed: moral crimes need action evaw law.
https://unama.unmissions.org/ngo-highlights-rise-number-women-jailed-‘moral-crimes’-need- action-evaw-law (Hämtat 2018-04-04)
53
Myndighetsrapporter
Migrationsverket, Lifos (2019), Temanotat Afghanistan: Ekteskap, 2019-05-10, Norge: Landinfo https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=43136(Hämtat 2018-05-22)
Migrationsverket, Lifos (2018),Temarapport-Afghanistan: Hedersproblematik och moralbrott https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40791(Hämtat 2019-09-28) Ministry of Women’s Affairs, (2015), Afghanistan’s national action plan on unscr 1325-
women, peace and security, UNAMA: UN Missions
https://unama.unmissions.org/sites/default/files/wps-
afghanistan_national_action_plan_1325_0.pdf (Hämtat 2018-05-21)
Regeringskansliet, (2018) Afghanistan -mänskliga rättigheter, demokrati och rättstatens
principer: situationen per den 31 december 2018.
https://www.regeringen.se/49db3e/contentassets/3f6f0c81b6df420a82f462bed070d62b/afghan istan---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2019.pdf (Hämtat 2018-
04-20)
Regeringskansliet, (2007), Mänskliga rättigheter i Afghanistan,
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080317/2eb6cd7f3c3b800c3e84bff43a5 0e219/Afghanistan.pdf (Hämtat 2019-09-27)
Ungdomstyrelsens, (2009), “gift mot sin vilja” Ungdomsstyrelsens skrifter 2009: 5
https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/gift-mot-sin-vilja.pdf (Hämtat 2018-05-23)
UNAMA (2013), “NGO highlights rise in number of women jailed for ‘moral crimes,’ need for action on EVAW law” https://unama.unmissions.org/ngo-highlights-rise-number-women- jailed-‘moral-crimes’-need-action-evaw-law (Hämtat 2018-0510)
UNAMA, (2010) Harmful Traditional Practices and Implementation of the Law on
Elimination of Violence against Women in Afghanistan”, 2010-12-
09, https://unama.unmissions.org/sites/default/files/harmful_traditional_practices_english.pdf( Hämtat 2018-04-07)
54
United Nations, (2014): “Preventing and eliminating child, early and forced marriage: A/HRC/26/22, High Commissioner and the Secretary-General,
2:3. http://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/RegularSessions/Session26/_layouts/15/Wopi Frame.aspx?sourcedoc=/EN/HRBodies/HRC/RegularSessions/Session26/Documents/A-
HRC-26-22_en.doc&action=default&DefaultItemOpen=1(Hämtat 2018-04-04)
Artiklar från journal:
Lillesaar, Wiiu (2006), ”Det blev inte som vi hade drömt om” Afghanistan-nytt, Svenska Afghanistankommitten, nr: 4, 2006.
Svensson, Jonas (2005), Afghanistan nytt ”Kvinnor, sharia och den nya konstitutionen” Svenska Afghanistankommitten, nr:1, 2005.
Intervjuer
Telefonintervju med Ali verksam inom hjälporganisation ”Afghanistan human rights Organization”, Kabul 3 maj 2018.
Telefonintervju med Bibi verksam inom ”Afghansk oberoende mänskliga rättigheterkommission (AIHRC)”, Kabul 4 april 2018.
Telefonintervju med Ahmad verksam inom hjälporganisation ”UN Womens Network”, Kabul 4 maj 2018.
Telefonintervju med Aziza verksam inom hjälporganisation ”Afghan Women's Network”, Kabul 20 juli 2019.
Telefonintervju med Sorgul verksam inom hjälporganisation ”Afghan Women's rights”, Kabul 22 juli 2019.
Telefonintervju med Torial verksam inom hjälporganisation ”Afghansk oberoende mänskliga rättigheterkommission (AIHRC)”, Kabul 25 juli 2019.
55
Bilaga 1
Informationsbrev - Tvångsäktenskap
Hej!
Mitt namn är Toorpiki Agha. Jag studerar programmet mänskliga rättigheter vid Malmö universitet och avser att skriva ett examensarbete om tvångsäktenskap bland kvinnor i Afghanistan. Därför är jag intresserad av att undersöka följande:
- Vilka faktorer kan ligga till grund för att tvångsäktenskap (fortfarande) existerar i Afghanistan?
Du tillfrågas härmed att delta i en intervju, vad gäller tvångsäktenskap i Afghanistan. Ditt deltagande vore värdefullt för min studie, på grund av Din arbetslivserfarenhet och kunskaper kring ämnet, liksom att Du som arbetar inom statligt organ, eller hjälporganisation, kommer i kontakt med kvinnor som utsätts för tvångsäktenskap. Genom att få tillfälle att intervjua Dig får jag en uppfattning om hur arbetet genomförs inom verksamheten, vare sig Din arbetsinsats omfattar ett statligt organ, eller hjälporganisation. Jag kommer att använda mig av
semistrukuerad intervjmetod i uppsatsen, vilket innebär att Du, som intervjuperson, ges möjlighet att obehindrat föra en diskussion kring ämnet, utöver mina frågeställningar. Vidare kommer intervjun att genomföras via telefon, eller videosamtal, då jag befinner mig
utomlands.
Ditt deltagande är frivilligt och Du kan avbryta intervjun närsomhelst. All data kommer endast att användas i uppsatsen och kommer att raderas i efterhand.
Jag är tacksam om Du kan tänka Dig att delta i min studie.
Toorpiki Agha
Telefon: +46707454950
Email: Toorpiki88@hotmail.com
Med Vänliga Hälsningar Toorpiki Agha
56
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Varför lyckas den afghanska staten inte med att stoppa tvångsäktenskap i Afghanistan, enligt Er?
2. Vilka är de centrala svårigheterna i arbetet mot tvångsäktenskap i Afghanistan, enligt Er?
3. Siffran för tvångsäktenskap är hög i Afghanistan ca (80%). Vad gör Ni inom Er verksamhet för att förhindra tvångsäktenskap?
4. Vilka faktorer kan ligga till grund för förekomsten av tvångsäktenskap tror NI?
5. På vilket sätt försöker Ni hjälpa de utsatta? Har Ni några särskilda metoder som Ni använder Er av, eller finns det något annat, som staten bör ta ställning till för att kunna förhindra tvångsäktenskap?
6. När man söker inom ämnet på nätet upptäcker man ganska många olika interna organisationer, som jobbar med liknande frågor, där många av dem har som mål att vara till hjälp för att kunna förverkliga kvinnorättigheterna. Vilken orsak tror Ni kan ligga till grund för att de olika aktörerna inte lyckas att stoppa tvångsäktenskap?
7. Föreligger det några skillnader, vad gäller tvångsäktenskap, mellan dem som bor i städer jämfört med dem som bor i byar? Varför skiljer det sig var någonstans man bor i landet?
8. Utifrån mina erfarenheter är det svårt att skydda kvinnor som bor i byar, förutom de orsaker Ni nämnde tidigare, som kan leda till att kvinnor hamnar i fara te x. Kan det finnas andra anledningar till varför dessa kvinnor inte väljer att söka hjälp?
9. I Afghanistan finns det många olika folkgrupper och språk, som Ni redan vet. I vilken/vilka av dessa folkgrupper är tvångsäktenskap mest förekommande?