7.2 Den rödgröna regeringen
7.2.5 Den rödgröna regeringens utgångspunkter och delmål för jämställdhetspolitiken
Den rödgröna regeringens mål med jämställdhetspolitiken är “att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.”170 Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål som jag redogör för nedan.
En feministisk analys av samhället är det som regeringens jämställdhetspolitik utgår från.
Vilka processer som är de bidragande faktorerna till ojämlikhet mellan könen är det som är i fokus. Maktbegreppet som framförallt handlar om de båda könens resurser, villkor samt inflytande är grundläggande i den rödgröna regeringens jämställdhetspolitik. I ett så kallat könsmaktssystem som präglar samhället är det en uppdelning (segregering och särhållning) mellan könen. Det som definieras som kvinnligt eller manligt ses inte som detsamma och hålls isär. Segregeringen innebär exempelvis att det som utgör normen är det som definieras som manligt/mannen samt att olika sektorer och yrken har antingen män eller kvinnor som arbetare. Att denna strukturella ordning samt negativa processer ska brytas ner och förändras
169 Ibid, s. 11-12
170 Regeringskansliet (2014). Mål för jämställdhet. Stockholm: Sveriges Regering.
42
är det som den rödgröna regeringens jämställdhetspolitik strävar efter. Det är utifrån grupperna män samt kvinnor som de jämställdhetspolitiska målen därmed formuleras.171 Olika maktordningar får konsekvenser för könens möjligheter samt villkor menar regeringen.
Det är på olika kategorier som dessa maktordningar baseras (exempelvis könsidentitet, socioekonomisk bakgrund och sexuell läggning). För att jämställdhetspolitiken ska få större träffsäkerhet samt lyckas i högre utsträckning, är analyser av olika maktordningar i relation till kön viktigt. Sådana analyser behöver således integreras i högre grad när det kommer till jämställdhetspolitiken. Vidare menar regeringen att det är problematiskt, utifrån ett trans- och jämställdhetsperspektiv, att ha en tvåfaldig uppfattning av kön. Detta med anledning av att alla inte identifierar sig med något av könen. När det kommer till människors rätt att forma sina liv/samhället ska kön inte ha någon betydelse. De normer som fortfarande finns i fråga om kön, maskulinitet och femininet, ska arbetas för att motverkas. Detta i syfte för att få ett mer jämställt samhälle.172
Den rödgröna regeringens första jämställdhetspolitiska delmål är “att uppnå en jämn
fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.”173 Sociala samt ekonomiska aspekter och formella hinder ska inte hindra kvinnor till detta. Detta mål handlar framförallt om politiska rättigheter (att som vald eller väljare delta i demokratiska processer). För att kvinnor, i samtliga sektorer, ska få möjlighet att stå för hälften av den reella makten, måste de få möjlighet att delta i
beslutfattande processer och få inflytande gällande val av dagordningens frågor på alla
politiska nivåer. Målet gäller även för bland annat företag och det civila samhället. Med andra ord den makt som inte gäller för det formella demokratiska systemet. Målet inkluderar även båda könens lika möjligheter att påverka samt delta i olika processer som formar våra idéer, föreställningar och tankar när det kommer till medier, forskning och kultur o.s.v.174
Ekonomisk jämställdhet handlar regeringens andra delmål om. Betalt arbete som ger ekonomisk självständighet ska könen ha samma möjligheter till. ”Delmålet tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form
171 Regeringskansliet (2016). Makt, mål och myndighet: feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm:
Sveriges Regering. Skr.2016/17:10. s. 65
172 Ibid, s. 66
173 Regeringskansliet (2017). Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. Stockholm: Sveriges Regering.
174 Ibid,.
43
av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital.”175 Lika villkor och möjligheter att försörja sig själva samt sina barn betyder ekonomisk självständighet. Att könen ses som ansvariga (individuellt) för deras försörjning är en utgångspunkt. Att det obetalda arbetet samt betalda arbetet ska fördelas jämnt mellan könen vill regeringen verka för. Den rödgröna regeringen menar att samma förutsättningar och möjligheter ska finnas för båda könen att skaffa arbete. Även när det kommer till olika arbetsvillkor, som exempelvis löne- och anställningsvillkor, ska lika villkor gälla. Likaså ska de ha samma möjligheter att utvecklas inom arbetet. Samma möjligheter för båda könen att starta och driva företag innefattar även detta mål, vilket också kan skapa inkomst. Förutom ekonomisk självständighet menar regeringen även att arbete ger ekonomisk trygghet, och även självständighet när man går i pension.176
Jämställd utbildning är regeringens tredje delmål. I fråga om studieval, personlig utveckling samt utbildning ska könen ha samma villkor och möjligheter. Hela det formella
utbildningssystemet innefattar detta mål. Men även de utbildningar (t.ex. folkhögskolor) som inte räknas till det formella utbildningssystemet. Studieval som är könsbundna är något som måste motarbetas menar den rödgröna regeringen. Inom hela utbildningssystemet måste personlig utveckling främjas. Personlig utveckling ska individen, oavsett kön, ha möjlighet till. Stereotyper, strukturer samt fördomar ska inte hindra flickor och kvinnor till detta, där skolväsendet har ansvar att främja personlig utveckling oavsett kön. En jämställd personlig utveckling menar regeringen omfattar även fler områden, som exempelvis föreningslivet.177 En jämn fördelning vad gäller (obetalt) omsorgs- och hemarbete är regeringens fjärde delmål.
I fråga om ansvar för hemarbetet ska könen ha samma ansvar. Att det obetalda arbetet ska fördelas jämnt mellan könen, innefattar inte endast obetalt arbete i hushållen, utan även obetalt arbete ute i samhället. Det underhålls- samt hushållsarbete som människor gör i sina hem är vad som menas med hemarbete. Omsorgen om äldre och barn är även obetalt hemarbete.178
Jämställd hälsa är den rödgröna regeringens femte delmål. Lika villkor för könen i fråga om vård och omsorg, samt lika förutsättningar rörande en god hälsa menar regeringen är
grundläggande förutsättningar. Ett deltagande i samhället som är aktivt samt jämställt är något
175 Regeringskansliet (2017). Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet. Stockholm: Sveriges Regering.
176 Ibid,.
177 Regeringskansliet (2017). Delmål 3: Jämställd utbildning. Stockholm: Sveriges Regering.
178 Regeringskansliet (2017). Delmål 4: En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Stockholm: Sveriges Regering.
44
som god och jämställd hälsa kan bidra till. Psykisk, sexuell/reproduktiv samt fysisk hälsa är det som omfattar jämställd hälsa. Målet innefattar allt från enskilda personer som behöver stöd på grund av funktionsnedsättning till förebyggande folkhälsoarbete. Det är den omsorg som är offentligt finansierad som målet fokuserar på, medan målet ovan fokuserar på det obetalda omsorgsarbetet.179
Att våldet som kvinnor utsätts för måste bekämpas är den rödgröna regeringens sjätte delmål.
Vad gäller kroppslig integritet, ska samma rätt samt möjlighet till det gälla för båda könen.
“Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor.”180 Trafficking, prostitution samt förtryck och våld som är hedersrelaterat innefattar även målet. Möjligheten och rätten för kvinnor/flickor att själv avgöra i fråga om sexualitet, reproduktion samt om sina egna kroppar är också målet.
Maskulinitet och våld och den kopplingen som finns mellan dessa, uppmärksammas även i målet. Att kvinnors kroppar exploateras i bland annat reklam samt medier, vill regeringen motverka. Vidare vill regeringen också motverka hur kvinnor utsätts på olika digitala kanaler samt internet, där de utsätts för hot, våld och trakasserier.181
Vid en analys utifrån studiens idealtyper av den rödgröna regeringens utgångspunkter samt mål går samtliga feministiska inriktningar att identifiera. Den rödgröna regeringens första delmål handlar om jämlikhet mellan könen vad gäller maktstruktur och samhällsinflytande, samt att kvinnor och män ska ha samma utsikter att påverka och bestämma avgörande samhälleliga frågor. Detta kan kopplas till liberalfeminismens idéer om att könen ska ha samma rättigheter och möjligheter till deltagande i den offentliga, politiska sfären. Det kan även kopplas till inriktningens idéer om att kvinnor, i denna sfär, ska vara representerade i samma grad samt också inneha positioner som är betydande. Även delar av det andra
delmålet, ekonomisk jämställdhet, kan kopplas till liberalfeminismen. Att båda könen ska ha samma möjligheter att starta och driva företag samt utvecklas inom arbetet och ha samma möjlighet att skaffa jobb, går även att relatera till liberalfeminismens antagande om att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i den offentliga sfären. Likaså innehar även regeringens tredje delmål om jämställd utbildning drag av liberalfeminismens idéer om lika möjligheter och rättigheter för båda könen i den offentliga sfären, samt att diskriminerande institutioner och lagstiftning hindrar kvinnor till detta. Detta då regeringen menar att gällande studieval, personlig utveckling samt utbildning ska båda könen ha samma
179 Regeringskansliet (2017). Delmål 5: Jämställd hälsa. Stockholm: Sveriges Regering.
180 Regeringskansliet (2017). Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Stockholm: Sveriges Regering.
181 Ibid,.
45
villkor och möjligheter till, där stereotyper, strukturer och fördomar vad gäller detta måste motarbetas. Även regeringens uppmärksammande av ett mer aktivt och jämställt
samhällsdeltagande i sitt femte delmål, kan relateras till liberalfeminismens antagande om att kvinnor ska delta och vara representerade i den offentliga, politiska sfären.
Regeringens uppmärksammande av ett könsmaktssystem som präglar samhället, där det är en segregering och särhållning av könen, kan kopplas till den socialistiska feminismens
antagande om hur kvinnor förtrycks genom könsförtryck i ett patriarkalt system. Att denna strukturella ordning ska brytas ner och förändras menar regeringen är viktigt, men det står inte hur. Även regeringens andra och fjärde delmål som innefattar ekonomisk självständighet, fördelning mellan resurser mellan könen och en jämn fördelning av obetalt arbete/omsorgs- och hemarbete, kan kopplas till den socialistiska feminismen. Detta med anledning av den socialistiska feminismens idéer om hur kvinnor lever i ett manligt dominerat system där de utsätts för både könsförtryck och klassförtryck (ekonomiskt). Könsuppdelat arbete är här centralt. Regeringens sista delmål, som handlar om att våldet mot kvinnor (både fysiskt, psykiskt och sexuellt) måste bekämpas, där regeringen menar att det finns en koppling mellan maskulinitet och våld, kan kopplas till den socialistiska feminismens antagande om att
kvinnor utsätts för könsförtryck.
Att det är problematiskt att ha en tvåfaldig uppfattning av kön utifrån jämställdhetsperspektiv på grund av att alla inte identifierar sig med något utav könen, går att koppla till den
postmoderna feminismens idéer om att det inte finns några fasta identiteter och kategorier.
46
8 Resultat
Syftet med studien var att jämföra den rödgröna regeringen, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, med den tidigare alliansregeringen för att se om, och i så fall hur, den rödgröna regeringen skiljer sig från den tidigare alliansregeringen när det kommer till deras politik rörande kön och genus. En analys av regeringarna har skett utifrån olika feministiska teoretiska inriktningar för att se vilka inriktningar som präglar regeringarnas politik gällande kön och genus. Syftet var även att se om det har skett en förskjutning till någon av de
feministiska inriktningarna, vilket behandlas i avsnittet ”diskussion och slutsats”.