Den rödgröna regeringens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015–2018 med

7.2.3.1 Mål

Handlingsplanen inleds med vilka mål regeringen har med sin feministiska utrikespolitik.

Målen är sex stycken med respektive fokusområde för år 2016.

Det första målet (1.) är kvinnors/flickors fulla erhållande av mänskliga rättigheter. Fokus för 2016 var att de mänskliga rättigheterna för kvinnor/flickor, i och med humanitära situationer, ska stärkas.¹⁴⁹ Vid en analys utifrån studiens idealtyper kan det första målet som regeringen har klassificeras som liberalfeminism. Detta då regeringen, som liberalfeminismen, vill att de mänskliga rättigheterna ska gälla kvinnor i lika hög grad som män. Mänskliga rättigheter är alla människors privilegium.

147 Ibid, s. 5

148 Ibid, s. 6

149 Regeringskansliet (2016). Utrikesförvaltningens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015–2018 med fokusområden för år 2016. Stockholm: Sveriges Regering. s. 4

37

Det andra målet (2.) är att kvinnor/flickor ska frias från sexuellt, psykiskt och fysisk våld.

Fokus 2016 var på konflikt- och postkonflikter, där regeringen vill motverka straffrihet när det kommer till våld mot kvinnor, i form av sexuellt- och könsrelaterat våld.¹⁵⁰ Utifrån studiens idealtyper karaktäriseras detta mål till viss del av socialistisk feminism. Detta då regeringen uppmärksammar könsförtryck, i form av sexuellt- och könsrelaterat våld som ett problem, vilket den socialistiska feminismen menar är en av de grundläggande orsakerna till att kvinnor förtrycks. Vidare går regeringens uppmärksammande av att motverka straffrihet att koppla till liberalfeminismens idéer om diskriminerande regelverk och lagstiftning som förtrycker kvinnor.

Det tredje målet (3.) är att kvinnor/flickor ska medverka när det kommer till att förebygga konflikt och konfliktlösning. Men även efter konflikt medverka för att bygga fred. Fokus för 2016 var att kvinnor skulle ha en aktiv roll i fråga om fredsbevarande insatser och

processer.¹⁵¹ Utifrån studiens idealtyper går detta mål att koppla till liberalfeminismens idéer om att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter vad gäller deltagande i den

offentliga, politiska sfären, samt att kvinnor ska vara representerade i samma grad som män i denna sfär.

Det fjärde målet (4.) är kvinnors/flickors ”Politiska deltagande och inflytande inom alla samhällsområden. Fokus 2016: Främja kvinnors och flickors deltagande som aktörer i arbetet för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling”¹⁵² Även detta mål kan

kopplas till liberalfeminismens idéer. Detta då målet innefattar att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i den offentliga, politiska sfären, och även vara representerade här.

Det femte målet (5.) är kvinnors/flickors ”Ekonomiska rättigheter och egenmakt. Fokus 2016:

Stärka kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt och tillgång till ekonomiska resurser, inklusive genom produktivt arbete med anständiga arbetsvillkor”¹⁵³ Utifrån studiens

idealtyper karaktäriseras detta mål av liberalfeminism. Ekonomiska rättigheter och egenmakt är en del av de mänskliga rättigheter som liberalfeminister menar att alla människor ska ha rätt till. Det går även att koppla detta mål till den socialistiska feminismens idéer om hur kvinnor förtrycks genom könsförtryck och klassförtryck (ekonomiskt) tillsammans.

150 Ibid, s. 4

151 Ibid,.

152 Ibid,.

153 Ibid,.

38

Det sjätte målet (6.) är kvinnors/flickors ”Sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). Fokus 2016: Stärka de sexuella och reproduktiva rättigheterna för flickor och unga människor”¹⁵⁴ Utifrån studiens idealtyper är det svårt att koppla detta mål till någon av de teoretiska inriktningarna.

7.2.3.2 Förhållningssätt

Förhållningssättet i regeringens feministiska utrikespolitik karaktäriseras av tre stycken R, nämligen rättigheter, representation och resurser. Regeringen ska genom utrikesförvaltningen verka för kvinnors/flickors rätt och möjligheter till dessa.

Rättigheter innefattar mänskliga rättigheter (kvinnors/flickors erhållande av dessa), samt att det som begränsar kvinnor/flickor, vilket regeringen menar är diskriminering och våld i olika former, ska motarbetas. Representation innefattar ”kvinnors deltagande och inflytande i beslutsprocesser på alla nivåer och inom alla områden, och eftersträva dialog med kvinnliga företrädare på alla nivåer, inklusive inom civilsamhället.”¹⁵⁵ Slutligen innefattar resurser, att resurser ska fördelas på ett sådant sätt att de mänskliga rättigheterna för kvinnor/flickor samt jämställdheten mellan könen, gagnas.¹⁵⁶ Även regeringens fjärde R (realitet och analys) redogörs för nedan.

Vid en analys utifrån studiens idealtyper, går det att se att förhållningssättet som regeringen har främst kan kopplas till liberalfeminism. Kvinnors rätt till mänskliga rättigheter kan inledningsvis klassificeras som ett liberalfeministiskt mål. Att motverka diskriminering av kvinnor kan också klassificeras som liberalfeminism. Detta då diskriminerande institutioner, lagstiftning och regelverk hindrar kvinnor till samma rättigheter och möjligheter, hävdar liberalfeminismen. Att våld i olika former mot kvinnor ska motverkas, karaktäriseras av socialistisk feminism. Detta på grund av att könsförtryck, som innefattar våld mot kvinnor, är en viktig orsak till kvinnors förtryck enligt socialistisk feminism. Representation, som

regeringen definierar det, kan vid en jämförelse med idealtyperna kopplas till

liberalfeminismens idéer om att kvinnor ska vara representerade i den offentliga, politiska sfären. Att fördela resurser kan kopplas till den socialistiska feminismens idéer om att kvinnor förtrycks genom klassförtryck (ekonomiskt) i kombination med ett mansdominerat samhälle.

Dessa klassrelationer bygger på, som nämnts tidigare, resurser av rikedom som är ojämlikt ägda och omfördelade, samt andra resurser.

154 Ibid,.

155 Ibid, s. 13

156 Ibid,.

39

7.2.3.3 Realitet och analys

Regeringens fjärde R innebär att realitet och analys är det som regeringens arbete ska utgå från. Ett systematisk rättighets- och jämställdhetsperspektiv är något som den feministiska utrikespolitiken innebär, och ska anläggas. Detta systematiska rättighets- och

jämställdhetsperspektiv ska gälla inom både utrikes- och säkerhetspolitiken.¹⁵⁷

Analys- och informationshämtning är viktigt, där regeringen menar att utrikesförvaltningens viktigaste uppgift är att kvinnor och flickor får ta full del av de mänskliga rättigheterna. En del i detta är jämställdhetsanalyser i den fortlöpande verksamheten, och att även ta fram handlingsplaner för utvecklingssamarbete.¹⁵⁸

I analysen bör man ha i åtanke att kvinnor och flickor har olika identitet, livsvillkor och behov på grund av ålder, könsidentitet, socioekonomisk status, etnicitet, religion, sexuell läggning, utbildning och trosuppfattning. Även de olika rådande maktförhållandena för skilda grupper bör beaktas i analysen. I analysen ska också ingå hur femininets- och maskulinititetsnormer i olika sammanhang changeras samt konstrueras.¹⁵⁹

Utifrån studiens idealtyper går det att se att det finns delar i analysen som kan kopplas till postmodern feminism. Att flickor och kvinnor har olika identitet, samt att femininets- och maskulinitetsnormer changeras och konstrueras, kan relateras till den postmoderna

feminismen. Detta då postmodern feminism avvisar fasta identiteter, och menar att kvinnor och flickor inte har någon fast identitet. Postmodern feminism menar att det är i det sociala sammanhang som människan lever i som manlighet och kvinnlighet hela tiden konstrueras (normer om vad som är kvinnligt och manligt).