rörande frågor om kön och genus?
När det kommer till utrikespolitiken så har analysen visat att regeringarnas handlingsplaner för säkerhetsrådets resolution/resolutioner i sin helhet är lika i det avseende att båda
handlingsplaner är ämnade för att kunna genomföra FN:s säkerhetsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Skillnader går att finna i de mål/prioriteringar regeringarna har inom ramen för sina handlingsplaner, men där kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocesser/insatser och konfliktförebyggande insatser är grundläggande mål för båda regeringarna. Den rödgröna regeringen skiljer sig även på så sätt att handlingsplanen omfattar både resolution 1325 och 1820 medan alliansregeringens handlingsplan fokuserar på resolution 1325, men har ett mål som även innefattar resolution 1820.
Liksom i utrikesdeklarationerna fokuserar båda regeringarna på kvinnors deltagande i fredsprocesser visar analysen, där alliansregeringen framförallt betonar vikten av
säkerhetsrådets resolutioner 1325 och 1820, vilket inte den rödgröna regeringen betonar på samma sätt. Vidare skiljer sig den rödgröna regeringen på så sätt att de skriver att en feministisk utrikespolitik ska genomsyra hela utrikesförvaltningens arbete, vilket inte finns skrivet i alliansregeringens utrikesdeklarationer.
Analysen har visat att den rödgröna regeringens mål samt dess tre fokusområden eller förhållningssätt (deras tre R) i deras handlingsplan för en feministisk utrikespolitik liknar mycket av alliansregeringens utrikespolitiska mål och fokus i sin policy samt
utrikesdeklarationer. (1.) Båda regeringarna vill inkludera fler kvinnor i fredsprocesser (deltagande), (2.) motverka våldet mot kvinnor i och med konflikt/postkonflikt (skydd),
47
(3.) verka för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt (4.) verka för kvinnors mänskliga rättigheter samt kvinnors möjligheter och rättigheter i fråga om politiken och ekonomiskt aktörskap.
Den rödgröna regeringens fjärde R, som innebär att realitet och analys är det som regeringens arbete ska utgå ifrån utmärker sig. Detta då analysen bland annat ska innefatta olika rådande maktförhållanden och hur femininets- och maskulinitetsnormer i olika sammanhang
changeras och konstrueras.
Analysen har också visat att regeringarnas politik på nationell nivå vad gäller kön och genus liknar varandra i hög utsträckning. (1.) Båda regeringarna har som fokusområde/mål att det ska bli en jämn fördelning vad gäller deltagande, inflytande och makt i samhället. (2.) Ekonomisk jämställdhet är ett annat gemensamt fokusområde/mål, vilket inkluderar lika möjlighet till ekonomisk självständighet, samma arbetsvillkor och lön, lika möjlighet till arbete/entreprenörskap samt karriär. (3.) Jämställd utbildning är även ett gemensamt
fokusområde/mål. (4.) Likaså är jämställd hälsa och omsorg ett gemensamt fokusområde/mål.
(5.) Båda regeringarna har även som fokusområde/mål att våldet mot kvinnor/flickor måste bekämpas. Det könsrelaterade våldet innefattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Den
rödgröna regeringen skiljer sig dock med målet som handlar om en jämn fördelning vad gäller obetalt omsorgs- och hemarbete, vilket alliansregeringen inte har som ett eget mål.
8.2 Vilka av de feministiska inriktningarna; liberal, socialistisk och postmodern feminism präglar och har präglat den rödgröna regeringens samt alliansregeringens politik gällande kön och genus, och har det skett en förskjutning till någon av inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde?
Efter att ha analyserat regeringarnas politik vad gäller kön och genus med hjälp av studiens teoretiska idealtyper var det möjligt att identifiera samtliga av de tre feministiska
inriktningarna.
Alliansregeringens utrikespolitiska fokus och mål vad gäller kön och genus går främst att koppla till den liberalfeministiska tankeskolan, där liberalfeminismens idéer om kvinnors deltagande och representation i den offentliga, politiska sfären är frekvent förekommande i regeringens politik. Detta med anledning av alliansens fokus på och mål att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter vad gäller deltagande i processer för att främja fred och säkerhet, samt vara representerande här. Regeringens fokus på och mål om samma
48
arbetsvillkor och tillträde till marknaden kan också kopplas till dessa liberalfeministiska idéer.
Även den socialistiska feminismens idéer om hur kvinnor/flickor utsätts för könsförtryck i form av könsrelaterat, sexuellt våld/misshandel förekommer frekvent i materialet. Detta med anledning av den rödgröna regeringens fokus på och mål om att öka skyddet för
kvinnor/flickor i och med konflikt samt hur kvinnor/flickor framförallt utsätts för våld i
konflikt. Liksom regeringens fokus på att kvinnor ska ha möjlighet att försörja sig samt saknar tillgång till resurser, som kan relateras till den socialistiska feminismens idéer om hur kvinnor både utsätts för könsförtryck samt klassförtryck (ekonomiskt), förekom i deras utrikespolitik.
Alliansregeringens inrikespolitik vad gäller kön och genus gick också främst att relatera till den liberalfeministiska tankeskolan. Inrikespolitiken går främst att koppla till
liberalfeminismens idéer om kvinnors deltagande och representation i den offentliga, politiska sfären, samt att kvinnor blir uteslutna från denna sfär genom diskriminerande institutioner, lagstiftning och regelverk. Detta på grund av regeringens fokus på och mål vad gäller kvinnors deltagande, möjligheter och representation inom arbetslivet, näringslivet (vilket inkluderar entreprenörskap för kvinnor också) och skola. Dessutom att kvinnor ska vara representerade på betydande positioner i politiken och arbetslivet. Alliansen menar även att kvinnor hindras till samma möjligheter och rättigheter i och med just lagstiftning och
institutioner som är diskriminerande. Även liberalfeminismens idéer om att staten behövs för att omfördela möjligheter och fördelar i fråga kvinnors deltagande i offentliga sfären
förekommer. Den socialistiska feminismen kan alliansens inrikespolitik också frekvent relateras till, där inriktningens idéer om hur kvinnor förtrycks genom könsförtryck och klassförtryck (ekonomiskt) förekom i hög grad. Detta med anledning av regeringens fokus på hur kvinnor/flickor utsätts för våld i vardagen, vilket innefattar sexuellt våld/trakasserier och kroppsligt övergrepp. Fokus läggs även på att kvinnor förtycks i form av det könsuppdelade arbetet som präglar arbetssektorn, vilket bland annat innefattar att kvinnor har mer
deltidstjänster och sämre arbetsvillkor som bidrar till att kvinnor därmed har mindre
möjligheter att försörja sig. Alliansen uppmärksammar även hur kvinnor har varit förlorare i fråga om ägande.
Analysen har visat att den rödgröna regeringens utrikespolitik vad gäller kön och genus också främst kan relateras till liberalfeminismen. Liberalfeminismens idéer om lika möjligheter, rättigheter, deltagande och representation gällande den offentliga, politiska sfären är frekvent förekommande. Anledningen är att den rödgröna regeringen, likt alliansregeringen, vill verka för kvinnors inflytande och deltagande som aktörer i konfliktförebyggande och
49
fredsfrämjande insatser. Även den rödgröna regeringens mål om att kvinnor, inom samtliga samhällsområden, ska ha mer inflytande, vara representerade i högre grad och få engagera sig i högre utsträckning i politiken kan kopplas till dessa liberalfeministiska idéer. Regeringens fokus på kvinnors rätt till de mänskliga rättigheterna går också att relatera till
liberalfeminismens idéer om de mänskliga rättigheterna. Utrikespolitiken går även att relatera till den socialistiska feminismen i hög utsträckning, där inriktningens tankar om hur
kvinnor/flickor utsätts för våld i olika former (sexuellt förtryck) förekom frekvent. Det beror på den rödgröna regeringens fokus på hur just kvinnor/flickor utsätts för våld i form av fysiskt och sexuellt våld i framförallt konflikt/postkonflikt. Även den socialistiska feminismens idéer om hur kvinnor utsätts för klassförtryck (ekonomiskt) och könsförtryck kan relateras till regeringens politik. Detta i och med regeringens mål om kvinnors ekonomiska egenmakt och tillgång till/fördelning av resurser till kvinnor. Utifrån analysen kan regeringens utrikespolitik också relateras till den postmoderna feminismen, men i mindre utsträckning. Den
postmoderna feminismens tankar om att det inte finns några fasta identiteter (könsordningen är socialt konstruerad) kan relateras till regeringens uppmärksammande av hur femininets- och maskulinitetsnormer changeras och konstrueras.
Slutligen går det utifrån analysen att se att den rödgröna regeringens inrikespolitik präglades ungefär i lika hög utsträckning av liberalfeminismen och den socialistiska feminismen.
Liberalfeminismens idéer om lika möjligheter, deltagande och representation i fråga om den offentliga, politiska sfären, där diskriminerande institutioner och lagstiftning hindrar, förekom frekvent i regeringens inrikespolitik. Detta då regeringen vill öka kvinnors representation genom jämställdhetsintegrering, verka för att kvinnor/flickor ska kunna forma sina liv och samhället samt verka för att kvinnor ska ha samma möjligheter att skaffa arbete, driva företag, göra karriär. Regeringen vill även verka för personlig utveckling och att kvinnor/flickor ska ha samma villkor och möjligheter i skolan. När det kommer till den socialistiska feminismen, präglar främst den socialistiska feminismens idéer om hur kvinnor förtrycks genom både könsförtyck och klassförtryck (ekonomiskt). Detta med anledning av den rödgröna
regeringens idéer om ett ”könsmaktssystem” som håller isär könen och deras målsättning om en mer jämn fördelning av resurser/hemarbete samt att regeringen vill verka för kvinnors egenförsörjning. Regeringen fokuserar också på hur kvinnor/flickor utsätts för våld i vardagen samt har som mål att det våld som kvinnor utsätts för måste upphöra, vilket också kan kopplas till den socialistiska feminismen. Det gick även att relatera den rödgröna regeringens
inrikespolitik till den postmoderna feminismens idéer om att det inte finns fasta identiteter
50
eller kategorier. Detta med anledning av att regeringen menar att det är problematiskt med en tvåfaldig uppfattning av kön utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
51
9 Diskussion och Slutsats
Studiens analytiska ramverk har fungerat väl för att utläsa vilka feministiska idéer som är möjliga att koppla till båda regeringarnas politik vad gäller kön och genus. Studien har visat att både alliansregeringen och den rödgröna regeringens idéer främst är präglade av
liberalfeminismen, där inriktningen gick att koppla frekvent till materialet. Att båda
regeringarna främst går att relatera till inriktningen kan grunda sig i att liberalfeminismen är den mest etablerade och grundläggande feministiska tankeskolan, som har visat ha stor betydelse även idag i svensk inrikes- och utrikespolitik. Inriktningens idéer, exempelvis om kvinnors rättigheter och möjligheter att delta och vara representerade i den offentliga, politiska sfären, kan alltså idag ses som grundläggande värderingar i svensk politik. Det är alltså grundläggande idéer vare sig man identifierar sig som en feministisk regering eller inte, eller ideologiskt identifierar sig med de borgerliga partierna, som traditionellt sett framförallt kan relateras till liberala idéer, eller de rödgröna partierna.
Att båda regeringarnas politik också kan relateras till den socialistiska feminismen i hög grad, beror delvis regeringarnas mål om att underminera våldet mot kvinnor/flickor, samt deras fokus på hur framförallt kvinnor/flickor utsätts för våld. Detta kan även, trots ideologisk tillhörighet eller om man identifierar sig som en feministisk regering eller inte, ses som grundläggande värderingar i svensk politik. Mål om och fokus på hur kvinnor faller offer för det könsuppdelade arbetet samt att kvinnor saknar tillgång till resurser och att det måste bli en jämn fördelning mellan könen av resurserna, är dessutom något som regeringarna har
gemensamt, vilket kan relateras till inriktningens idéer om klassförtryck (ekonomiskt) samt könsförtryck. Trots regeringarnas ideologiska skillnader, där den rödgröna regeringen framförallt kan kopplas till socialismens idéer (som det ges särskilt uttryck för när det kommer till frågor om jobb och ekonomi), har analysen även visat att regeringarna har andra och mer likartade mål samt fokus när kön och genus är inblandat. Detta alltså vare sig regeringarna identifierar sig som feministiska regeringar eller inte, eller vilken ideologisk tillhörighet regeringarna har.
Resultatet har även visat att det endast var möjligt att koppla den rödgröna regeringens politik, i liten utsträckning, till den postmoderna feminismen. Detta kan bero på att den postmoderna feminismen är en rätt så komplex och ny inriktning inom feminismen som kan vara svår att göra konkreta mål av exempelvis. Men trots att dessa idéer endast förekom i liten uträckning
52
är det ett intressant steg i svensk politik vad gäller kön och genus sedan den rödgröna regeringens tillträde.
Studien har därmed visat, att trots regeringarnas skilda ideologier, samt att endast den rödgröna regeringen har utgett sig för att vara en feministisk regering, följer den rödgröna regeringen en liknande politisk riktlinje vad gäller politiskt fokus och målsättning rörande frågor om kön och genus. Detta avspeglar sig även i de feministiska tankeskolor som går att relatera till de båda regeringarnas politik, där båda regeringarnas politik gick att relatera till liberalfeminismen samt den socialistiska feminismen i hög utsträckning. Det har därmed inte skett en förskjutning till någon av de feministiska inriktningarna sedan den rödgröna
regeringens tillträde. Studien har emellertid visat att postmoderna feministiska idéer, trots att det gick att relatera till tankeskolan i liten utsträckning, har växt fram i politiken sedan den rödgröna regeringens tillträde.
Framtida forskning inom området skulle kunna inrikta sig på vad regeringarna faktiskt har åstadkommit när det kommer till deras politik rörande frågor om kön och genus. Det skulle alltså kunna göras en motsvarande studie som analyserar vad regeringarna exempelvis har gjort och vilka av målen som har uppnåtts. Vidare är det möjligt att göra en motsvarande eller mer omfattande studie med förklarande syfte, där forskaren analyserar regeringarnas politik i form av orsak och verkan för att besvara frågor om ”varför det är så”. En mer omfattande studie i beskrivande form skulle även kunna ta sin utgångspunkt längre bak i tiden för att jämföra fler regeringar och se om och hur politiken kring kön och genus har ändrats i Sverige.
Genom att göra det är det även möjligt att jämföra regeringar med liknande ideologiska utgångspunkter. För att få ett ännu mer teoretiskt djup skulle även andra feministiska inriktningar kunna användas i en mer omfattande studie.
53
Referenser
Regeringsmaterial
Regeringskansliet (2009). Regeringens handlingsplan för perioden 2009-2012 för att
genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Stockholm:
Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2016). Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016–2020. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2011). Utrikesdeklarationen 2011. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2012). Utrikesdeklarationen 2012. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2013). Utrikesdeklarationen 2013.Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2014). Utrikesdeklarationen 2014.Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2015). Utrikesdeklarationen 2015. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2016). Utrikesdeklarationen 2016. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Utrikesdeklarationen 2017. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2010). På lika villkor: Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015. Stockholm: Sveriges
Regering.
Regeringskansliet (2016). Utrikesförvaltningens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015–2018 med fokusområden för år 2016. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2010). Regeringsförklaringen 2010. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2011). Regeringsförklaringen 2011. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2012). Regeringsförklaringen 2012. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2013). Regeringsförklaringen 2013. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2014). Regeringsförklaringen 2014. Stockholm: Sveriges Regering.
54
Regeringskansliet (2015). Regeringsförklaringen 2015. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2016). Regeringsförklaringen 2016. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringen (2010). Allians för jämställdhet. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2016). Makt, mål och myndighet: feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Sveriges Regering. Skr.2016/17:10.
Regeringskansliet (2014). Mål för jämställdhet. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande. Stockholm:
Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Delmål 3: Jämställd utbildning. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Delmål 4: En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Delmål 5: Jämställd hälsa. Stockholm: Sveriges Regering.
Regeringskansliet (2017). Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Stockholm:
Sveriges Regering.
Litteratur
Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys; det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena (2012).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl.
Stockholm: Norstedts juridik
Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas (2014). Internationella Relationer. Tredje upplagan.
Studentlitteratur AB, Lund.
55
Brady, Henry E. & Collier, David (2004). Rethinking Social Inquiry. Diverse Tools, Shared Standards. Oxford: Rowman & Littlefield.
George, Alexander & Bennet, Andrew (2005). Case Studies and Theory Development in the social sciences. Cambridge, Mass: MIT Press.
Baylis, John; Smith, Steve & Owens, Patricia. (2014). The Globalization of World Politics.
An Introduction to International Relations. 5. ed. Oxford University Press: Oxford.
Lackenbauer, Helene (2016). Med feminism som ledstjärna: Svensk utrikespolitik i ny tappning. Danagårds LiTHO.
Phillips, Anne (1998). Feminism & Politics. Oxford: Oxford University Press.
Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda.
Beasly, Chris (1999). What is Feminism?: An Introduction to Feminist Theory. SAGE publications Ltd. London.
Steans, Jill (2004). Gender and International relations. Polity Press.
Tong, Rosemarie (2016). Feminist Thought: A Comprehensive Introduction. Fourth edition.
Westview Press.
Jaggar, Alison M. (1983). Feminist politics and human nature. Brighton: Harvester Press.
Freedman, Jane (2003). Feminism – en introduktion. Malmö: Liber.
Eduards, Maud (2002). Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori.
Kristianstad: Liber.
Ekengren, Ann-Marie (2005). Olof Palme och utrikespolitiken. Boréa: Umeå.
Vedung, Evert (1977). Det rationella politiska samtalet: Hur politiska budskap tolkas, ordnas och prövas. Aldus, Bonnier.
Sikkink, Kathryn. (1991). Ideas and Institutions. Ithaca: Cornell University Press.
Kymlicka, Will (2001). Contemporary Political Philosophy: An Introduction. 2. ed. Oxford:
Oxford University Pressc.
Goldstein, Judith & Keohane, Robert O. (1993). Ideas and Foreign Policy: Beliefs, Institutions, and Political Change. Cornell University Press.
56
Goodwin, Barbara. (2014). Using Political Ideas. 6. ed. Chichester: Wiley.
Vetenskapliga artiklar
Flyvbjerg, Bent (2006). ”Five misunderstandings about case-study research” Qualitative Inquiry. Vol. 12. Nr. 2.
Lawrence, Jill (2013). Hillary Clinton’s Global Feminist Legacy. National Journal;
Washington.
Wendt, Maria (2016). Undermining women's political agency: media coverage of Feministiskt Initiativ (Fi), Sweden's first feminist political party. Scholalry Journals; Toronto.
Elektronisk Rapport
Romedahl, Stjernquist, Vendela m.fl. (2016). Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?
Stockholm: Concord Sverige. Tillgänglig: http://www.concord.se/wp-content/uploads/hur-feministisk-ar-svensk-utrikespolitik-concord-2016.pdf
Tidningsartiklar
vanden Heuvel. Trump’s machismo vs. Sweden’s ‘feminist foreign policy’. The Washington Post. 2016-02-28.
Internetkällor
Folke Bernadotteakademin – Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Kvinnor, fred och säkerhet.