Den svenska skattesituationen för förmånstagaren

I RÅ 2000 ref 28 behandlas trusten för första gången av Regeringsrätten och bör därför tillmätas stor betydelse ut prejudikatssynpunkt. Trots att domstolen inte klart uttalar sig om hur institutet skall bedömas inom svensk rätt kan vissa slutsatser dras av domen. Regerings- rätten kan genom sin passivitet anses att hålla med Skatterättsnämnden om att reglerna om delägarbeskattning av utländska juridiska personer inte är applicerbara. Detta innebär då indirekt att domstolen håller med om att en trust inte kan anses vara en sådan person. Regeringsrätten fastslog i samma dom också att beskattning inte skulle ske av den anställde förrän den anställde fått ta del av en förmån. Detta ansåg domstolen inte inträffa förrän ef- ter att en försäkring tecknats efter att en anställd vid ett senare skede gått i pension. Den anställde kunde inte bedömas ha förfoganderätt till medlen under förvaltningen.

Enligt en grundläggande skatteprincip bör den som drar ekonomisk fördel av en tillgång också beskattas för den. Hur detta skall ske och bedömas är dock mycket komplext då det saknas svenska regler om hur man bör förhålla sig till ägandeförhållandena i trusten. Som tidigare framgått finns stora likheter mellan en trust och en stiftelse och skatterättsnämnden har ett flertal gånger likställt institutet med just en familjestiftelse.123 _{Regeringsrätten har}

122 _{Hagstedth, J A, Om beskattning av stiftelser, s. 80-81.} 123 _{RÅ 1988 not 56 och RÅ 1999 not 20.}

dock avstått från denna jämförelse genom att avvisa förhandsbeskeden i RÅ 1988 not 56 och RÅ 1999 not 20, vilket gör att rättsläget fortfarande är oklart. Skatterättsnämndens re- sonemang får dock anses vägledande då det inte finns annat stöd att tillgå. Äganderätten ansågs av Skatterättsnämnden inte i något av målen kunna tillhöra en förmånstagare i Sve- rige. De konstaterar visserligen att förmånstagaren kan sägas ha en sorts äganderätt efter- som denne kommer erhålla de ekonomiska fördelar som förhållandet genererar, men efter- som det saknas rätt att vidta förvaltningsåtgärder och att denna rätt tillfaller någon annan kan inte förmånstagaren beskattas för egendomen. Skatterättsnämnden ansåg att trusten själv skulle anses vara ägare till egendomen. Att trusten inte utgör ett svensk skattesubjekt har konstaterats i kapitel 3.3.1.

Att trusten inte utgör något skattesubjekt varken inom engelsk eller svensk rätt för dock inte med sig att man automatiskt kan anse att någon av trustens aktörer direkt skall beskat- tas. I enlighet med skatteförmågeprincipen124 _{torde förmånstagaren inte kunna beskattas för}

inkomsten innan den faktiskt tillfaller denne. Detta blir ännu mer tydligt om trusten är en diskretionär trust med dolda förmånstagare, vilka omöjligt kan direktbeskattas eftersom de är hemliga.

En utbetalning från en familjestiftelse skall enligt IL alltid behandlas som periodiskt under- stöd och räknas till inkomstlaget tjänst.125 _{Detta var fallet i RÅ 1997 ref 31 där belopp som}

löpande betalas ut till avkastningstagarna har ansetts utgöra inkomst av tjänst för dem. Förhållandena i RÅ 1997 ref 31 är mycket lika förhållandena i en trust.

Utbetalningar från utländska motsvarigheter till den svenska familjestiftelsen har av skatte- rättsnämnden ansetts omfattas av bestämmelsen i IL 10:6. Skatterättsnämnden fann i RÅ 2010 not 4 att utbetalning från en amerikansk trust borde behandlas som utbetalning från en familjestiftelse. Inte heller här ville Regeringsrätten uttala sig i frågan, men det kan ar- gumenteras för att skatterättsnämndens bedömning är korrekt. Trusten bedömdes inneha en rättsliga ställning, ett ändamål och förvaltning som överensstämmer med en familjestif- telse enligt IL 10:6. Det som inte får förglömmas är att trusten i RÅ 2010 not 4 enligt ame- rikansk rätt är ett erkänt skattesubjekt och torde därför också kunna falla under definitio- nen i IL 6:8 om utländska juridiska personer. Här behandlades alltså inte en anglosaxisk trust och rättssystemet i Sverige ställs inför helt andra förutsättningar om trusten i sitt hem-                                                                                                                

124 _{Innebär i korthet att var och en skall beskattas i förhållande till sin förmåga, SOU 2004:36, del 2, s. 447.}   125 _{IL, 10:6 och 10:2.}  

land utgör en juridisk person. Även om det finns uppenbara likheter mellan en familjestif- telse och anglosaxisk trust hindrar rekvisiten för vad som kännetecknar en utländsk juridisk person den analoga appliceringen av de skatterättsliga stiftelsereglerna.

Det enda fall där Regeringsrätten faktiskt har behandlat den anglosaxiska trusten är RÅ 2000 ref 28. Bedömningen i detta fall talar också för att förmånstagaren inte bör beskattas för egendom innan den kommer denna person till del. Regeringsrätten fastslog i fallet att beskattningstidpunkten för en förmånstagare infinner sig då den anställda får tillgång till medlen, eftersom förfoganderätt helt saknas under förvaltningen.

I och med att stiftelsen är ett eget skattesubjekt och trusten inte framkommer en anmärk- ningsvärd diskrepans mellan instituten. En stiftelse kan under pågående förvaltning göras skattskyldig för tillgångarna som tas om hand, vilket inte kan ske i en trust.126

I de fall då en fixerad enkel trust, det vill säga en sådan trust där förmånstagarna är defini- tivt bestämda och har full förfoganderätt över medlen i trusten, förekommer beskattas en- ligt förmånstagaren direkt enligt engelsk rätt. Detta borde så även kunna ske inom svensk rätt. Principen om att den som faktiskt gagnas ekonomiskt av egendomen skall bära skat- ten, talar för att detta är mest adekvat. Detta borde också vara välkommet i svensk rätt då det kan bortses från trustförhållandet och beskattning kan ske enligt vanliga interna regler. Slutligen kan konstateras att en förmånstagare som är bosatt i Sverige borde inkomstbe- skattas för tillgången då den kommer denne till del, men inte under förvaltningen och inte heller om det är frågan om en enkel fixerad trust, då den istället bör direktbeskattas. Detta är i dagsläget i linje med skatterättsliga principer och praxis.