Trusten som skattskyldig person i Sverige

I IL:s tredje kapitel finns regler om vilka fysiska personer som är skattskyldiga i Sverige. Härigenom är det tydligt att trusten inte kan beskattas som en sådan, då reglerna gäller för just fysiska personer.112 _{Trusten kan heller inte anses vara en svensk juridisk person med}

obegränsad skatskyldighet eftersom det som i regel avgör är om personen är registrerad här.113 _{Trustinstitutet är inte erkänt inom svensk rätt och kan då omöjligt registreras här}

som en juridisk person. I IL 6:3 står det vidare att om registrering inte har skett kan platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet avgöra huruvida personen är att se som obegränsat skattskyldig här. En sådan annan omständighet kan enligt förarbetena vara att den huvudsakliga verksamheten bedrivs här.114 _{För att en trust skulle kunna falla}

under dessa regler skulle det alltså krävas att den huvudsakliga förvaltningen sköts härifrån                                                                                                                

111 _{IL, 10:6.} 112 _{IL, 3:3-21}

113 _{IL, 6:3 och Tivéus, U, Saldén Enérus, A, Andersson, M, Inkomstskattelagen, (2010-11-30, Zeteo) Kom-}

mentaren till IL 6:3.

eller att förvaltaren har sin hemvist här i Sverige, vilket enligt Sundgren är högst osannolikt.115

I RÅ 1988 not 56 argumenterar Skatterättsnämnden för att trusten är en utländsk juridisk person som kan likställas med den svenska stiftelsen. På grund av bristande information menar Regeringsrätten dock att de inte kan uttala sig om skatteeffekterna eller om trustin- stitutets som sådant, varför målet avvisades. Denna dom är dock lite speciell då två av do- marna var skiljaktiga och ansåg att trusten skulle bedömas vara ”en här i riket icke hemmahö-

rande juridisk person”.116 _{De ansåg att de påfallande likheterna med familjestiftelsen innebär}

att trusten mycket väl skulle kunna beskattas som en utländsk juridisk person efter att man vägt samman omständigheterna och det faktum att trusten i dess hemland inte ansågs vara en juridisk person hindrar inte institutet för att utgöra en juridisk person i Sverige. Redan 1988 ansåg alltså skatterättsnämnden och två av domarna i Regeringsrätten att det fanns tillräckigt med information för att prejudicera trustens ställning inom svensk skatterätt. I RÅ 1997 ref 31 kom ytterligare ett avgörande. Det här fallet behandlar inte truster, men är intressant eftersom fonden i målet bedöms som ett eget skattesubjekt, i enlighet med stif- telselagen. Fonden i rättsfallet innehar stora likheter med en trust. En trust skulle dock inte kunna omfattas av reglerna i stiftelselagen då denna endast täcker svenska stiftelser som skapats enligt reglerna i lagens första kapitel.117 _{Domstolen i RÅ 1997 ref 31 begränsar sig}

också i domen till genom att poängtera att deras ställningstagande endast gäller med givna försättningar. Om en trust har en avgränsad krets av förmånstagare likväl som en begrän- sad beständighet samt en oklarhet vem eller vilka medlen i trusten till sist kommer till del, borde denna bedömas likadant som fonden i rättsfallet, eftersom förutsättningarna är de- samma med skillnaden att institutet inte är upprättat i enlighet med stiftelselagen.

Det som återstår är då om trusten kan falla inom definitionen utländsk juridisk person, som återfinns i IL 6:8. I paragrafen uppställs i de två första punkterna i första stycket krav på att associationen skall kunna förvärva och åta sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.118 _{Någon utländsk association föreligger således inte om lagrummet}

115 _{Sundgren, P, Beskattning av utländska privata truster och familjestiftelser, s 17.}

116 _{RÅ 1988 not 56. Skiljaktiga i målet var Regeringsråden von Bahr och Baekkevold. Detta var innan defini-}

tionen om utländsk juridisk person i IL 6:8 kom.

117 _{Stiftelselagen, 1:1-1:3.}

118 _{Observera att detta gäller engelska truster. Det är möjligt att det finns truster i andra rättssytem som skulle}

och de nämna befogenheterna skall tolkas bokstavligen. En anglosaxisk trust kan omöjligt anses uppfylla rekvisiten eftersom den inte innehar dessa karaktärsdrag enligt rättsystemet i sitt hemland.

I tredje punkten i IL 6:8:s första stycke stadgas att enskilda delägare inte skall kunna fritt förfoga över egendomen för att utgöra en utländsk juridisk person. Eftersom en förmåns- tagare inte har någon förfoganderätt till tillgångsmassan i trusten kan inte institutet anses ha några delägare.119 _{Således uppfyller inte trusten heller det tredje rekvisitet. År 2004 kom}

dock ett avgörande där regeringsrätten konstaterar att avsaknaden av delägare, såsom hos en stiftelse eller en ideell förening, inte utesluter karaktären av juridisk person.120 _Bestäm-

melsen tar i stället sikte på det fallet att det finns delägare och om beskattningen skall ske hos associationen eller hos delägarna. Om detta analogt bör gälla även för truster är oklart. Skatterättsnämnden ansåg i RÅ 2000 ref 28 att reglerna i den numera upphävda kommu- nalskattelagen om delägarbeskattning inte är tillämpliga. ”Delägare i vanligt handelsbolag, kom-

manditbolag, enkelt bolag eller rederi skall beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å ho- nom belöper…”121 _{Detta följs sedan av en föreskrivelse om att detta också skall gälla för en}

delägare i en utländsk juridisk person om delägaren är bosatt i Sverige. Möjligen innebär detta att en trust inte är att se som en utländsk juridisk person. Om detta uttalade sig Reger- ingsrätten överhuvudtaget inte om. Denna passivitet kan tala för att domstolen delar Skat- terättsnämndens åsikt och att institutet inte kan vara en utländsk juridisk person.

Trusten som eget subjekt bör i nuläget sammanfattningsvis inte kunna beskattas i Sverige, då institutet inte bedöms som en inhemsk fysisk person eller en inhemsk juridisk person. Inte heller torde institutet träffas av reglerna om utländska juridiska personer i IL 6:8.