Deskriptiv statistik

Syftet med studien är att undersöka om och vilka formella och informella institutioner som kan förklara länders variation i underprissättning i samband med börsintroduktioner. Data som utgör underlag för att besvara de deducerade hypoteserna beskrivs i den deskriptiva statistiken. Här presenteras inledningsvis empirisk data för antal börsintroduktioner, perioder som studerats samt underprissättningsnivån för respektive av de 25 länderna. Därefter presenteras statistik över de formella institutionsvariablerna vilka har hämtats ifrån WGI och GCI, följt av de informella institutionsmåtten som i huvudsak utgår ifrån GLOBE Study.

5.1.1 Underprissättning

Tabell 4 presenterar landsspecifik underprissättning för det totala antalet börsintroduktioner som gjorts under den studerade perioden. Som synes i tabellen så har samtliga av de 25 studerade länderna haft börsintroduktioner som i genomsnitt varit underprissatta under de studerade perioderna. Däremot så har underprissättningen varit subjekt för stora variationer mellan länder och över tid. Sydafrika har haft den högsta genomsnittliga underprissättningsnivån med 98,41 procent vilket kan jämföras med Sverige som hade den lägsta på 2,27 procent.

Den högsta genomsnittliga underprissättningen under ett år var 193,10 procent vilket representeras av Kina för år 2007. Samma år hade Sydafrika sin högsta genomsnittliga underprissättning på 183,06 procent då det gjordes 53 börsintroduktioner. Året efter så gjordes det endast 15 introduktioner i Sydafrika till en genomsnittlig underprissättning på 3,2

procent, vilket visar på den stora variationen i underprissättningsgrad och i antalet nya börsintroduktioner. Resultatet här visar att det råder mer eller mindre heta marknader i enlighet med Ritter (1984), vars fenomen även styrks i graf 1. I Brasilien, Kanada, Malaysia, Spanien och Sverige så har det under vissa år även förekommit en genomsnittlig överprissättning, det vill säga aktiekursen har sjunkit under introduktionskursen under första handelsdagen. Den högsta överprissättningen på 8,00 procent syns i Kanada från år 2012.

Även antalet börsintroduktioner som gjorts varierar stort mellan länderna. Totalt har det gjorts 6993 börsintroduktioner fördelat över 172 landsspecifika år. Kina har under perioden 2006 till 2014 gjort 1243 introduktioner, vilket är flest av de studerade länderna. Finland, Irland och Nigeria är de länder där det har gjorts minst antal introduktioner, vilka klarade studiens urvalskriterium av att ha gjort minst tio stycken introduktioner under den studerade perioden.

Den genomsnittliga underprissättningen för de 6993 börsintroduktionerna är 20,79 procent, vilket syns längst ner i tabell 4. I graf 1 så presenteras den gemensamma genomsnittliga underprissättningen för samtliga länder på årsbasis. 2007 var det år som under perioden hade den högsta underprissättningen på 33,40 procent medan den året därpå var nere på 13,00 procent i genomsnitt. 2011 var den genomsnittliga underprissättningen som lägst med 10,79 procent. Efter 2011 så har underprissättningen ökat gradvis och haft värden på över 20 procent till år 2014 som utgör det sista året i mätperioden.

5.1.2 Formella institutioner

Tabell 5 redogör för de formella institutionerna där måtten på minoritetsskydd och transparens är hämtade ifrån GCI och rättssäkerheten, korruptionen samt främjandet av marknadsutveckling är hämtade ifrån WGI, vilket tidigare presenterats i tabell 3 i avsnitt 4.1.5. Måtten utgår från data på årsbasis där de formella institutionerna kan ha förändrats utifrån politiska och ekonomiska förhållanden (North, 1990; Song et al., 2014). Data presenteras däremot för de genomsnittliga värdena för respektive land under de perioder som har studerats. Detta görs för att ge en mer överskådlig bild och för att förändringarna mellan åren generellt är väldigt små.

Sverige och Finland är de länder som har högst kvalitet på sitt minoritetsskydd med värden på 6,01 respektive 5,98 på en skala mellan 1-7, där genomsnittet för samtliga länder är 4,87.

Lägst minoritetsskydd har Italien på 3,54 följt av Sydkorea, Kina och Nigeria. Måttet gällande ländernas rättssäkerhet sträcker sig på en skala mellan -2,5 till 2,5 där genomsnittet för de studerande länderna är 0,83. Högst rättssäkerhet har Finland och Sverige med värdena 1,94 respektive 1,92. Lägst kvalitet på rättssäkerheten i landet har Nigeria med ett värde på -1,1 följt av Indonesien och Kina som också presenterar negativa siffor.

Av de 25 länderna så har Sydafrika högst transparens mätt som den uppfattade styrkan i landets revisions- och redovisningsstandarder. Finland, Sverige Kanada, Hong Kong och Australien visar även dem upp en hög transparens på en nivå över 6 på en skala mellan 1-7.

Lägst transparens enligt måttet från GCI råder i Nigeria med ett värde på 3,93. Även Kina och Italien visar upp låga siffror gällande landets transparens. Etablerade transparensmått såsom Corruption Perceptions Index (Transparency International, 2016) menar att graden av korruption i landet också är en viktig del i styrkan av landets transparens. Korruptionsmåttet mäts på en skala mellan -2,5 och 2,5 där höga värden innebär att det råder en låg korruption i

landet. Finland och Sverige får även här högst värden av de 25 länderna. Högst korruption råder det i Nigeria följt av de asiatiska länderna Indonesien, Kina, Indien och Thailand som samtliga har ett värde under noll på skalan.

Den sista formella institutionen, främjande av marknadsutveckling, utgår från en skala mellan -2,5 till 2,5, där höga värden innebär att landet har en politik och lagstiftning som främjar marknadsutveckling i större utsträckning. De länder som WGI ger högst värden för dess främjande av marknadsutveckling är Hong Kong, tätt följt utav Finland, Australien, Storbritannien och Irland, där samtliga har fått värden över 1,7. Likt fallet med korruptionsmåttet så har Nigeria, Kina, Indien och Indonesien fått lägst värden.

5.1.3 Informella institutioner

I tabell 6 summeras statistik över de informella institutionsmåtten. Samtliga av värdena förutom forskning och utveckling samt patent utgår från konstanta värden. Detta skapar däremot inga större problem för studien då North (1990) och Hofstede (2001) menar att informella institutioner såsom kultur och normer karaktäriseras av att förändras väldigt långsamt och därmed kan anses vara relativt konstanta över kortare tidsperioder. I tabellen syns det exempelvis att Sverige har det lägsta osäkerhetsundvikandet med ett värde på 3,45 på en skala från 1 till 7, medan Thailand har det högsta osäkerhetsundvikandet på värdet 5,71.

Även gällande jämlikhetssträvande mellan könen ligger Sverige i topp efter Storbritannien på värden kring 5,20 medan de asiatiska länderna i form av Indonesien, Kina, Malaysia och Taiwan ligger i botten med värden under 4 på skalan. Längst ner i tabellen presenteras genomsnittet för de 25 länderna där exempelvis den genomsnittliga bestämdheten har ett värde på 3,96.