Linjära regressionsanalyser

För att testa sambandet mellan variationen i underprissättning och de formella och informella variablerna så görs en linjär multipel regressionsanalys för respektive hypotes. I tabell 7 presenteras dessa linjära regressionsanalyser, vilka samtliga är justerade med robusta standard errors (se appendix 3 för en komplett regressionstabell). Tabell 7 visar respektive variabels förhållande till underprissättningsnivån, där även kontrollvariablerna inkluderas i de enskilda regressionsmodellerna för att kontrollera bort andra möjliga effekter. Tabellen presenterar även två fullständiga modeller vilket det redogörs för efter att de enskilda regressionsanalyserna behandlats. I tabell 7 och appendix 3 redovisas även modellernas förklaringsgrad, men inte den justerade förklaringsgraden. Anledningen till detta är att den justerade förklaringsgraden inte redovisas när man tar hänsyn till robusta standard errors.

Resultaten från de enskilda regressionsmodellerna som presenteras i tabell 7 utgår från följande regression där X representerar den specifika oberoende variabeln som testas mot underprissättningsnivån:

𝑈𝑛𝑑𝑒𝑟𝑝𝑟𝑖𝑠𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔_𝑖𝑡

= 𝛽₀ + 𝛽₁𝑋_𝑖𝑡 + 𝛽₂𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑏ö𝑟𝑠𝑖𝑛𝑡𝑟𝑜𝑑𝑢𝑘𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟_𝑖𝑡+ 𝛽₃𝐵𝑁𝑃 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑣ä𝑥𝑡_𝑖𝑡 + 𝛽₄𝑀𝑎𝑟𝑘𝑒𝑡 𝐶𝑎𝑝_𝑖𝑡+ 𝛽₅𝑀𝑎𝑟𝑘𝑒𝑡 𝑇𝑢𝑟𝑛𝑜𝑣𝑒𝑟_𝑖𝑡+ 𝜀_𝑖𝑡

Resultaten från de 17 enskilda regressionerna visar flera signifikanta samband till underprissättningen för både formella och informella variabler. De tre formella variablerna rättssäkerhet, korruption och främjande av marknadsutveckling visar alla signifikanta negativa samband till graden av underprissättning. Beakta att korruptionsvariabeln visar ett omvänt förhållande till graden av korruption i landet, då ett desto mindre tal anger en desto högre korruptionsrisk i landet. Följaktligen pekar dessa tre samband på att de resonemang som ligger till grund för hypotes 2a, 4 och 5 stämmer överens med resultatet. Modellernas förklaringsgrad för dessa tre variabler ökar också i jämförelse med basmodellen där enbart kontrollvariablerna inkluderas (se appendix 3). Regressionsmodellerna för de två formella institutionsvariablerna minoritetsskydd och transparens har också negativa riktningskoefficienter men visar däremot ingen signifikant effekt på underprissättningsnivån.

När de informella institutionella skillnaderna undersöks så visar 10 utav 12 regressioner på ett signifikant samband till variationen i underprissättning. Flertalet av de informella institutionella skillnaderna verkar på så sätt kunna förklara delar av variationen i underprissättningsnivån länder emellan. Flera av de informella institutionsvariablerna som visar på ett signifikant samband till underprissättningsnivån har dessutom en relativt högre förklaringsgrad i jämförelse med de formella variablerna (se appendix 3).

Den första informella institutionshypotesen som testas, graden av osäkerhetsundvikande, byggde på två skilda resonemang som kunde peka på antingen ett negativt eller ett positivt samband till underprissättningen. Resultatet här visar på ett positivt signifikant samband mellan osäkerhetsundvikande och underprissättningsnivån i landet, vilket är i enlighet med hypotes 6a. Ett signifikant resultat finner man även när hypotes 7 testas, vars resultat är i enlighet med det positiva samband som det argumenterades för mellan landets maktdistans och dess underprissättningsgrad.

Det signifikanta negativa sambandet mellan graden av gruppkollektivism i landet och underprissättningsnivån är dock något som inte stämmer överens med hypotes 8. I hypotesuppbyggnaden till gruppkollektivism argumenterades det för ett positivt samband, vilket innebär att resultatet pekar på en motsatt effekt till dessa resonemang. Resultatet antyder istället att en större gruppkollektivism har en negativ inverkan på underprissättningsgraden, vilket med andra ord innebär att graden av individualism har en positiv påverkan på underprissättningsnivån.

Vidare visar sig jämlikhetssträvandet mellan könen ha ett signifikant negativ påverkan på underprissättningen. Detta stämmer överens med delhypotes 10a, vilket skulle tyda på att en nation som i större utsträckning strävar efter att minimera skillnaderna mellan könsrollerna i samhället också har en generellt sett lägre underprissättningsnivå. Nästa regression pekar på att variationen i underprissättning även påverkas av graden av bestämdhet i landet, vars signifikanta positiva samband överensstämmer med hypotes 11. Däremot så påvisar inte den kulturella variabeln för framtidsorientering något signifikant samband till graden av underprissättning. Den negativa riktningskoefficienten som måttet på framtidsorientering visar är även det motsatta till vad som förväntades enligt hypotes 12.

Samtliga av de tre innovationspräglade måtten prestationsorientering, forskning och utveckling samt patent visade på signifikanta resultat. Prestationsorientering visar dessutom den högsta förklaringsgraden utav samtliga enskilda regressionsmodeller, vars resultat pekar på att en större prestationsorientering leder till minskade underprissättningsnivåer, vilket stödjer delhypotes 14b. Både delhypotes 13a och 13b stöds av resultatets signifikanta och positiva samband till underprissättningsnivån i landet.

Av de två sista informella hypoteserna så var det enbart det kulturella måttet på mänsklig orientering som visade sig vara signifikant i de enskilda regressionsanalyserna. Variabelns negativa inverkan på graden i underprissättning stämmer överens med hypotes 15 som argumenterade för detta samband. Den sista hypotesen om förtroendets inverkan på underprissättningsgraden visade sig vara icke-signifikant då den testades i den enskilda regressionsmodellen. Däremot kan det vara värt att observera dess positiva riktningskoefficient, vilket är det motsatta till vad hypotesuppbyggnaden argumenterar för.

I tabell 8 summeras de formella och informella institutionshypoteserna utifrån om dess samband visade sig stämma överens med huvudhypotesen eller någon utav delhypoteserna.

Graden av gruppkollektivism som visade sig vara signifikant fick däremot en riktningskoefficient som talar emot hypotes 8, varav enbart 9 av de totalt 12 informella regressionerna stämmer överens med studiens hypoteser. Detta betyder att 12 utav totalt 16 hypoteser, som har markerats i tabell 8, således med 90-, 95- eller 99-procents säkerhet inte kan förkastas, varav 11 utav dessa överensstämmer med hypotesuppbyggnaden.

5.3.1.1 Regressionsanalyser med fullständiga modeller

I tabell 7 under avsnitt 5.3.1 redogörs det även för två så kallade fullständiga modeller.

Modell A inkluderar studiens samtliga oberoende variabler tillsammans med kontrollvariablerna, vilket testas mot graden av underprissättning (se appendix 3 för en komplett regressionstabell). Då kontrollvariablerna samt de formella och informella institutionsvariablerna integreras så är det flera utav de tidigare signifikanta variablerna som nu förlorar dess signifikans. De starka korrelationssambanden variablerna emellan, vilket påvisades i appendix 1, har troligtvis en stor inverkan till detta. Denna kollinearitet kan även ha fått en stor inverkan till att variablerna för minoritetsskydd, främjande av marknadsutveckling, institutionell kollektivism, jämlikhetssträvande mellan könen och mänsklig orientering byter riktningskoefficient i modell A. I och med variablernas samvariation sinsemellan så kan det bli svårt att göra tolkningar av de enskilda variablernas sanna förhållande till underprissättningsnivån i denna modell.

Modell B är ett resultat av en general-to-specific ansats, där studiens samtliga variabler ingick till en början så som de presenteras i modell A. Förklaringsgraden i modell B får ett värde på 0,4039. Genom användandet av denna regressionsform kan vissa av de starkt korrelerade variablerna ta ut varandra och stegvis elimineras från modellen. Detta gör att samtliga kvarvarande variabler är signifikanta i modellen. För att säkerställa att inga utav de eliminerade variablerna kunde tillföra modell B ytterligare förklaringsgrad eller att de kunde visa sig ha en signifikant inverkan med de kvarvarande variablerna, så inkluderades dem var och en för sig till denna modell. Dock så var det ingen utav dessa variabler, inklusive kontrollvariablerna, som förbättrade modellen. Detta gjorde att modell B kvarstod efter den först genomförda backward regression, så som den presenteras i tabell 7 och i appendix 3.

Den slutliga modellen kontrollerades även för multikollinearitet genom att titta på variablernas VIF-värde (se appendix 4). Variablerna visar värden som inte överstiger 4, vilket håller sig inom ett tumregelmått på 10 som Gujarati och Porter (2009) säger att man kan förhålla sig till. De kvarvarande variablerna är därmed inte så pass högt korrelerade med varandra att man av den orsaken behöver ifrågasätta modellens tillförlitlighet.

I modell B så har samtliga kontrollvariabler uteslutits. Däremot har både variablerna för minoritetsskydd och förtroende inkluderats i modell B. Detta är två variabler som tidigare inte visade på någon signifikans i de enskilda regressionsanalyserna men som nu tillsammans med övriga formella och informella variabler visar en signifikant inverkan på graden av underprissättning. Minoritetsskyddet visar i dessa två regressionsmodellerna på ett positivt samband, vilket skulle överensstämma med den första delhypotesen utav de två som presenterades i samband med minoritetsskyddets påverkan på underprissättningsgraden. Även förtroende visar ett signifikant positivt samband i modell A och B.

Koefficienterna i modell B har fortfarande samma riktning som de hade i modell A, även om vissa fortfarande skiljer sig åt från resultatet i de enskilda linjära regressionsmodellerna. Extra uppmärksamt är variablerna för institutionell kollektivism och mänsklig orientering som båda visade på signifikanta negativa samband i de enskilda regressionstesterna nu i modell A och B visar på signifikanta positiva samband. Likaså byter variablerna för främjande av marknadsutveckling och jämlikhetssträvande mellan könen riktningskoefficient men utan att de blir signifikanta i den fullständiga modellen A och elimineras i framtagandet av modell B.

Att variablernas riktning och storlek på koefficienterna påverkas på grund av höga korrelationer gör att dem enskilda faktorerna blir svåra att analysera i dessa modeller.