Institutionernas påverkan på underprissättningen

Börsintroduktioner har av tidigare forskning konstaterats vara i genomsnitt underprissatta världen över. Underprissättningsfenomenet är något som även syns under hela den studera

perioden (se tabell 4 och graf 1 under avsnitt 5.1.1), där den genomsnittliga underprissättningsnivån för de 25 länderna var 20,79 procent. Resultaten i denna studie, som har haft i syfte att besvara om och hur formella och informella institutioner kan förklara variationen i underprissättningen mellan nationer, kan konstatera att både formella och informella institutioner har påverkan på underprissättningsgraden. 12 av de 16 institutionella faktorerna som denna studie har testat visade sig ha signifikant inverkan på underprissättningsnivån. Regressionsmodellerna för de sammanslagna variablerna visar dessutom att underprissättningsnivån inte uteslutande kan förklaras av enbart formella eller informella institutionella skillnader. Istället pekar resultaten på att de båda institutionella aspekterna bidrar till ytterligare förklaring av underprissättningsnivån, då båda de två institutionella indexen visade sig vara signifikanta i den gemensamma regressionsmodellen (se tabell 9 avsnitt 5.3.2). Detta resultat delar därmed samma åsikt som North (1990) som menar att det är komplexet av formella och informella restriktioner som har påverkan på individernas valmöjligheter. Den påverkan som börsintroduktionens tre parter har på underprissättningen styrs således av både formella och informella institutionella faktorer.

Den institutionella komplexiteten som råder mellan de formella och informella faktorerna, vilka påverkar varandra (se appendix 1), gjorde att riktningskoefficienterna i modell A och B blev svåra att analysera i sitt sammanhang (se tabell 7 avsnitt 5.3.1). Vid en jämförelse av förklaringsgraden mellan modell C och D samt mellan riktningskoefficienternas storlek i modell E (se tabell 9 avsnitt 5.3.2) så finner man att de informella institutionsmåtten tillsammans förklarar mer än vad det sammanslagna formella indexmåttet gör. Därmed bör man inom börsintroduktionsområdet rikta ett allt starkare ljus på de informella institutionernas inverkan på variationen i underprissättning, vilket även Chambers och Dimson (2009) påpekat efter att ha observerat att graden av underprissättning ökat trots att förbättringar skett i de formella institutionernas kvalité. Individers olika normer, beteenden och ageranden utifrån skilda kulturella faktorer har av resultaten i denna studie visat sig kunna sätta sin prägel på börsintroduktionsprocessen och underprissättningsgraden. Dessa informella institutionella faktorer kan sålunda ge en inblick i hur olika emittenter resonerar omkring börsintroduktionen, hur garanten agerar som tredje part samt hur investerare generellt tänker och agerar på börsintroduktionsmarknaden. Då det generellt sett råder en hög initial avkastning under första handelsdagen som inte kan anses motsvara den risk man tar, så kan ytterligare förklaring ligga i psykologiska aspekter på börsintroduktionsmarknaden.

Psykologins inverkan på parternas ageranden och existensen av irrationella investerare på

börsintroduktionsmarknaden kan enligt resultatet förklaras utifrån olika kulturella dimensioner, såsom graden av bestämdhet och framtidsorientering. Likaså kan Brennan och Franks (1997) teori om emittentens övervägande av kontroll vid börsintroduktionen snarare förklaras utifrån skillnader i de informella institutionerna än utav de formella, där faktorer som osäkerhetsundvikande, gruppkollektivism och institutionell kollektivism kan ha avgörande betydelse för underprissättningsnivån.

Resultaten i denna studie tyder också på det Ljungqvist (2006) argumenterar för, att underprissättningen i sig beror på rådande informationsasymmetrier medan graden av underprissättning påverkas av institutionella faktorer. Till skillnad från tidigare studiers fokus på formella faktorer så visar resultaten i denna studie att det är de informella och inte de formella institutionella skillnaderna som innefattar de viktigaste faktorerna till att förklara variationer i underprissättningsnivån. Att komma till insikt med att såväl de formella som de informella institutionella skillnaderna har påverkan på underprissättningsgraden är av betydelse för landets ekonomi, potentiella emittenter, garanter och för investerarna på kapitalmarknaden. Den institutionella kontexten kan som Lewellyn och Bao (2014) menar få konsekvenser för företagens verksamhet och finansieringsbeslut. En emittent som väntas behöva lämna stora summor pengar på bordet vid en börsintroduktion kan av denna anledning avstå ifrån att börsintroducera sitt företag eller kan välja att introducera sig på en utländsk börs för att undvika vissa institutionella konsekvenser. Detta kan få konsekvenser på aktiviteten av börsintroduktioner i landet och hur tillgänglig aktiemarknaden blir för företag att anskaffa kapital på, vilket är av betydelse för nationers ekonomiska utveckling och för investerarna i respektive land.

En sådan ineffektiv börsintroduktionsmarknad blir också en politisk och juridisk fråga som borde engagera till att förbättra kvalitén i de formella institutionerna, där främjande av marknadsutveckling, korruption och rättssäkerhet är viktiga faktorer som enligt resultaten har inverkan på underprissättningsgraden. Så om inte en hög kvalité på de formella institutionerna ligger som grund för företagen så blir korrigeringar på företagsnivå enbart en andrahandsjustering som aldrig kan komma att ersätta en god infrastruktur, vilket även Engelen och van Essen (2010) resonerar för.

Därtill kan vissa kulturella beteenden få företag att avstå en introduktion eller välja att göra så på en annan börs. Således kan även de informella institutionerna ha stor inverkan på företagens strategiska val. Underprissättningsgraden påverkas av hur olika kulturella

influenser inverkar på emittentens beteende vid börsintroduktionen och dess förhållande till underprissättningen, varav detta också återspeglar sig starkt på börsintroduktionsmarknaden.

Kulturella beteenden kan också synas i mer eller mindre spekulativa och irrationella investerare, hur lojala eller hur initiativtagande investerarna är samt hur investerarna ser på börsintroduktionsprocessen i fråga om framtida avkastning och risk. Att det skulle ske anpassningar i kulturella värderingar och informella institutioner för att reducera underprissättningsnivåer är däremot mycket osannolikt. De skilda kulturerna är snarare något som kommer att kvarstå över tid och blir därmed något som företagen måste beakta när de väljer att introducera sig. Det är däremot inte omöjligt att förändringar i de formella institutionerna kan leda till att beteenden och ageranden förändras hos börsintroduktionens tre parter. Denna studie finner däremot inga tendenser till att världen har upplevt allt mindre underprissättningsnivåer från 2006 och framåt (se graf 1 avsnitt 5.1.1), utan snarare att det går i vågor vilket följer Ritters (1984) resonemang om heta marknader. Däremot har studien påvisat att både formella och informella institutionella faktorer kan medverka till existensen av ineffektiva börsintroduktionsmarknader och förklara underprissättningens storlek. Nationer kommer troligtvis med tiden att få bättre kvalité i de formella institutionerna vilket kan reducera och skapa mer jämlika underprissättningsnivåer länder emellan. Frågan är dock om de informella institutionerna, som visat sig ha en stor inverkan på underprissättningsgraden, fortfarande kommer att påverka marknadseffektiviteten i framtiden då de kulturella dimensionerna kan antas kvarstå över tid.