Prestationsorientering, patent samt forskning och utveckling

Huruvida organisationer och samhället uppmuntrar till och belönar individer för deras prestationer, konkurrenskraft och ansträngningar av att förbättra prestanda och kvalité mäts av nästa dimension. Dimensionen som benämns prestationsorientering har ingen direkt koppling till Hofstedes (2001) tidigare dimensioner, utan presenterades först i GLOBE Study. I ett samhälle som i större utsträckning är prestationsorienterat, så kan man enligt dimensionsbeskrivningen anta att landet i större utsträckning uppmuntrar till innovationsförbättringar, forskning och utveckling samt till framtaganden av patent. Graden av prestationsorientering kan därmed tänkas korrelera positivt med både graden av forskning och utveckling samt antalet patent.

En tidigare studie av Heeley, Matusik och Jain (2007) ser både patent och forskning och utveckling som två uppskattningar på företagens innovationssatsning. De menar att ett företags investeringar i innovativa produkter, teknologier med mera inte nödvändigtvis får samma positiva effekter på börsintroduktionsmarknaden som det får på övriga börsnoterade bolag. Eftersom innovationsutveckling är en osäker process så kan detta resultera i en prisrabatt vid börsintroduktionen. Genom att undersöka företagens innovation och underprissättning med utgångspunkt i teorier om informationsasymmetri så kunde Heeley et al. (2007) komma fram till att antalet patent ökade graden av underprissättning i mindre transparenta kontexter, medan underprissättningen däremot minskade i kontexter som kunde anses vara transparenta. Således fick antalet patent olika relationer beroende på kontext, varav patent visade sig både kunna öka och minska informationsasymmetrin mellan emittenten och

investerarna. För graden av forskning och utveckling fann Heeley et al. (2007) dock inget signifikant samband. Det fann däremot Guo, Lev och Shi (2006) som visar att företagens forskning och utvekling bidrar till en ökad informationsasymmetri och att dessa aktiviteter leder till en större grad av underprissättning vid börsintroduktioner.

Även Chin, Lee, Kleinman och Chen (2006) har undersökt innovationssatsningens påverkan på underprissättningen. I deras taiwanesiska studie fann de att mer innovativa företag också är mer underprissatta, där båda deras mått för de forskning- och utvecklingskostnader som presenterades i prospektet samt antal patent som förmedlades var statistiskt signifikanta. Detta resultat menar Chin et al. (2006) beror på redovisningsbaserad informationsasymmetri. Deras resonemang bygger på att när ett företag väljer att gå publikt så försöker de minska informationsasymmetrin genom att tillhandahålla finansiell information. Dock så utelämnas vanligtvis många immateriella tillgångar, trots dess betydelse för företagets framtida värde.

Detta är något som kan skilja sig åt mellan olika marknaders regleringar och grad av transparens. Chin et al. (2006) poängterar dock detta problems betydelse för utvecklingsländer såsom Taiwan, vilket skapar redovisningsrelaterad informationsasymmetri.

Ingen av dessa undersökningar studerade skillnaderna länder emellan, vilket gör det intressant att undersöka om fenomenet även visar sig mellan länder. Storleken på olika nationers satsning i forskning och utveckling samt på framtaganden av patent kan också uppfattas som en form av enskild kulturell dimension. Dessa två mått skulle delvis kunna anses vara representerade i de två dimensionerna prestationsorientering och framtidsorientering.

Emellertid kan dessa två mått uppskatta en ytterligare kulturell dimension, som speglar i vilken utsträckning man strävar efter att utveckla ny kunskap. Därmed kan dessa mått hävdas förklara vissa skillnader i informella institutioner mellan nationer. Därför testas två delhypoteser som representerar forskning och utvecklingens respektive antalet patents påverkan på graden av underprissättning. Båda förväntas ha ett positivt samband då de kan antas öka osäkerheten och informationsasymmetrin inför en börsintroduktion.

Hypotes 13a: Underprissättningsnivån vid börsintroduktioner har ett positivt samband till graden av forskning och utveckling i landet.

Hypotes 13b: Underprissättningsnivån vid börsintroduktioner har ett positivt samband till antalet patent i landet.

Om man inte drar parallellen mellan prestationsorientering och den generella innovationssatsningen i landet, så finns det vissa antydningar till att en prestationsorienterad

kultur kan ha inverkan på graden av underprissättning. Främst rör det sig om emittentens kontra de potentiella investerarnas strävan efter att belönas för sitt arbete respektive investerat kapital. I en mer prestationsorienterad kultur, där prestationer ska belönas, så vill den befintliga ägaren ersättas för sin arbetsinsats i företaget i så stor utsträckning som möjligt, förutsatt att denna säljer hela eller delar av sina redan befintliga aktier på primärmarknaden. I en mer prestationsorienterad kultur borde emittenten således i större utsträckning sträva efter att underprissättningen reduceras, vilket kan relateras till Loughran och Ritters (2002) resonemang att emittenter borde bli upprörda över att lämna stora summor pengar kvar på bordet. Ett liknande argument förs av Lewellyn och Bao (2014) när de studerade börsintroduktionsaktiviteten. Om emittenten misslyckas med att få igenom börsintroduktionen så kommer detta att uppfattas som väldigt negativt i en prestationsorienterad kultur. På samma sätt är det av stor betydelse att deras kapital inte undervärderas (Lewellyn & Bao, 2014). En allt för stor summa pengar på bordet skulle därmed ses som ett misslyckande från emittenten och möjligtvis också från garantens sida. Således kan man hävda att en större grad av prestationsorientering leder till minskad grad av underprissättning i åtanke att de inte vill lämna pengar kvar på bordet. Å andra sidan vill de inte heller misslyckas med att genomföra börsintroduktionen varav en högre prestationsorientering också skulle kunna leda till högre underprissättningsnivåer.

Trots att kulturen präglas av att prestationer ska belönas så kommer investerarna på börsintroduktionsmarknaden enbart motiveras av att teckna i aktier som förväntas ge en förhållandevis rimlig avkastning påpekar Lewellyn och Bao (2014). På samma sätt som en prestationsbaserad kultur påverkar emittenten så påverkar den även investerarna, vars prestationsinriktning kommer prägla deras investeringsbeslut. Det är därför möjligt att emittentens och investerarnas inställning till prissättningen mer eller mindre tar ut varandra, där en viss grad av underprissättning är nödvändig för att attrahera investerare men att emittenten därefter försöker minimera dess indirekta kostnader.

Däremot för Lewellyn och Bao (2014) också ett resonemang kring att investerare i mer prestationsbaserade kulturer ser börsintroduktionen som en positiv företagshändelse, där företaget söker nytt kapital för att kunna förbättra framtida prestationer. Detta gör att individuella investerare ser introduktionen som ett sätt att få en större avkastning i framtiden.

Denna inställning borde synonymt betyda att investerarna i prestationsbaserade kulturer har förhoppningar om att företaget kommer prestera bättre i framtiden, efter börsintroduktionen, till skillnad mot de resultat som företaget tidigare rapporterat. Detta kan även argumentera för

att bolag övervärderas efter första handelsdagen, vilket i sin tur påverkar underprissättningsnivån i enlighet med det Song et al. (2014) understryker. Därtill menar Ljungqvist et al. (2006) i sin modell att känslohetsbaserade investerare har en optimistisk övertygelse om emittentens framtidsutsikter. Denna optimism bidrar enligt modellen till en initial värdering över det fundamentala värdet. Således kan denna kulturella dimension få en positiv påverkan på första dagens initiala avkastning.

Emellertid, som diskuterats ovan, skulle en prestationsorienterad kultur kunna främja innovativa satsningar, varav dimensionsmåttet skulle kunna få samma effekt som antalet patent samt forskning och utveckling. Följaktligen skulle mer prestationsorienterade samhällen kunna ha ett positivt samband till underprissättningsnivån då en sådan kultur för med sig en generellt sett större innovationsanda i företag och hos entreprenörer, vilket i sin tur medför en utökad osäkerhet i att värdera företag som förfogar över större mängder immateriella tillgångar. Utifrån följande argument samt utifrån kontrasten mellan emittentens och investerarnas prestationsorientering, så mynnar resonemangen ut i två motstridiga delhypoteser.

Hypotes 14a: Underprissättningsnivån vid börsintroduktioner har ett positivt samband till graden av prestationsorientering i landet.

Hypotes 14b: Underprissättningsnivån vid börsintroduktioner har ett negativt samband till graden av prestationsorientering i landet.