• No results found

Det nationella sammanhanget

In document SMÅLAND – BLEKINGE (Page 37-44)

Trender och utmaningar

1.1. Det nationella sammanhanget

Sverige har kännetecknats av stabila ekonomiska resultat under en lång period

Ända sedan Sverige återhämtade sig från den ekonomiska krisen i början av 1990-talet har landet uppvisat goda makroekonomiska resultat med stabil produktion och produktivitetstillväxt, låg och stabil inflation, starka offentliga finanser och ett överskott i bytesbalansen. Den förhållan-devis lilla och öppna ekonomin Sverige exporterar högteknologiprodukter och har överträffat euroområdet i fråga om real BNP-tillväxt varje år sedan 1998 och tillväxten i USA sedan 2004. Trots att lönegapet i förhållande till ledande OECD-ekonomier minskade markant mellan 1993 och 2006 har Sverige förlorat en del mark under de senaste åren, främst på grund av en dämpning av den produktivitetsökning per timme som inleddes 2004 och som nådde sin kulmen under krisen 2008–2009. Att Sverige var så utsatt för den globala finanskrisen hade främst att göra med landets exportorienterade ekonomi och det faktum att bankerna var involverade i vissa hårt drabbade länder. Det förekom dock inga tillgångsprisbubblor och ingen kris i de offentliga finanserna. 2008–2009 års globala konjunkturnedgång som resulterade i en nedgång i den internationella handeln och totala efterfrågan drabbade Sverige hårt (figur 1.3). År 2009 var nedgången i real BNP den åttonde största i OECD (-5.1 %). Sedan dess har landet gjort en kraftig återhämtning, med en real BNP som i slutet av 2010 överträffade toppnote-ringarna från före nedgången. Återhämtningen har skett på bred front, och privat konsumtion och privata investeringar har haft avgörande betydelse.

Företagens investeringar främjas av högre bankutlåning, och kapacitets-utnyttjandet ökar.

Figur 1.2. Produktiviteten per arbetad timme i Sverige och OECD-länderna, 1970–2009

100=produktiviteten per arbetad timme i USA

Källa: OECD Economic Outlook Database.

Figur 1.3. BNP-tillväxten i OECD-länderna, 2008–2009

Anmärkning: Tillämpliga israeliska myndigheter har ansvarat för att tillhandahålla de statistiska uppgifterna. OECD:s användande av dessa uppgifter påverkar inte statusen för Golanhöjderna, östra Jerusalem och israeliska bosättningar på Västbanken enligt bestämmelserna i internationell rätt.

70 75 80 85 90 95

Sweden OECD 30 G7

-15 -10 -5 0 5 10 15

Sverige är en av de mest innovativa OECD-ekonomierna. I förhållande till sin BNP satsar landet mest av alla OECD-länder på forskning och utveckling (3,73 %), FoU-satsningarna för företag är relativt höga (2,79% av BNP, att jämföra med OECD-genomsnittet på 1,56 %), liksom satsningarna på FoU inom utbildning (0,76%). Landet har dessutom den näst högsta andelen forskare per tusen sysselsatta. Dessutom har landet bland de högsta andelarna personer som tar examen från avancerade forskningsprogram (fil.dr. eller motsvarande) och hamnar på fjärde plats när det gäller antalet publicerade vetenskapliga artiklar per capita (figur 1.4).

Figur 1.4. Sveriges vetenskaps- och innovationsprofil

Anmärkning: GERD=Gross expenditure on R&D (bruttokostnader för forskning och utveckling). BERD=Business expenditure on R&D (företagens utgifter för forskning och utveckling).

Källa: OECD Science, Technology and Industry Outlook (2010).

Trots solida makroekonomiska indikatorer och den senare tidens positiva utveckling på arbetsmarknaderna återstår fortfarande en del utmaningar inom viktiga områden, t.ex. hög ungdomsarbetslöshet, åldrande befolkning och naturligtvis också de senaste verkningarna från den ekonomiska krisen. Dessutom är det endast ett fåtal stora företag i Sverige som är de viktigaste drivkrafterna bakom innovation, i synnerhet de vetenskapliga och tekniska investeringar som driver på Fo&U-satsningarna.

Dessa företag ligger huvudsakligen i de största storstadsregionerna. Det är därför föga överraskande att Sverige har den största koncentrationen av FoU-utgifter och en av OECD-områdets högsta koncentrationer av patentansökningar. Genom att stimulera entreprenörskap och förbättra

GERD as % of GDP

BERD as % of GDP

Venture capital as % GDP

Triadic patents per million population

Scientific articles per million population

% of firms with new-to-market product innovations (as a % of all firms) Share of services in business R&D

Science & engineering degrees as % of all new degrees

HRST occupations as % of total employment

Sweden Average

kommersialiseringen av innovation kan man sprida innovationen till fler sektorer och geografiska områden.

Sverige uppvisar hög regional koncentration av ekonomisk verksamhet i kombination med små regionala skillnader

Sveriges kalla klimat och speciella geografi gör att fördelningen av städer och befolkning är mycket ojämn. De tre viktigaste storstadsregionerna – Stockholm med 1,8 miljoner invånare, Skåne med 1,1 miljoneroch Västra Götaland med 1,5 miljoner – står för 57 % av den nationella BNP:n och är hemvist åt 51 % av befolkningen. Mellan 1995 och 2007 stod dessa tre regioner för 70 % av den totala tillväxten. Mer tätbefolkade områden har dessutom lägre arbetslöshet och högre levnadsstandard. Koncentrationen av ekonomisk verksamhet är därför bland de högsta i OECD. Ändå är de geografiska skillnaderna i Sverige lägst bland OECD-länderna (figur 1.5).

När det gäller tillväxt och produktivitet tycks en större koncentration ha säkrat fördelarna med agglomeration: under perioden 1995–2007 uppvisar de tre storstadsregionerna resultat som överstiger det internationella och nationella BNP-tillväxtgenomsnittet per capita. Det syns ännu inga tecken på bromsning eller stordriftsnackdelar (trängselkostnader osv.). I viss utsträckning kan denna koncentration återspegla den extremt låga befolkningstätheten generellt sett i Sverige – landets befolkningstäthet är bland de lägsta i OECD-området (figur 1.6). Det faktum att andra länder med låg befolkningstäthet, t.ex. Irland och Slovenien, uppvisar väsentligt lägre koncentrationsnivåer är dock ett tecken på att detta är signifikativt för just Sverige. Eftersom landet också är relativt litet befolkningsmässigt är det troligt att det krävs en viss befolknings- och verksamhetskoncentration på ett fåtal platser om Sverige ska kunna uppnå kritisk massa i nyckelsektorer och ta tillvara på fördelarna med agglomerationsekonomier (ruta 1.1).

Figur 1.5. Index för geografisk koncentration och Gini-index för regionala skillnader i BNP per capita i OECD-länderna (TL3), 2007

Koncentration Skillnad

Anmärkning: Koncentrationsindex går från 0 (ingen koncentration) till 100 (maximal koncentration). Det beräknas enligt följande:

pi är BNP-andelen för region i, ai är arean för region i som en procentandel av landsarean och N är antalet regioner. Resultatet är därför inte helt skalfritt eftersom det är beroende av antalet regioner i ett land. Det har dock till viss del utarbetats för att illustrera begränsningarna i de data som finns tillgängliga för jämförelse i alla OECD-medlemsstater.

* Anger länder för vilka data är på TL2- snarare än TL3-nivå.

Källa: OECD Regional Database (2011).

Index of geographic concentration of GDP (TL3)

0.06

Gini index of inequalty in GDP per capita (TL3)

Figur 1.6. Befolkningstäthet i OECD-länderna, 2010

Anmärkning! Data för Belgien, Japan, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Schweiz och Turkiet är för 2009, och för Grekland, Brasilien, Indien, Sydafrika, Indonesien, Ryssland, Slovenien, Estland, Israel och Chile för 2008. Tillämpliga israeliska myndigheter har ansvarat för att tillhandahålla de statistiska uppgifterna. OECD:s användande av dessa uppgifter påverkar inte statusen för Golanhöjderna, östra Jerusalem och israeliska bosättningar på Västbanken enligt bestämmelserna i internationell rätt.

Källa: OECD (2010), OECD National Accounts Statistics och OECD Economic Outlook:

Statistics and Projections (databaser), december.

Ruta 1.1. Agglomerationsekonomier

Ekonomisk verksamhet är inte av naturen utspridd. Den är snarare koncentrerad till vissa geografiska områden i högre grad än andra, främst på grund av fördelarna i samband med agglomerationsekonomier. Människor vill bo där företagen – och därmed jobbmöjligheterna – finns, och företagen vill etablera sig där efterfrågan – och därmed befolkningen – är stor.

Agglomerationsekonomier uppstår när företag på en viss plats uppnår stordriftsfördelar till följd av ökad avkastning. Detta kan bero på att där finns naturliga fördelar (dvs. naturresurser, läge osv.), monopolskydd, politiska intressen (t.ex. ett beslut om att skapa en storstad) eller någon annan anledning. Stordriftsfördelarna inkluderar även etablering av andra företag, eftersom människor strömmar till i jakt på högre löner, jobbmöjligheter och kulturella värden.

Bakom framväxten av agglomerationsekonomier finns tre huvudmekanismer (Duranton och Puga, 2004):

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600

Ruta 1.1. Agglomerationsekonomier (forts.) 1. Faktorer som berör delandet av:

 Odelbara faciliteter som lokal, allmän egendom eller faciliteter som betjänar flera individer eller företag. Andra exempel förutom allmän egendom är anläggningar som laboratorier, universitet och andra större egendomar som inte tillhör någon särskild intressent men där vissa undantag är implicita vid tillhandahållandet av dem.

 Vinsterna med det större urvalet leverantörer av insatsprodukter som kan upprätt-hållas av en större industri för slutprodukter. Förekomsten av stordriftsfördelar till följd av ökad avkastning och framåt- och bakåtkopplingar gör med andra ord att företag kan köpa insatsvaror till en lägre kostnad.

 Vinsterna med den smalare specialisering som kan upprätthållas med högre produk-tionsnivåer. Flera företag specialiserar sig på att tillverka kompletterande produkter, vilket minskar de totala produktionskostnaderna.

 Risker. Detta refererar till idén om att en industri har nytta av att ha en konstant kompetensmarknad. Om det förekommer marknadschocker kan företagen anpassa sig till förändringar av efterfrågan om de har tillgång till en djup och bred arbets-marknad som gör att de kan expandera eller kontraktera den arbetskraft de behöver.

2. Matchningsmekanismer genom vilka:

 Agglomeration ökar kvaliteten på förväntade matchningar mellan företag och arbetstagare, så att de lättare kan tillgodose sina behov och hitta bra matchningar.

 Ett större antal matchningsagenter på arbetsmarknaden ökar också matchningssanno-likheten.

 Effekterna av förseningar mildras. Kontraktsproblem i samband med en omförhand-ling mellan köpare och leverantörer kan leda till att en av parterna förlorar till förmån för den andra parten i en omförhandling. Om agglomerationen är tillräckligt omfattande kan agenterna dock hitta en alternativ samarbetspartner.

3. Inlärningsmekanismer baserade på generering, spridning och ackumulering av kun-skap. Detta syftar inte bara på inlärning av teknik och teknologi utan också på förvär-vande av kunskaper och färdigheter.

I OECD-området gynnas storstadsregionerna av agglomerationseffekterna och tenderar därför att uppvisa högre produktivitet, högre sysselsättningsgrad och högre BNP per capita än andra regioner. Dessa fördelar hämmas dock av bland annat trängselkostnader, stordrifts-nackdelar och överutbud av arbetskraft, och under de senaste årtiondena har storstads-regionerna tenderat att underprestera när det gäller den nationalekonomiska sidan.

Källa: Duranton och Puga (2004), OECD, 2009a.

In document SMÅLAND – BLEKINGE (Page 37-44)