Women into Business i Skottland (forts.)

 Mentoring Support for Female Entrepreneurs: denna företagsmentortjänst är ett samarbete mellan Scottish Enterprise och den skotska handelskam-maren. Företagen passas noga ihop med erfarna mentorer som alla har beprövad erfarenhet av framgångsrika företag.

 scottishbusinesswomen.com: den här webbplatsen skapades för att ge information om och puffa för riktade initiativ i Business Gateways regi för att uppmuntra fler kvinnor i Skottland att starta ett företag. Det är en viktig kommunikationskanal för att nå och informera kvinnor och för att marknadsföra de aktiviteter och tjänster som är tillgängliga. Webbplatsen ger kunderna tillgång till information, råd och möjlighet att registrera sig på nätet för riktade program, utbildning och tjänster. Man framhäver andra partners evenemang och tjänster och publicerar en stor mängd fallstudier av kvinnliga företagare.

 Women into Business Conference: dessa evenemang, som anordnas av Business Gateway, syftar till att inspirera, uppmuntra och ge fler kvinnor möjlighet att starta ett företag. Evenemangen består av en serie seminarier om personlig utveckling och affärsutveckling. Talarna är kvinnor med stora framgångar inom affärslivet som berättar om hur de har lyckats, visar hur de har utvecklat sitt företag och även belyser hur de har burit motgångar.

Källa: Scottish Enterprise.

2.2. Öka möjligheterna i Småland–Blekinge och regionens dragningskraft

I det föregående avsnittet argumenterade vi för att Småland–Blekinges socioekonomiska välstånd och framtida konkurrenskraft i hög grad vilar på dess förmåga att locka till sig och behålla ungdomar, invandrare, kvinnor och deras familjer, så att de kan arbeta, bo och starta företag i området.

Detta är direkt förknippat med regionens attraktionskraft vad gäller livskvalitet och tillgången på attraktiva jobb- och affärsmöjligheter. I det här avsnittet koncentrerar vi oss på tre huvudfaktorer som skulle kunna göra Småland–Blekinge till en mer attraktiv plats. För det första skulle mer kunna göras för att utnyttja naturtillgångarna och rekreationsmöjligheterna som grund för regional utveckling. Tillgången på dessa är hög i regionen. För det andra skulle ramen för företagens konkurrenskraft kunna förbättras. För det tredje måste de regionala förbindelserna förbättras för att främja regional utveckling och ge god tillgång till lokala rekreationsmöjligheter. Ett tema som löper genom alla dessa tre faktorer är behovet av bättre koordination

mellan aktörerna och de program som rör regional utveckling i Småland–

Blekinge för att utnyttja resurserna mer effektivt.

Främja rekreationsbaserad territoriell utveckling

Den ledande agendan som driver på utvecklingspolitiken i Småland–

Blekinge är vanlig i många glest befolkade regioner i hela OECD: önskan att locka till sig och behålla inflyttade och unga människor, i synnerhet familjer, för att förbättra klimatet för småföretag, stimulera och locka till sig investeringar och tillgodose infrastrukturbehoven och tillhandahållandet av tjänster. Många administrationer försöker ta itu med dessa frågor genom att använda en plats- i stället för sektorbaserad politik. Ett platsbaserat sätt att hantera handlingsprogrammen utgår från en mer holistisk syn på relationerna mellan de politiska utmaningar som påverkar ett visst territorium: de aspekter av ett visst område som påverkar dess utveckling övervägs allsidigt som del av en övergripande strategisk vision av dess framtid. En platsbaserad territoriell politik är förenlig med OECD:s nya landbygdsparadigm (OECD, 2006). OECD:s nya landsbygdsparadigm har territoriell konkurrenskraft som mål och kräver investeringar i stället för bidrag, utveckling av flera sektorer samt styrning och koordination på flera nivåer, däribland alla myndighetsnivåer och icke-statliga intressenter (tabell 2.4).

målsektor Sektoriell metod med inriktning

på jordbruk Integrerad metod med inriktning på olika

sektorer i landsbygdsekonomin Huvudsakliga

instrument Understöd Investeringar

Huvudaktörer Statsmakten Alla myndighetsnivåer, icke-statliga

intressenter (offentliga, privata, icke-statliga organisationer)

OCDE (2006), OECD Rural Policy Reviews The New Rural Paradigm: Policies and Governance.

Rekreationsbaserad territoriell utveckling (som även kallas rekreations-baserad landsbygdsutveckling) börjar ses som en lovande metod för plats-baserad utveckling som verkar vara förenlig med naturresuserna och det kulturella utbudet i större delen av Småland–Blekinge. Rekreationsbaserad territoriell utveckling (RTU) följer det nya landbygdsparadigmets principer och fokuserar på användningen av lokala tillgångar som grund för

utveck-från tillverkning och utvinning som grundas på naturresurser och billig arbetskraft till en modell där landsbygdsområdena är attraktiva platser med rekreationsmöjligheter som kan konsumeras (tabell 2.5). Ett territoriums omsättningsbara och icke omsättningsbara varor kan locka människor, idéer och investeringar och leda till utveckling, om de hanteras på rätt sätt. Tecken tyder på att tillväxten och välståndet på landsbygden är starkt korrelerade med tillgången på goda lokala rekreationsmöjligheter (McGranahan m fl 2011). Även om RTU ursprungligen formulerades med landsbygdsområden i åtanke gör övergången till en kunskapsbaserad ekonomi där platsen är vikti-gare än människorna RTU-principerna tillämpliga på vilket område som helst.

Tabell 2.5. Övergången till rekreationsbaserad territoriell utveckling

Från Till

Sektoriell metod → Territoriell metod

Understöd → Investeringar

Produktions- och utvinningsplats (resurser) → Förbrukningsplats

(rekreationsmöjligheter)

Export av varor → Import av människor, idéer och

investeringar Källa: Vaugeois m fl (2011).

Rekreationsmöjligheter syftar på de trivsamma egenskaper hos en plats som lockar till besök, fritidsaktiviteter eller boende. RTU är bruket av dessa territoriets attraktiva aspekter och motsvarande värden som kommer av dem som ”resurser” för områdets utveckling (Vaugeois m fl, 2011). Olika typer av rekreationsmöjligheter kan påverka en regions utvecklingspotential:

 Naturtillgångar baseras på ett territoriums naturliga attribut, t.ex.

dess klimat, luftkvalitet, land- och vattenområden. Dessa ger ramen och materialen för de bofastas arbete och fritidssysselsättningar.

 Kulturella tillgångar grundar sig på ett landbygdsområdes kulturella sammanhang, däribland kulturarv, rekreation och sport, konst, arbete och samhälle, som höjer livskvaliteten på landsbygden. (Till den här kategorin kan relationstillgångar fogas i de fall då det finns tillgång till viktiga sociala nätverk inom territoriet och samhället.)

 Systemtillgångar ger tillgång till och utveckling av naturtillgångar och kulturella tillgångar och företag, däribland tjänster, infrastruktur och förbindelser. De ger områdena möjlighet eller stöd att hantera effekter av inflyttning, affärsutveckling eller turistaktiviteter. Denna fråga behandlas nedan.

Framsynthet och lämplig planering krävs för att använda rekreations-möjligheter för att behålla eller locka till sig människor, idéer och investeringar. Om rekreationsmöjligheterna marknadsförs och hanteras på ett lämpligt och hållbart sätt kan de utgöra grunden för att locka människor till regionen och för att främja ekonomisk utveckling.

Naturtillgångar och kulturella tillgångar är tydliga regionala tillgångar i Småland–Blekinge

I stora delar av Småland–Blekinge finns attraktiv natur och kultur som kan utnyttjas för regional utveckling. Vildmarken, sjöarna, skogarna, kusten, faunan och floran, den rena luften och det klara vattnet gör området till ett av de hälsosammaste i Europa. Det finns gott om inrättningar som har med naturen att göra, däribland gångvägar, cykelbanor, fiskesjöar och skidspår.

Samtidigt kan man få uppleva Småland–Blekinges djupt rotade kultur och historia på olika attraktioner, historiska platser och muséer. Miljötillgån-garna, livskvaliteten i de medelstora regionala städerna och de stora universitetscentren är fördelar som är tillräckligt attraktiva för att påverka människors val av boplats.

RTU måste utövas strategiskt. Myndigheterna måste fokusera på att framhäva och visa upp rekreationsmöjligheterna som utgör områdets konkurrensfördel för att nå dem som värdesätter dessa egenskaper. Därför är det viktigt för samhällena att inse vad som skiljer dem från andra möjliga destinationer och använda dessa insikter för att definiera målgruppen eller målgrupperna. Som vi nämnde i avsnitt 2.1 ovan är familjer och tidigare invånare i området, jämte medborgare i närliggande länder som längtar ut i naturen (t.ex. nederländare, tyskar och danskar), några av de grupper som skulle kunna känna sig mer lockade av att bo i regionen. Samtidigt är ekoturism, äventyrsturism och stora evenemang intressanta nischer som skulle kunna utvecklas vidare, både för företag och enskilda turister. Utöver att locka människor att bosätta sig i eller besöka området är det även ett bra sätt att förbättra de lokala levnadsvillkoren genom att göra området mer attraktivt för lokalbefolkningen och att göra allt detta mer tillgängligt. Detta kan få befolkningen att rota sig djupare i samhället och därmed stabilisera den lokala demografin.

Naturtillgångar och kulturella tillgångar kan ge affärsmöjligheter och ekonomiska fördelar

Naturtillgångar och kulturella tillgångar kan, om de hanteras på ett håll-bart sätt, utgöra grunden för ekonomisk diversifiering. Det krympande jord-bruket på landsbygden i OECD-länderna har lett till utvecklingen av allt mer diversifierade aktiviteter som inte har med jordbruk att göra men där man drar

och kulturella tillgångar utgör även ”råmaterialet” för alla slags aktiviteter från turism och underhållning till framställning av förnybar energi eller särskilda livsmedel (OECD, 2006).

Med tanke på naturtillgångarna i Småland–Blekinge skulle turismen kunna vidareutvecklas. Utöver att skapa nya affärsmöjligheter och arbets-tillfällen på landsbygden är turism ofta det första steget mot bredare utveck-lingsmöjligheter: man besöker en plats, bildar sig en uppfattning och funderar sedan som följd på att flytta dit eller investera. De flesta av de fyra länens regionala utvecklingsprogram har den lokala turismen högt på agendan. Med tanke på det likartade utbudet för turister i de fyra länen och de stordriftsför-delar som kan uppnås har de tre länen i Småland en gemensam webbsida för att främja turismen i regionen. Men turismen har ännu inte stått i förgrunden för det ekonomiska utvecklingsarbetet. Av de fyra länen är det bara Kalmar som hamnar ovanför genomsnittet i Sverige som målpunkt för affärs- och semesterresor. Dessutom har antalet övernattningar på turistanläggningarna i Småland–Blekinge knappt ökat under de senare tio åren (bild 2.4).

Figur 2.4. Övernattningar på turistinrättningar (tusental) Län i Småland–Blekinge

Källa: Resurs AB / Sverige.

Lokala och regionala myndigheter i Småland–Blekinge skulle kunna göra mer för att främja turismen i området och uppmuntra företagandet inom turismsektorn. Utvecklingen av landsbygdsturismen i andra OECD-länder har uppmuntrats genom aktivt samarbete mellan den offentliga och privata sektorn för att marknadsföra rekreationsmarknader (t.ex. ”ostrutten”

Bregenzerwald i Österrike och nätverk för landsbygdsmuséer i Siena i

0 1000 2000 3000 4000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Jönköping County Kalmar County Blekinge Kronoberg

Italien), genom speciella förmedlings-, nätverks och affärsstödstjänster (t.ex. Fusion-programmet i Skottland) samt genom kreditgarantier eller mikrokreditmekanismer (t.ex. Cajas de Ahorro i Spanien) för att underlätta bildandet och utvecklingen av turismrelaterade aktiviteter (ruta 2.13).