De viktigaste flaskhalsarna: exempel på prioriterade områden för de fyra länen

Infrastrukturbehoven omfattar väg- och järnvägstransporter och i vissa fall även flygtransportfrekvensen och kapacitetsutbyggnad. Även om behovet i vissa län är större för passagerartransport måste även viktiga förbättringar av frakt- och lastinfrastrukturen genomföras i regionen.

Kalmar

Externa förbindelser: Östersjöperspektiv.

Interna förbindelser: förbindelse till Växjö och Jönköping; förbindelse mellan Kalmar och Oskarshamn. Förbindelse mellan Västervik och Linköping via Tjust-banan och förbindelse mellan Kalmar och Linköping via StångådalsTjust-banan. Behov av att förbättra förbindelserna mellan landsbygden och de större orterna i Kalmar;

huvudsakligen för persontransport, men om hamnen i Oskarshamn främjas är även lasttransport nödvändigt.

Blekinge

Externa förbindelser: Förbättra transportsystemet till Östersjön och övriga Europa. Dubblera antalet tåg och se till att de kan köras fortare.

Interna förbindelser: Anslutning till den nord-/sydgående motorvägen; för-bättra järnvägstrafiken till Malmö/Köpenhamn. Den dåliga vägen till Malmö anses vara en av Blekinges främsta tillväxthinder.

Kronoberg

Externa förbindelser: Bättre fraktförbindelser med Östersjön per järnväg och väg genom hamnarna i Blekinge och Kalmar län.

Interna förbindelser: Ökad kapacitet med en förbindelse i öst-västlig riktning, från kust till kust. Bättre förbindelser med Karlskrona.

Jönköping

Externa förbindelser: Göra Jönköping till navet i de nationella stråken mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Malmö.

Interna förbindelser: Behov av bättre förbindelser mellan landsbygdsområden och de större städerna.

Mer samverkan, samarbete och fler avtal om regionala prioriteringar är nödvändigt för att bättre kunna påverka statsmakten, främja regionala trans-portprioriteringar och skaffa fram de nödvändiga resurserna. Detta kommer att kräva intensivt samarbete mellan länen och även med privata aktörer.

Avtal om styrning på flera nivåer skulle kunna vara en lämplig ram för att förstärka den regionala planeringen och definiera stora infrastrukturinitiativs egenskaper och finansieringsvillkor (se kapitel 3).

Slutsats

En generationsväxling i Småland–Blekinges arbetskraft krävs för att underlätta övergången till en mer kunskapsintensiv affärsmodell med högre förädlingsvärde. Samhällena i Småland–Blekinge måste därför utarbeta och genomföra planer för att omvandla ungdomens sociala och intellektuella kapital till något som driver utvecklingen framåt. I synnerhet finns det ett behov av att göra de unga bekanta med den nya moderna, lokala tillverk-ningssektorn. Skolor och företagarföreningar i området bör samarbeta för att väcka intresse för lokala företag och involvera ungdomar i industrin från tidig ålder. Samtidigt har myndigheterna en uppenbar möjlighet att bygga en bro mellan universiteten och affärsvärlden. Att locka, utrusta och stödja unga företagare så att de vill stanna och arbeta i regionen är nyckeln till Småland–Blekinges långsiktiga livskraft och hållbarhet. Det finns även uppenbara möjligheter att uppmuntra välutbildade att flytta till regionen.

Kunniga och lokalt utbildade utländska studenter bör uppmuntras att tillgo-dose den lokala industrins efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Lokala myndigheter bör ge (potentiella) invandrarföretagare möjligheter. Det kom-mer även att vara viktigt att starta och främja lokala företag, särskilt indu-striföretag, för kvinnor.

Samtidigt finns det ett behov av att marknadsföra områdets stora natur-resurser bättre och förbättra förbindelserna till regionen. Naturen är en regional tillgång som med strategisk marknadsföring skulle kunna locka människor till regionen och främja ekonomiska aktiviteter som turism. Det finns ett behov av en avvägning mellan främjande, skydd och ekonomisk användning av naturtillgångar.

Företagen i Småland–Blekinge bör även diversifiera sin industriella bas och kundstock. De behöver komma med innovationer, med nya produkter riktade mot nya marknader, och bryta sig loss från den nuvarande under-leverantörsmodellen. Regionens starka struktur med små och medelstora företag är en god grogrund för en modern, kunskapsbaserad ekonomi.

Kunskapsintensiv affärsutveckling skulle kunna vara det bästa sättet att se till att regionens välstånd och framtida tillväxt upprätthålls. Myndigheterna bör tala med småföretagen och visa dem vilka fördelar en övergång till en kunskapsbaserad affärsmodell kan medföra. Många delar av Småland–

Blekinge behöver dessutom ett bredare spann av tjänster till konsumenter för att bli mer attraktiva. Stöd till kunskapsintensiva tjänsteföretag skulle kunna framkalla ett flöde av nya idéer och ny kunskap i hela det befintliga affärs-samhället. Slutligen har vi problemet med affärsöverlåtelser. När en ägare/

företagare går i pension har många i den yngre generationen flyttat till större städer och är inte särskilt intresserade av att driva familjeföretaget vidare.

Många företag riskerar att läggas ner. Det beror inte i särskilt hög grad på ekonomiska problem, utan på att det inte finns någon som tar över när ägaren går i pension. Affärsutvecklare i området bör hjälpa till med att ta fram överlåtelseplaner i god tid.

Bättre förbindelser är nödvändiga, eftersom det kan öka värdet på lokala tillgångar, öka tillgängligheten och stärka regionens attraktionskraft. Det är nödvändigt för att företagen ska vara konkurrenskraftiga. Transportinfra-strukturen måste också anpassas till nya krav. Bättre förbindelser till de mest dynamiska områdena bör kombineras med utveckling av de interna förbin-delserna inom och mellan de fyra länen. Det är nödvändigt att bygga bort flaskhalsarna som finns i förbindelserna till storstadsområdena. Detta bör emellertid inte överskugga betydelsen av att förbättra de interna förbindel-serna inom och tvärsöver södra Sverige, vilket både skulle förbättra det sociala och ekonomiska samspelet och knyta samman arbetsmarknaderna mer effektivt.

Slutligen är koordination och strategisk sammanhållning nödvändigt för att utveckla företagen och företagandet i Småland–Blekinge. Precis som i de flesta övriga delar av Sverige spelar många aktörer på många olika myndig-hetsnivåer en roll för den lokala ekonomiska utvecklingen och stödet till företag, men det råder brist på koordination och samarbete. Om resurserna förenades och strategierna vore mer förenliga med varandra skulle detta leda till synergieffekter och mer effektiva investeringar. Mer samarbete över gränserna skulle motverka den territoriella fragmenteringen och göra det lättare att utforma, samordna och implementera större regionala utvecklings-strategier inom områden som innovation och transportinfrastruktur. Just nu debatteras en regionaliseringsreform i Sverige med potentiellt stora konsek-venser för Småland–Blekinge. Kapitel 3 handlar om styrningen och de insti-tutionella följderna av denna debatt. Kapitlet handlar även om styrning på flera nivåer och koordinationsåtgärder som skulle kunna förbättra de poli-tiska programmens samband och verkan i regionen.

Sammanfattning av de viktigaste rekommendationerna i kapitel 2

 Uppmuntra välutbildade människor att engagera sig i den lokala ekonomin och att bli kvar i regionen genom att: i) stärka banden mellan det regionala utbildningssystemet och de regionala företagen; ii) förbättra stödet till unga och kvinnliga entreprenörer; samt iii) uppmuntra utländska studenter som utbildats i regionen att hjälpa till att tillgodose den lokala industrins efter-frågan på högutbildad arbetskraft.

 Uppmuntra dem som lämnar området att komma tillbaka, i synnerhet familjer som önskar sig högre livskvalitet och nyutexaminerade universi-tetsstudenter med de färdigheter som efterfrågas. Att det finns ekonomiska möjligheter bör omtalas vitt och brett bland utflyttade och inrättningar bör skapas för att hjälpa dem att flytta tillbaka till regionen.

 Intensifiera försöken att locka till sig välutbildade invandrare för att tillgo-dose efterfrågan på arbetskraft och att vidareutbilda invandrare som redan befinner sig i regionen.

 Bli bättre på att förmedla och utnyttja områdets naturskönhet i syfte att för-bättra regionens attraktionskraft och affärsmöjligheter.

 Uppmuntra företagande inom turismsektorn. Ekoturism, äventyrsturism och stora evenemang, både för företag och enskilda turister, är intressanta nischer som skulle kunna utvecklas vidare. Ytterligare insatser för att marknadsföra regionens ”varumärke” utanför Sverige krävs också.

 Vidta åtgärder för att underlätta affärsöverlåtelser bland små och medel-stora företag. Man skulle kunna upprätta en förteckning över potentiella affärsöverlåtelser för att locka till sig människor som attraheras av livssti-len och bekvämligheterna. Det skulle även kunna vara ett sätt att skapa möjligheter för kvinnliga entreprenörer eller alternativa affärsstrategier för lokala egenföretagare.

 Utforma och genomföra bestämda strategier för att behålla företag. Försök att locka nya företag eller att uppmuntra till nyföretagande får inte leda till att befintliga företags behov försummas. För att behålla företag och ge dem möjlighet att växa krävs starkare band mellan den privata och offentliga sektorn.

 Främja tillväxten av kunskapsintensiva tjänsteföretag (t.ex. management- och affärskonsulter, IKT, finansiella tjänster, teknik, marknadsföring, design). Sådana företag lockas till lättillgängliga landsbygdsområden med goda naturresurser. Det är nödvändigt att förbättra tillgängligheten, trans-porterna och informations- och kommunikationstekniken för att bereda vägen för sådana företag.

Sammanfattning av de viktigaste rekommendationerna i kapitel 2 (forts.)

 Förbättra de interna förbindelserna. De interna vägarna och järnvägarna har för närvarande betydande flaskhalsar. Bättre förbindelser med övriga världen bör kombineras med bättre interna förbindelser inom och mellan de fyra länen.

 Bättre externa förbindelser österut (Östersjön, Ryssland, Kina). Småland–

Blekinge skulle kunna bli en betydligt starkare spelare och bli en av Sveriges främsta förbindelser till de växande ekonomierna i öster, som sträcker sig hela vägen till Kina.

 Arbeta för bättre samordning mellan regionala utvecklare och utvecklings-strategier (se kapitel 3). Bättre samordning mellan de olika aktörerna och de olika regionala utvecklingsinitiativen (infrastruktur, humankapital, innovation eller affärsutveckling) är nödvändigt för den offentliga sektorns effektivitet liksom för att skapa regionala synergieffekter.