Det nya patentet

I samband med att vi utförde insamlingen av vår empiri till denna fallstudie arbetades det med utvecklingen av ett nytt patent och en ny linje produkter på företaget. Det förklarades av våra respondenter att detta sker eftersom det patent som ligger till grund för dagens produktion löper ut om ett par år. Det förmedlades en förståelse för att ett nytt patent är viktigt för företagets fortsatta överlevnad, men även för att företaget skall kunna fortsätta utvecklas och behålla sina marknadsandelar. I nedan utskrivna citat förklaras det varför utvecklingsarbetet med det nya patentet, eller 2.0 som projektet och de nya produkterna kallas, sker.

”Det har varit en nödvändighet. Vi kan inte köra i samma spår. Till exempel så vill vi skaffa patent och då måste vi hitta på nya produkter och nya metoder. Det gamla går ut och vi får inte patent igen på samma. Samma gamla produkt får inte patent två gånger. Bara en gång. Sen måste man komma fram med nytt. Då kan man få.” – respondent 5 Respondenterna förmedlade med andra ord en grundläggande förståelse för varför detta utvecklingsarbete sker. Däremot förmedlades ingen tydlig bild av hur denna förändring i realiteten skulle komma att påverka respondenterna; i vilken omfattning deras arbetssituation skulle behöva förändras i framtiden, hur deras arbetsuppgifter skulle bli annorlunda eller liknande. Vi har dock sett uttryck i intervjuerna för en oro över hur förändringen kring det nya patentet kan komma att påverka respondenternas arbetssituation. En av respondenterna talade om att arbetet med det nya patentet redan lett till en ökad arbetsbörda för de anställda inne på hens avdelning, modelleringen, vilket i sin tur lett till en upplevt ökad stressnivå.

”Vi ska göra sju istället för sex produkter var per vagn. […] Vi hade ett helvete med det från början. Det var mycket gnäll, gnäll och tjafs. […] Nu får vi göra mer. Det är det som alla klagar på.” – respondent 8

Vi har, å andra sidan, även sett uttryck för att andra respondenter ser utvecklingsarbetet och förändringen kring det nya patentet som en utmaning istället för en potentiellt ökad

arbetsbörda. ”Det är ju alltid en positiv förändring när man som arbetare får nya uppgifter och när det läggs mycket ansvar på arbetarna”, som respondent 7 uttrycker det. Hen går vidare med att säga att ökat ansvar är ett tecken på att ”företaget tror på en”.

Alla våra respondenter var på ett eller annat sätt inblandade i utvecklingsarbetet, genom testkörningar av produkterna på deras respektive avdelningar. De kunde förmedla hur

39

utvecklingsarbetet i dagsläget påverkade dem, men ingen hade en tydlig bild av hur det skulle komma att påverka i framtiden.

”De måste nog berätta mer för oss innan vi kan känna någonting inför förändringen. Nu är det så många frågetecken, så jag vet inte riktigt hur jag ska känna inför någonting som jag inte vet någonting om. Om man tänker på det så, får jag vara delaktig i att bygga, men jag vet inte varför vi bygger dem, varför vi gör dem. Vi har inte riktigt fått höra varför 2.0 nu finns i våra liv. Ska de andra produkterna finnas kvar? Det kanske de borde ha sagt, bara lite kort. Det kunde ha varit bra. Då hade det varit lättare att känna någonting inför förändringen och sådär. Där har de en grej. Lite mer information, så det är lättare att veta vad man skall tycka och tänka. Just nu känns det som att jag inte vet så mycket om det.” – respondent 4

”2.0 har man ju bara fått en visuell syn på. Jag har haft produkten och slipat den, men inte någon vidare information om typ hur den skall användas, eller om det är någon speciell målgrupp som skall ha den, eller om den ska ingå som någon typ av komplement i den vanliga produktionen, eller om den skall ta över den gamla produktionen. […]Det är ju ingenting som är sagt heller, att den skall implementeras eller köras i full produktion. Det gör att det är rätt mycket lösa trådar än så länge och det gör ju att man vet relativt lite. Är man inte inblandad så vet man relativt lite om det.” – respondent 7

Flera av respondenterna anser sig enkelt uttryckt ha fått tillgång till den information som var relevant för att de skulle kunna utföra sitt arbete med testprodukterna och inget utöver det. Alla respondenter delar dock inte den bilden, utan anser att det saknas information om hur de ska hantera de nya produkterna och om hur de ska göra för att åtgärda de problem som uppstår i arbetet med testprodukterna.

”Man har ju fått information, men inte den information man borde fått. Man har fått för lite. […] Vi har bara fått veta hur mycket vi skall göra, men inte när och allt sånt. Vi har bara fått så lite information. […] Vi är vana att lägga produkterna på 25 minuter, men materialet var annorlunda, så det fastande inte. Vi visste inte varför det blev så. Vi vet fortfarande inte… Det har ju inte funkat och vi har inte fått information varför det inte funkar. Det är bara, ja, det funkar inte.” – respondent 8

Flera av respondenterna uttrycker dock en förståelse för att det kanske är svårt för ledningen att informera om en förändring som de själva inte har full koll på i dagsläget och att

40

”Jag tror att det är mestadels för att nu har det varit ett väldigt intensivt utvecklingsstadium. Det har testats, det genomförs fortfarande mätningar och

testprodukter skall göras och det gör, tror jag, att det är svårt att informera om en produkt som du inte själv direkt har full kontroll över exakt hur den skall se ut, eller vad som skall ingå, eller så. […] Man är rätt nöjd. Det är först när det är satt ett produktionsdatum, eller att nu skall vi köra igång, det är då man vill ha informationen liksom. Den stora hela bilden. Vad det är tänkt för volymer och vad det är tänkt för anpassning och

utvecklingsområden och sådana bitar. Men nu innan är det så mycket som spelar så stor roll, men för oss andra spelar det inte så stor roll.” – respondent 7

Ett flertal av respondenterna uttryckte även att det förmodligen inte fanns någon kunskap om denna förestående förändring bland de i personalstyrkan som inte var direkt inblandade i utvecklingsarbetet.

”Hade jag inte jobbat med 2.0, så hade jag nog inte haft en susning om vad det handlade om. Att det ens är på gång. Informationen om det är noll. […] Folk har sprungit runt som stressade djur och trängt sig emellan här och där, men folk har kanske inte vetat varför. Vi hade en tidslinje eller en tidsgräns. Men det är dåligt. Som sagt, hade jag inte hållit på med det så hade jag inte haft en aning om vad som händer.” – respondent 6

41