I följande avsnitt kommer vi att redogöra för och analysera de faktorer inom det sociala systemet som informanterna uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor och deras professionella roll i skolan. De faktorer som tas upp är skolan som arbetsplats, medier och allmänheten och
intressegrupper.
5.2.1 Skolan som arbetsplats
Något som blir tydligt är att det ibland kan vara svårt att som studie- och yrkesvägledare göra sin röst hörd på arbetsplatsen i förhållande till kollegor, främst lärargruppen samt att studie- och yrkesvägledarens behov kommer i skymundan. Det handlar alltså om att en del av studie- och yrkesvägledarna anser att det är svårt att påverka sina arbetsvillkor och förhållanden i skolan då de inte får sina behov tillgodosedda. Sara uttrycker detta som följande:
Ja, som syv är man ju ganska ensam så man är ju liksom en liten röst. Lärarna är ju så många så… Ja, asså mina behov som syv kanske inte syns på samma sätt för att jag inte har lika hög röst som dom. Om det är en grupp som tycker någonting så måste man ta det på allvar men om det bara är lilla syv typ så, de klarar väl sig typ. Så det blir svårare att få sin röst hörd om man bara är en.
Anna uttrycker liknande erfarenheter gällande huruvida hon i sin roll som studie- och yrkesvägledare har möjligheter att ta plats på arbetsplatsen:
32
… alltså det största problemet jag kan tycka gentemot andra är, att studie- och yrkesvägledaren oftast får be om lov att komma in i klass. Man måste sno någon annans tid, schemalagd tid, det finns liksom inte ”syv” på schemat.
Det blir tydligt att flertalet av informanterna upplever att de inte i lika stor utsträckning som de önskat hade möjlighet att exempelvis komma ut i klasserna oftare. Men Klara hade en helt annan uppfattning och hade inte någon gång under sina 16 år på skolan upplevt att hon inte fått sin röst hörd eller komma ut i klasserna:
Jag får ta jättemycket utrymme. Det har aldrig varit något problem med, inte på någon av skolorna jag jobbat på. […] tvärtom tycker man det är väldigt bra att man kommer ut och informerar och asså, de vill ju ofta vara kvar också i klassrummet lärarna, och är med i diskussionerna, så det får jag verkligen.
Många av informanterna uttryckte också att de hade önskat att det var tydligare beskrivet vad deras roll på arbetsplatsen innebär och när vi ställde frågan om de hade en arbetsbeskrivning berättade alla att de hade fått göra sin egen. Lovisa beskriver varför hon upplever det som viktigt att ha en tydlig arbetsbeskrivning:
… jag vill veta, vad är mitt ansvarsområde? För att annars kan det lätt bli så att alla gärna vill göra allt men ingen vill ta ansvar på något vis och sen kan man gömma sig bakom det. Och jag tycker jag vill veta vad jag, ja, vad är mitt ansvarsområde? Och att ha det på print tycker jag är viktigt.
Även Eva uttrycker att det är viktigt att ha en tydlig arbetsbeskrivning för att kunna visa upp för rektor och ledning vad det är en studie- och yrkesvägledare faktiskt gör på en skola ”… lite grann också för att ha svar på tal och visa att så här ser det ut om man nu behöver visa vad man faktiskt gör för något.”
Vid frågan om huruvida de kunde styra över sin egen tid och sitt arbete svarade alla att de upplevde att de kunde det. Däremot upplevde några att rektor och ledning inte alltid har tillräckligt stor förståelse och kunskap om studie- och yrkesvägledarens professionella roll i skolan. Karin uttrycker sig följande i denna fråga ”… och sen tycker jag kanske att lärare och rektorer, om man nu pratar skola, borde kanske utbildas mer i ”vad gör en vägledare egentligen?”. För de, det känns ibland som att de har ingen aning och de vet inte riktigt hur de ska använda oss.
33
5.2.2 Medier och allmänheten
Vi ställde även frågor till informanterna om deras uppfattningar om hur media och allmänheten uppfattar studie- och yrkesvägledarrollen i skolan. Många av informanterna uttryckte att de tror att det finns en stor okunskap hos allmänheten kring studie- och yrkesvägledarens professionella roll i skolan. Eva beskriver vad hon tror att det kan bero på:
Jag tror inte ”syven” alltid har varit behövd, men som behövs mer nu när det är mycket mer komplex arbetsmarknad och när den är så tudelad och när vi har en uppsjö av valmöjligheter för eleverna. Så att i takt med att samhället har förändrats så tycker jag man ska lyfta ”syvens” roll.
Trots att många av informanterna uppfattar det som att det finns mycket okunskap kring studie- och yrkesvägledarrollen finns det även upplevelser där allmänheten intresserar sig för studie- och yrkesvägledning. Sara berättar:
Asså jag tycker ofta när man säger vad man jobbar med så tycker folk att: “Ja, men kan du inte berätta lite.” Och att alla har liksom en relation till sin gamla skola och”syv”. Nä men så ofta tycker jag ändå att folk vill veta vad det är. Så jag tycker att de flesta är nog intresserade.
När vi talade med informanterna om hur studie- och yrkesvägledarrollen framställs i media fick vi olika svar. Två av informanterna uttrycker att det endast uppmärksammas när vägledningen i skolan inte är tillräcklig. Eva berättar:
Ehh, ja för det första så är vi ju inte tillräcklig intressanta för över huvud taget vara med i media. Men de gånger vi är intressanta är ju framförallt när vi inte räcker till... att man tycker att man har för lite ”syv”, eller vet för lite.
Även Karin förde liknande resonemang om hur rollen framställs i media ”Eh, bristfälligt. Alltså den är alltid bristfällig. Så fort man hör någonting om, om studievägledning så handlar det om att de inte är tillgängliga, eller att de fattas…”.
5.2.3 Intressegrupper
Gällande informanternas uppfattningar kring stöd hos fackföreningar uttrycker sig Eva följande i frågan ”Mycket fokus ligger på lärare och lärares arbetsmiljö, tycker jag nog.” Lovisa resonerar liknande kring att syvarna i LR är en liten grupp och att syv-rollen glöms bort
34
”Ja, jag tror vi, vi är ju inte den största arbetsgruppen i heller i det fackförbundet vi är med i liksom. Så därför tror jag det är lätt att vi blir bortglömda om vi inte har någon som är representerade för oss.” På frågan om hur informanterna tyckte att det borde vara i förhållande till facket berättar Sara följande:
Asså jag hade ju, om det hade funnits ett fack som var bara för syvare så hade jag gått med direkt. Jag känner nästan lite motvilja att gå med i ett fack där det är lärarna som styr just för att jag känner att varför ska jag vara med där när man knappt nämner oss liksom, vårt yrke. Så ja, absolut för då hade det blivit mer fokus på SYV-rollen. Jag tycker man satsar så mycket på lärarna hela tiden - och det är ju bra men det finns faktiskt kategorier av personal också på skolorna som är minst lika viktiga som också ska få lite ljus och inte bara lärarna.
Alla informanter uttrycker att det hade varit önskvärt att ha ett eget fackförbund som driver studie- och yrkesvägledarnas egna frågor eftersom studie- och yrkesvägledare idag endast är representerade av ett förbund där majoriteten är lärare.