Studiens tydligaste resultat är att informanterna uppfattar att politiska beslut är en viktig faktor och att den på många olika vis inverkar på deras arbetsvillkor och professionella roll i skolan. Det blev även tydligt att informanterna upplever att studie- och yrkesvägledarrollen hade behövts regleras och styras tydligare i skolan, exempelvis genom tydligare formuleringar i skollagen och styrdokument kring vad studie- och yrkesvägledares uppdrag är inom skolan. Resultatet visar även på att informanterna upplever att det finns en bristande kunskap från både skolledning och kollegor och att detta har en inverkan på deras arbetsvillkor och professionella roll i skola.
Att denna studies informanter upplever att det finns en brist på styrning liknar resultatet i tidigare presenterad forskning. Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 43) presenterar i sin studie att politikers engagemang i styrningen är svag. De lyfter fram att detta kan få konsekvenser eftersom att det är kostsamt med exempelvis felval och att det därför borde det vara viktigt för politiker att uppmärksamma mer. Även Cigrand et. al (2015, 26) lyfter fram att det är nödvändigt med starkare styrning men att studie- och yrkesvägledarnas röster måste bli hörda i styrningsprocessen för att rollen inte heller ska bli allt för styrd. Författaren menar att det är viktigt med input från studie- och yrkesvägledarna eftersom det är dem som har kunskapen om rollen. Detta kan liknas med informanternas upplevelser i denna studie. Vissa uttrycker en önskan om att yrket i högre grad ska vara reglerat med en tydligare styrning men å andra sidan uttrycktes det även en vilja om att de fortfarande skall bibehålla en stor frihet i sin roll och i sina arbetsvillkor. Vi ställer oss frågande till hur en jämvikt mellan styrning och frihet skall kunna uppnås. Informanternas arbetsvillkor upplevs som positiv i förhållande till friheten de har men detta kan emellertid få konsekvenser på strukturell nivå.
45
Även om det är viktigt med en stor frihet i yrkesutövningen som studie- och yrkesvägledare i skolan är det riskfyllt om det sker på bekostnad av en splittrad och inte likvärdig vägledning. Därför tror vi i enlighet med Cigrand et. al (2015, 26) att det är av stor vikt att studie- och yrkesvägledares röster och kunskaper uppmärksammas och lyssnas till, speciellt i processer mot ökad reglering och styrning av vägledningsarbetet i skolan.
Trots att de allmänna råden (2015) är ett slags styrdokument och till viss del reglerar studie- och yrkesvägledningen inom skolan verkar det brista i tillämpandet av dessa. Skolinspektionen som institution verkar för att kontrollera och granska att exempelvis styrdokument efterföljs. Det blir därför problematiskt när vissa av denna studies informanter vittnar om att dessa inte följs i tillräckligt stor utsträckning och att detta verkar bero på att huvudmän och rektorer inte innehar tillräckliga kunskaper om studie- och yrkesvägledning.
Ett annat resultat denna studie lyfter fram är att informanterna upplever att studie- och yrkesvägledares professionella roll är splittrad och diffus. Detta kommer till uttryck då ansvarsområdet för studie- och yrkesvägledare kan vara otydlig och att vissa har delade tjänster. Liknande resultat presenteras i Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 43) studie där det framhävs att studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter är splittrade och att det finns många delade tjänster. Konsekvensen av detta kan bli att studie- och yrkesvägledaren aldrig riktigt kommer in i skolans arbete och inte heller blir en del av skolans ordinarie personal. Likheter kan dras till denna studies resultat där några av informanterna i denna studie uttrycker just liknande upplevelser. De upplevde att de inte kunde göra sin röst hörd på arbetsplatsen eller få tillräckligt med utrymme på skolan vilket eventuellt kan vara en effekt av att de inte upplevs som en del av skolans ordinarie personal. Utifrån denna bristande kunskap och otydlighet kring studie- och yrkesvägledares professionella roll menar Cigrand et al. (2015, 26) kan försvaga yrket. Kopplingar kan även dras till yrkets bristande jurisdiktion och abstract knowledge eftersom informanterna vittnar om att deras roll i skolan är diffus. Abbott (1988, 63) menar att en full jurisdiktion är önskvärd. Vi ställer oss frågande till vilka effekter en full jurisdiktion av studie- och yrkesvägledaryrket skulle få på studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor och professionella roll i skolan. Om studie- och yrkesvägledaryrket skulle bli legitimerat och inneha full jurisdiktion skulle det troligtvis innebära högre status samt att professionen stärks i förhållande till andra närliggande professioner, såsom lärarna. I strävan efter en full jurisdiktion blir det angeläget att förtydliga vilka arbetsuppgifter som i så fall ska monopoliseras och varför. Vilka arbetsuppgifter är specifika för studie- och yrkesvägledare och varför är dessa viktiga att monopolisera i skolan, alltså vad är yrkets abstract knowledge? Kommer detta att bidra till en mer likvärdig vägledning? Vi kan även se en risk om studie- och yrkesvägledaryrket strävar
46
efter full jurisdiktion. Detta om det skulle framkomma att vissa arbetsuppgifter lika gärna kan utföras av andra professioner. Detta skulle möjligtvis innebära att studie- och yrkesvägledaryrket ifrågasätts och dess betydelse och utformning kanske skulle ändras till det sämre i förhållande till arbetsvillkoren.
En paradox kan urskiljas då ambitionen inom skolan de senaste åren varit att studie- och yrkesvägledningen skall vara bred och ska genomsyra hela skolans verksamhet. Detta tenderar att stå i motsats till att informanterna å andra sidan upplever att yrket är i behov av större och tydligare reglering av ansvarsfördelningen. Det finns alltså viljor och ambitioner både om att studie- och yrkesvägledningen inte skall monopoliseras endast till studie- och yrkesvägledaren samtidigt som att man vill minska gränsdragningarna.