Strävan mot professionalisering

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Strävan mot professionalisering

En studie om studie- och yrkesvägledares uppfattningar om deras

arbetsvillkor och professionella roll i svenska skolor

A Quest for Professionalization

A study of career counselor’s perceptions of their working conditions

and professional role in Swedish schools

Malin Ljungberg

Matilda Elme

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30

Examinator: Jonas Olofsson

3

Sammanfattning

Det har framkommit i flertalet granskningar att det förekommer brister inom studie- och yrkesvägledningsarbetet i de svenska skolorna idag. Det framkommer bland annat att avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. En effekt av detta är stora kvalitetsskillnader i vägledningsarbetet och det stöd eleverna erbjuds mellan kommuner. En ytterligare brist som framkommit i granskningarna är att det råder otillräcklig kunskap från både rektorer och lärare om vad skollag och läroplaner säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. Studiens syfte har varit att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Sex studie och- och yrkesvägledare, verksamma inom skolväsendet, har intervjuats. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, att informanterna upplever att bristen på kunskap och styrning inverkar på deras arbetsvillkor i form av rektorers och lärares ovisshet kring informanternas professionella roll. Detta visar sig i att ansvarsfördelningen ofta är otydlig och att de saknar arbetsbeskrivning. Bristen på kunskap och styrning visar sig även vara viktiga att förbättra för att studie- och yrkesvägledarprofessionen ska stärkas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa faktorer inverkar växelvis på varandra både på politisk nivå och på de enskilda arbetsplatserna. Det går således inte att förstå dessa faktorer som oberoende av varandra.

4

Förord

Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till de informanter som var villiga att avsätta sin tid för att ställa upp på intervjuer. Utan er hade inte studien fått sin målande bild av verkligheten. Vi vill även tacka nära och kära för ert stöd och läsning av arbetet i denna process, det har betytt mycket för oss. Framförallt vill vi också tacka varandra i rollerna som medförfattare. Utan vårt samarbete och stöttning hade resan mot ett färdigt arbete varit svår. I vår arbetsfördelning har vi strävat efter att ha en så likvärdig fördelning som möjligt. Vi har hela tiden muntligt diskuterat och bearbetat innehållet tillsammans. Avsnittet tidigare forskning och inledning har Malin främst författat och Matilda har främst författat avsnittet om teori och metod. Resterande avsnitt, alltså resultat, analys och diskussion har vi gemensamt författat. Även om vissa delar har skrivits enskilt har vi hela tiden arbetat ihop det slutgiltiga innehållet tillsammans.

Malmö, 18 maj 2018

Malin Ljungberg och Matilda Elme

5

Innehållsförteckning

2.1 Studie- och yrkesvägledares behov av en stärkt profession ... 11

2.1.1 Vad inverkar på yrket? ... 12

2.1.2 Förändringsstrategier mot stärkandet av professionen ... 13

2.2 Studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor i Sverige ... 15

2.3 Sammanfattning ... 16

3 Teoretisk anknytning ... 17

3.1 Systemteoretiskt perspektiv ... 17

3.2 En systemteoretisk modell ... 18

3.2.1 Helhet och delar ... 19

3.2.2 Rekursivitet ... 20

3.3 Varför är systemteorin och STF lämpliga teoretiska utgångspunkter? ... 20

3.4 Professionsbegreppet ... 20

3.4.1 Semiprofessioner ... 21

3.5 Ett system av professioner ... 21

3.5.1 Jurisdiktion ... 22

3.5.2 Abstract knowledge ... 22

3.6 Varför är dessa relevanta professionsteoretiska begrepp? ... 24

3.7 Sammanfattning ... 24

4 Metod ... 25

4.1 Metodval... 25

4.2 Urval och informanter ... 26

4.3 Datainsamling... 27

4.4 Analysmetod ... 28

4.5 Reliabilitet och Validitet ... 29

4.6 Etiska ställningstaganden ... 29

5 Resultat ... 31

5.2 Det sociala systemet ... 31

6

5.2.2 Medier och allmänheten ... 33

5.2.3 Intressegrupper ... 33

5.3 Det miljö- och samhälleliga systemet ... 34

5.3.1 Politiska beslut ... 34

5.3.2 Studie- och yrkesvägledares arbetsmarknad ... 35

5.4 Sammanfattning ... 37

6 Analys ... 38

6.1 Kunskap kring studie- och yrkesvägledarens funktion i skolan ... 38

6.1.1 Vad behövs för att öka kunskapen? ... 39

6.2 Styrning av studie- och yrkesvägledningen i skolan ... 40

6.2.1 Vad behövs för tydligare styrning? ... 41

6.3 Vad behövs för att stärka yrket? ... 41

6.4 Sammanfattande analys ... 43

7 Diskussion ... 44

7.1 Resultatdiskussion och analysdiskussion ... 44

7.2 Metoddiskussion... 46

7.3 Teoridiskussion ... 47

Förslag på vidare forskning ... 49

Avslutande reflektioner ... 49

Referenslista ... 50

Bilaga 1. Mail till Studie- och yrkesvägledare ... 52

7

1 Inledning

Det uttrycks att en rad aspekter inom studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. En av dessa aspekter berör styrningen av studie- och yrkesvägledningsarbetet i skolan. Svenskt näringsliv (2016, 9) beskriver, i rapporten Vikten av vägledning – Studie- och

yrkesvägledningens utmaningar, problematiken genom att belysa tidigare rapporter och

granskningar från bland annat Skolverket där det framgår att planering och styrning av studie- och yrkesvägledning länge har varit ett problematiskt område. De beskriver följande:

Avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. De flesta kommunerna har inte utarbetat konkretiseringar utifrån de nationella målen, utvärderat och tydliggjort resultaten av verksamheten. Det framträder därför en bild av att studie- och yrkesorienteringsverksamheten stått utanför skolans utveckling mot en mål- och resultatorienterad verksamhet.

Resultatet av granskningen står i motsats till Skolverkets (2013, 15) allmänna råd som menar på att huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledningen innebär för den egna verksamheten. Kritik mot bristen av styrning kommer även ifrån en organisation som kan påverka studie- och yrkesvägledarnas profession samt deras förhållande till ledning, skola och huvudman, nämligen Sveriges kommuner och landsting. SKL (2013, 3) har i sitt projekt Framtidsval och arbetsliv jämfört svensk studie- och yrkesvägledning med de övriga nordiska länderna och resultatet visar på att den svenska studie- och yrkesvägledningen är mindre styrd. Exempelvis har de inte samma organisering kring schemalagd tid för studie- och yrkesvägledningen i klassrummen.

SKL (2013, 3) tar även upp att i takt med de ökade förväntningarna på studie- och yrkesvägledningen kommer det ofta krav på mer lagstiftning och starkare reglering av verksamheten. De poängterar även att huvudmännen och de enskilda skolorna idag har en stor frihet att avgöra hur verksamheten utformas för att uppnå de nationella målen. Gällande förutsättningar för det lokala arbetet uttrycker många kommuner ett behov av tydliga, uppföljningsbara mål och riktlinjer som konkretiserar och anpassar målen till den egna verksamheten.

En annan aspekt i diskussionen rörande brister i studie- och yrkesvägledningsarbetet i skolorna handlar mycket om skillnader i vad studie- och yrkesvägledningen kan erbjuda eleverna.

8

SKL (2013, 6) befäster detta genom att beskriva rapporter från både skolverket och skolinspektionen som visar på stora kvalitetsskillnader i det stöd elever erbjuds. De menar att dessa skillnader rör både tillgången till studie- och yrkesvägledare samt huvudmännens styrning och ledning. SKL (2013, 19) kompletterar tanken om att det finns skillnader i att ha tillgång till studie- och yrkesvägledare och poängterar att “ska ha tillgång till” inte innebär att studie- och yrkesvägledningskompetensen nödvändigtvis måste finnas inom den egna skolenheten och på vilket sätt detta organiseras är en lokal fråga.

Ytterligare en aspekt som är aktuell i diskussionen handlar om den bristande kunskap som finns kring det studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Svenskt näringsliv (2016, 11) gör ett inlägg i debatten och beskriver det som att på flera skolor har både rektorer eller lärare bristande kunskaper om vad skollag och läroplan säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. De påpekar att ansvarsbilden fortfarande är oklar och att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare inte fungerar tillräckligt bra. De förtydligar detta med Skolverkets kvalitetsgranskning från 2007 som beskriver följande:

De flesta av lärarna som intervjuats i studien känner inte till de mål i läroplanen som berör studie- och yrkesorientering. Några av lärarna som har viss kännedom om målen uttrycker att målen är ”stora och diffusa” eller ” att det är lätt att bara se hinder med dem”

Svenskt näringsliv (2016, 11) tar upp en annan problematik som handlar om att många studie- och yrkesvägledare har begränsad arbetstid och att många arbetar på flera skolor samt att det vid granskningen framkommit att vägledare ansvarar för ett stort antal elever i förhållande till sin tjänst.

Hultquist (2018) som representerar Sveriges elevkår skriver i ett debattinlägg i Dagens samhälle om att en förutsättning för att minska avhoppen i gymnasiet är att se till att det finns tillgång till professionell studie- och yrkesvägledning. Hultquist som vill göra sin röst hörd i debatten uttrycker följande:

Sveriges Elevkårer uppmanar regeringen att se till att det finns minst en tillgänglig legitimerad studie- och yrkesvägledare per skola. Tid för samtal med en studie- och yrkesvägledare bör även säkerställas från mellanstadiet upp till sista året på gymnasiet. Därutöver kräver Sveriges Elevkårer att nationella målsättningar ska sättas upp för studie- och yrkesvägledningen som är uppföljningsbara och garanterar en likvärdighet i hela landet. Det är dags att ge alla elever lika förutsättningar att göra rätt val inför framtiden.

Som ovan nämnt visar flertalet granskningar på att det finns brister, i form av olika aspekter, som påverkar studie- och yrkesvägledningen i de svenska skolorna.

9

Eftersom granskningarna visar att det är många olika delar som bidrar till dessa brister väcktes frågor kring hur dessa, i samband med varandra, inverkar på studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor i skolan. Aktuell forskning som gjorts kring ämnet presenterar enbart inom vilka områden dessa brister finns och vad som behöver utvecklas. Det kan således identifieras en kunskapslucka gällande hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i skolan själva upplever att dessa faktorer inverkar på deras arbetsvillkor och i förlängningen på deras professionella roll.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession.

1.2 Frågeställningar

De frågeställningar som studien avser att besvara är:

• Vilka faktorer uppfattar studie- och yrkesvägledare inverkar på deras arbetsvillkor i skolan?

• Vilka faktorer uppfattar studie- och yrkesvägledare som viktiga för att stärka den egna professionen i skolan?

10

1. 3 Disposition

I det ovan inledande kapitlet har ämnesområdet för undersökningen introducerats och problematiserats. Kapitlet avslutades med en presentation av studiens syfte och frågeställningar. Kapitel två presenterar tidigare forskning som belyser studie- och yrkesvägledaryrkets behov av att stärka professionen. Det redogörs även för vad som inverkar på yrket, strategier för förbättring samt en överblick över studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor i Sverige idag. I det tredje kapitlet presenteras studiens teoretiska förankring och inleds med en definition av ett systemteoretiskt perspektiv följandes av beskrivning av en systemteoretisk modell. Därefter presenteras och definieras valda professionsteoretiska begrepp vi ämnar analysera studiens resultat med. I kapitel fyra redogörs för vald metod, följt av en beskrivning av urvalsprocess och informantgruppen för att sedan beskriva studiens validitet och reliabilitet. Kapitlet avslutas med våra etiska ställningstaganden. Kapitel fem redovisar studiens resultat och i kapitel sex följer en analys av resultatet. I det sjunde och avslutande kapitlet diskuteras studiens resultat och analys samt teori och metod.

11

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi redogöra för den tidigare forskning som är relevant för att besvara studiens frågeställningar som behandlar vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan samt vilka faktorer de uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Detta avsnitt börjar med att presentera tidigare forskning som belyser behovet av att studie- och yrkesvägledare behöver stärka sin profession. Sedan presenteras faktorer som inverkar på professionen samt strategier för förändring presenteras. Efter det presenteras tidigare forskning som behandlar hur studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor ser ut i dagsläget i Sverige. Till sist avslutas kapitlet med en sammanfattning.

2.1 Studie- och yrkesvägledares behov av en stärkt profession

Myers, Sweeney och White (2002, 394) presenterar i sin artikel Advocacy for Counseling and

Counselors: A Professional Imperative en forsknings- och kunskapsöversikt där de

systematiskt, genom exempelvis databaser, sökt fram tidskriftsartiklar och vetenskapliga publikationer inom det aktuella fältet som sedan sammanställs. Artikeln undersöker behovet av en stärkt profession för studie- och yrkesvägledare där centrala problem blir identifierade och diskuterade. Behovet av en nationell plan för att stärka professionen blir presenterad och rekommendationer för praktiska färdigheter och aktiviteter levereras. Författarna använder sig av begreppet advocacy och diskuterar behovet av det inom vägledning. Begreppet beskriver Lee (1998, citerad i Myers, Sweeney och White 2002, 394) som:

Lee definied advocacy as ”the process or act of arguing or pleading for a cause or proposal”. Whitin this context, he recommended that counselors become agents of social change…counselors may argue for the advancement of the counseling profession, and may find themselves intervening with systems and organizations as well as individuals and families

En annan författare som diskuterar behovet av en stärkt profession är Hatch (2008, 3) som i sin artikel Professional Challenges in School Counseling: Organizational, Institutional and

Political skriver om vilka brister och utmaningar som kan ses i studie- och

yrkesvägledarprofessionen i skolorna i USA. Författaren tittar sedan på dessa brister utifrån ett organisatoriskt perspektiv, ett institutionellt perspektiv samt ett politiskt perspektiv.

12

Hon beskriver att studie- och yrkesvägledaryrket genom historien har kämpat med att säkerställas som en legitim och väsentlig del i skolans utbildningsuppdrag. I årtionden har studie-och yrkesvägledare i skolan klagat på att de inte har någon tid för ”riktig vägledning” eftersom de förväntas utföra många funktioner som är orelaterade till deras profession. Strävan efter professionell legitimitet är ett försök till att samla ihop det stöd som behövs för att studie- och yrkesvägledare ska kunna behålla resurser, auktoritet, rättigheter och ansvar som är relevant för en legitimerad profession. I förhållande till andra professioner är studie- och yrkesvägledaryrket ungt: och medan det fortsätter att utvecklas och växa, blir det ofta missförstått och ouppskattat.

2.1.1 Vad inverkar på yrket?

Myers, Sweeney och White (2002, 398) identifierar ett antal centrala problem för stärkandet av studie- och yrkesvägledares profession. Det som influerar professionen är, professionell

identitet, allmänhetens bild av yrket, samarbete och förbund, stolthet för yrket samt bevis för effekten av vägledning, Utifrån det som författarna har identifierat som centrala

problemområden ges även förslag på vad som behövs förändras för att studie- och yrkesvägledares roll ska bli starkare. De menar att ansvaret ligger både på enskilda studie- och yrkesvägledare och på organisationer som representerar yrket. Att bli en aktivist för stärkandet av studie- och yrkesvägledares roll har kommit att bli en del i den professionella identiteten och det är en viktig del i att professionen ska överleva på en konkurrenskraftig arbetsmarknad. Myers, Sweeney och White (2002, 398) föreslår ett antal handlingar som är av stor vikt för arbetet med att stärka professionen. Det författarna beskriver som centrala förändringspunkter är bland annat att studie- och yrkesvägledaryrket borde utveckla och implementera ett stort nationellt initiativ för att utveckla allmänhetens bild av vägledning. Studie- och yrkesvägledares roll bör stödjas och marknadsföras av enskilda studie- och yrkesvägledare, professionella sammanslutningar och av legitimerande organ. Vidare beskriver författarna att studie- och yrkesvägledare behöver se det som sin roll att förespråka stärkandet av professionen. Det behövs också forskning på effekten av vägledningen som görs av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare för att kunna demonstrera effektiviteten.

Till sist påpekar författarna att en omfattande plan för stärkandet av studie- och yrkesvägledares profession bör utvecklas och implementeras genom en intraprofessionell koalition bestående av alla organisationer som presenterar studie- och yrkesvägledare.

13

Hatch (2008, 7–8) menar att en brist som kan ses i studie- och yrkesvägledningen i skolan är att den varierar från olika kommuner och skolor. Elever får olika vägledning beroende på var i landet man befinner sig men den kan även skilja sig från en vägledare till en annan inom samma skola. Hatch (2008, 13) beskriver att studie- och yrkesvägledaryrket har en brist av institutionella strukturella element. Det påpekas att riktlinjer som beskriver studie- och yrkesvägledarens roll i skolorna skulle bidra till en större legitimitet. Ytterligare en aspekt som brister är att tillgången till en studie- och yrkesvägledare inte är fastställd av lagen. Det finns också många skolor som saknar en arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare. Hade studie- och yrkesvägledare setts som oersättliga för organisationen hade de fått ingå i de viktiga diskussionerna i skolorna. Om denna svårighet att ses som en given del av skolorganisationen beskriver Aubrey (1986, citerad i Hatch 2008, 10):

In one sense, the entire history of public school guidance and counseling is a chronicle of individuals and movements attempting to gain acceptance by the gatekeepers of the existing educational order (Aubrey, 1986, p. 7).

Ytterligare en brist som Hatch (2008, 21) påpekar har inverkan på studie- och yrkesvägledarprofessionen är den okunskap som handlar om att människor inte vet vad studie- och yrkesvägledare gör. Till skillnad från andra yrkesgrupper i skolan får de ofta slåss för sina positioner eller för sitt professionella ansvar. Det är nödvändigt med berättigande av studie- och yrkesvägledarpositionerna eftersom det olikt andra roller i skolan, inte är krävda av lagen och de är därför valbara.

2.1.2 Förändringsstrategier mot stärkandet av professionen

Cigrand et al. (2015, 4) berättar i studien School Counselors United in Professional Advocacy:

A Systems Model att det finns lite forskning kring strategier för stärkandet av studie- och

yrkesvägledarprofessionen och att det måste identifieras specifika strategierför att stödja och utveckla vägledarrollen och vägledares betydelse. Cigrand et al. (2015, 5) tar i sin studie fram en systemmodell för stärkandet av professionen utarbetad med hjälp av Bronfenbrenners teori

ecological system theory. Detta för att kunna se det ur ett perspektiv som tar hänsyn till många

olika lager och den studerar därför vad som krävs för att förespråka studie- och yrkesvägledaren som professionell roll ur mikro, meso och makro-perspektiv. Författaren kommer fram till vikten av att göra förändringar på olika nivåer i systemet.

14

Det tas även upp olika strategier inom dem som ska leda till att studie- och yrkesvägledare på så sätt kan börja förespråka sig själva och sin profession på ett mer effektivt sätt. Cigrand et al. (2015, 23) menar att vägledaren kan börja med små förändringar i mikrosystemet, till exempel att se till att hemsidan utger korrekt information om vägledarens roll. På makronivå kan man exempelvis skriva debatter i medier.

Det främsta resultat som Cigrand et al. (2015, 26) kommer fram till är att när det diskuteras om utbildningsreformer måste vägledarnas röster bli hörda som en viktig del i berättelsen, där input om både rollen och effekten av studie- och yrkesvägledning behövs. Finns det konflikter eller förvirring kring rollen bidrar det till att positionen försvagas. Det finns ett brådskande behov för att utveckla ”one vision, one voice” i arbetet för stärkandet av professionen. För att uppnå denna förenade röst måste planerna representera lokala och kontextuella behov, det måste finnas bevisbaserade utfall av vad vägledningen bidrar till samt att den skapas i samarbete med kollegor på distrikt-, regional- och nationell nivå.

Även Hatch bidrar till diskussionen om strategier för förändring mot ett stärkande av professionen. Hatch (2008, 4) beskriver att det i USA finns en förening som heter The American School Counselor Association (ASCA) som har försökt att standardisera yrket genom att föra samman ledare inom fältet för att ta fram premisser vilket ledde fram till skapandet av the ASCA National Standards and National Model. Dessa ramar skapades då de ansåg att yrket led av en brist av konsekvent identitet, grundläggande filosofi och som en konsekvens på detta, en brist på professionell legitimitet. På nationell nivå har ASCA ansvar för att studie- och yrkesvägledares röster blir hörda vilket är av stor vikt för legitimiteten av professionen.

Hatch (2008, 16) lyfter fram en strategi som handlar om att studie- och yrkesvägledare själva kan bli förespråkare för systemförändring i strävandet av att skapa riktlinjer för att förbättra servicen till elever. Studie- och yrkesvägledare kan med hjälp av data demonstrera hur viktigt deras arbete är. Andra strategier som Hatch (2008, 22) lyfter fram är att kunna presentera resultat av vägledningen för exempelvis skolledningen. Om effekten vägledningen har på eleverna kan bevisas bidrar det till högre värde vilket i sin tur bidrar till att det är mindre troligt att studie- och yrkesvägledare blir ombedda att utföra arbetsuppgifter som inte ingår i deras yrkesroll. Avslutningsvis poängterar Hatch (2008, 24–25) att ASCA har ett motto som är ”one vision, one voice” och med det menar de att det är dags för skolor, kommuner och regering att skapa riktlinjer, procedurer och lagar som ska legitimera studie- och yrkesvägledares profession som en nödvändig del i skolan som institution. Den här legitimeringen sker genom exempelvis arbetsbeskrivningar och utvärderingar.

15

Studie- och yrkesvägledare behöver öka sitt värde för att de ska vara värdiga sina resurser. När studie- och yrkesvägledare demonstrerar sin effektivitet bidrar det till att deras ökade värde i sin tur bidrar till en större legitimitet som resulterar i förändringar i studie- och yrkesvägledarprofessionen i skolan.

2.2 Studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor i Sverige

I studien Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen. – En

bakgrund och tre fallstudier vill Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 6) undersöka en av

utmaningarna med studie- och yrkesvägledningen. De vill titta på behovet av att hitta styrinstrument och stödstrukturer för att kunna utforma en bred och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att nå de intentioner som framkommer i skollagen, läroplaner och i Skolverkets allmänna råd. De börjar med att ge en teoretisk bakgrund om den breda vägledningen för att sedan studera hur det ser ut i arbetet med den breda vägledningen i tre olika kommuner i Sverige. De tydligaste resultaten Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 42-43) presenterar visar att det finns en rad antal brister med studie- och yrkesvägledningen i skolorna i Sverige. Den första aspekten visar att det finns skillnader i hur långt man har kommit i att prioritera studie- och yrkesvägledningens frågor från kommun till kommun. Det framkommer även att kommuner bör ha mer tid till att utveckla studie- och yrkesvägledningen, något som i dagsläget hänvisas till studie- och yrkesvägledaren själv. En annan aspekt som påverkar studie- och yrkesvägledningen är att lärare i skolorna har i allmänhet inga större kunskaper om studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde. Resultatet visar även att studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor inte har förändrats mycket varken till innehållet eller i formen. Studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter är splittrade och många har tjänster fördelade på olika skolor vilket leder till att det är svårt att komma in bland skolans ordinarie personal. Till sist visar även studiens resultat att politikernas engagemang i uppföljning och styrning av studie- och yrkesvägledningen varierar mellan kommuner men att de oftast inte har en framträdande roll. Det finns heller ingen tydlig bild av vilken roll politikerna bör ha. De kostnader som drabbar både individer och samhället till följd av bland annat felval är betydande och därför finns det alltså all anledning att öka det politiska intresset på lokal nivå.

16

2.3 Sammanfattning

Forskning som i detta avsnitt har beskrivits är central i relation till forskningsområdet och valda forskningsfrågor. Detta då resultaten visar på̊ att det råder ett flertal brister och utmaningar i skolorna som inverkar på studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor och profession. Utifrån denna kunskap blir behovet av en stärkt profession tydlig. Det tidigare forskning presenterar som centrala brister är avsaknaden av nationella riktlinjer och ramar för både kraven på studie- och yrkesvägledare men även på definitionen av studie- och yrkesvägledarrollen. Bristerna handlar även om att det finns skillnader i vägledningen beroende på vilken kommun som granskas. Tidigare forskning visar även att det finns en okunskap kring vad en studie- och yrkesvägledare gör samt att effektiviteten av vägledningen behöver bevisas. Det som blir tydligt i ovanstående resonemang är det finns flera faktorer som påverkar den professionella rollen och dessa faktorer hittas på många olika systemnivåer. I nedan följande analys och diskussion kommer de ovan presenterade forskningsresultaten användas för att förstå̊ det inhämtade empiriska materialet. Det kommer även användas för att undersöka hur studie- och yrkesvägledare själva uppfattar vad som inverkar på deras arbetsvillkor och professionella roll i skolan. Ingen av den tidigare forskningen tar upp hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare uppfattar vad som behövs göras. Utifrån detta ämnar vår studie att ta avstamp för att fylla den kunskapslucka som finns både utifrån ett svenskt perspektiv men även utifrån studie- och yrkesvägledares egna uppfattningar.

17

3 Teoretisk anknytning

Denna studie utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Kapitel börjar med att redogöra för ett systemteoretiska förhållningssätt för att därefter beskriva STF-modellen som ett systemteoretiskt verktyg. Sedan motiveras varför dessa är lämpliga teoretiska ramar och på vilket sätt de kommer att användas till denna undersökning. Valda begrepp med anknytning till den professionsteoretiska forskningen kommer att redogöras för och på vilket sätt dessa är användbara i studien för att sedan avsluta kapitlet med en sammanfattning.

3.1 Systemteoretiskt perspektiv

Inom systemteorin ses världen i ett system av delar som tillsammans utgör en helhet. Genom att tänka systemteoretiskt kan vi studera världen i t.ex. relationer, sammanhang och mönster, där allt hänger ihop och ingen del står över någon annan (Öquist, 2008). Genom att ta avstamp ur ett systemteoretiskt förhållningssätt möjliggörs det för att se samband framför enskilda företeelser, alltså att se mönster istället för en stillbild. Öquist (2008, 10) uttrycker sig följande:

I stället för att koncentrera all uppmärksamhet till figuren, det individuella, det som ’står ut’, bör vi låta bakgrundsaspekterna, det som gör det möjligt för figuren att bli just denna figur, träda fram i ljuset.

Vidare menar författaren att genom att ändra perspektiv från individen, till individen i sin kontext möjliggörs nya sätt att behandla och lösa problem. För att finna problemlösningar som bidrar till stabila och långsiktiga lösningar är det alltså viktigt att se helheten (Öquist 2008).

Enligt Öquist (2008, 11-12) bör individen inom detta förhållningssätt betraktas som en agerande aktör som har möjlighet att skapa sin egen verklighet men att de omkringliggande systemstrukturerna till stor del påverkar beteendet hos människor. Strukturer är således inte oberoende av aktörerna och vice versa. Detta innebär dock inte att en individ alltid kan se strukturen eftersom individen själv är en del av den.

I denna studie kommer vi inte se direkt till individen utan istället se till studie- och yrkesvägledaryrket och dess kontext för att se mönster och sammanhang och vad som påverkar dess arbetsvillkor och professionella roll i skolan.

18

3.2 En systemteoretisk modell

Som ett tillägg till det systemteoretiska förhållningssättet har vi valt att använda Patton och McMahons (2014, 241) systems theory framework, STF, som ett verktyg för att söka efter förbindelser och mönster mellan influenser som är relevanta för att förstå studie- och yrkesvägledaryrket och dess arbetsvillkor och professionella roll i skolan.

STF-modellen framarbetades ursprungligen som en modell med syftet att kunna förklara hur olika faktorer kan påverka individers karriärutveckling och liv. Det är både yttre och inre influenser som påverkar. Modellen utgörs av individsystemet vilket är det system som ligger närmast individen och innefattar faktorer som t.ex. förmåga, kön, värderingar och hälsa för att nämna några. Utanför individsystemet finns kontextsystemet som utgörs av två mindre system vilka författarna kallar det sociala systemet och det miljö-och samhälleliga systemet. I dessa system finns de yttre influenserna. De influenser vi kommer att studera närmare i denna studie i det sociala systemet är arbetsplats, medier, intressegrupper och kollegor. Inom det miljö-och samhälleliga systemet har vi valt att studera geografiskt läge, politiska beslut och

arbetsmarknaden (Patton och McMahon 2014, 242, 247). Vi har valt att studera dessa influenser närmare eftersom de baserat på tidigare forskning har varit aktuella i förhållande till yrkets arbetsvillkor och professionella roll. Genom att studera ovan nämnda influenser möjliggörs det för analys av de influenser inom dessa som informanterna uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor.

Nedan presenteras Patton och McMahon’s (2014) STF-modell. De blå ringarna representerar influenserna i det sociala systemet och de röda influenserna i det miljö- och samhälleliga systemet som vi har för avsikt att studera närmre.

19

3.2.1 Helhet och delar

Som tidigare nämnt är det inom systemteorin viktigt att se till helheten. Likaså är det vid tillämpandet av STF-modellen viktigt att se att systemets helhet är mer betydande än dess delar. Emellertid går det inte heller att studera systemets delar som enskilda och oberoende av varandra då de är betydelsefulla för att hela systemet ska fungera. Det är därför av betydelse att inte se ett system som uppdelat då sammanhanget inom denna kan förändras (Patton och McMahon 2014, 227-228). För att konkretisera detta till denna studie skulle det exempelvis kunna innebära att inte enbart se till politiska beslut som rör yrket för att förstå yrkets arbetsvillkor. Det är då även viktigt att också se till arbetsmarknaden eller andra faktorer och på vilket sätt de influerar både yrket men även politiska beslut för att på så vis kunna förstå helheten.

20

3.2.2 Rekursivitet

En annan del i Patton och McMahons (2014, 229-230) STF-modell handlar om rekursivitet. Detta innebär att faktorer inom hela och delar av system inverkar på och blir påverkade av varandra. För att förstå denna företeelse måste rekursiviteten studeras i ett sammanhang där händelseförlopp inte är linjära utan istället ses som cirkulära återkommande mönster.

Det är också viktigt att ha i beaktning att rekursiva händelseförlopp mellan olika systemdelar kan påverkas av och påverka händelser i det förflutna, nutid och framtid. Detta kan exemplifieras med politiska beslut. Dessa beslut och handlingar influeras av olika systemdelar men också av tidigare politiska beslut och debatter och kommer att ha en inverkan på nutid och framtid. Då rekursivitet inte är ett vedertaget begrepp utanför studie- och yrkesvägledningen sfär kommer vi fortsättningsvis beskriva denna företeelse som ömsesidigt påverkande.

3.3 Varför är systemteorin och STF lämpliga teoretiska

utgångspunkter?

Syftet med studien är att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor och deras professionella roll i skolan. Baserat på tidigare forskning är det många faktorer som influerar ett yrke. Därför blev det viktigt för oss att ha en teoretisk utgångspunkt som gör det möjligt att se studie- och yrkesvägledaryrket som ett eget helt system för att analysera faktorer i de olika delarna, samspelet mellan dessa och på vilket sätt de påverkar varandra och yrket. Denna studie vill bidra till att synliggöra de faktorer och systemfel informanterna uppfattar existerar inom yrkets egna system och STF-modellen som systemteoretiskt verktyg kommer att bidra till en överblick över dessa samt synliggöra samband mellan dessa.

3.4 Professionsbegreppet

Brante (2009, 18) skriver i sin publikation Vad är en profession? Teoretiska ansatser och

definitioner att professioner tillhör en av de mer omdiskuterade men även svårdefinierade

sociala grupperna inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Det författaren tar upp för att ändå försöka förklara begreppet är Talcott Parson beskrivning som innebär att det som krävs för att vara en profession är formell utbildning och åskådliggörande skicklighet i att tillämpa

21

denna. Även institutionella mekanismer som säkerställer att kompetensen används på ett socialt ansvarsfullt sätt. Det finns ytterligare kriterier som kan kopplas till att vara en profession. Exempel på sådana kriterier är att de professionellas kompetens garanteras genom examina, att det finns en yrkessammanslutning som organiserar medlemmarna, att medlemmarna har en känsla av identitet samt att det inom området för professionen finns det ett gemensamt språk, som endast delvis kan förstås av individer utanför yrket.

3.4.1 Semiprofessioner

Brante (2009, 30-31) berättar även i sin publikation Vad är en profession? Teoretiska ansatser

och definitioner om semiprofessioner. Det var med utgångspunkt i skapandet av den moderna

tidens välfärdssystem som en efterfrågan på en ny generation professionstyper växte fram. De yrken som främst kännetecknar en semiprofession är lärare, socialarbetare och sjuksköterskor. Det som skiljer semiprofessioner från de klassiska professionerna, som exempelvis läkare och jurist, är två huvudsakliga faktorer. Den första handlar om att kunskapen och auktoriteten är underordnad en annan profession, vilket visar på att professionen inte är den primära tillgången till den högsta kunskapen inom ämnet. Den andra faktorn är att det finns en avsaknad av grundläggande, robust, systematiserad och generell modell för utförande eller kärna. Det finns ytterligare faktorer som kännetecknar en semiprofession. De klassiska professionerna kopplas ofta till övre medelklass medan semiprofessionerna ofta kopplas till medelklassen. Semiprofessioner har även mindre autonomi gentemot andra professioner. Ytterligare en aspekt som kännetecknar semiprofessioner är att det ofta är kvinnodominerade.

Baserat på ovan nämnda kriterier skulle studie- och yrkesvägledaryrket kunna benämnas som en semiprofession.

3.5 Ett system av professioner

Andrew Abbotts The system of professions: an essay on the division on expert labor (1988, 315), är kort förklarat en uppsats med ansatsen att professioner utgör ett system och en helhet. Inom systemet av professioner påverkar alla delar varandra. Abbott framhåller professioners konkurrens och strävan efter jurisdiktion över olika områden. I denna studie kommer vi främst att fokusera på begreppet jurisdiktion och abstract knowledge, vilket kommer förklaras närmre nedan.

22

3.5.1 Jurisdiktion

Då denna studie syftar till att studera studie- och yrkesvägledaryrket och vilka faktorer som inverkar på yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor och professionella roll i skolan vill vi komplettera det systemteoretiska förhållningssättet och STF-modellen med valda teoretiska begrepp från professionsforskningen.

Abbotts (1988, 59–61) begrepp jurisdiktion innebär att ett yrke eftersträvar att monopolisera vissa arbetsuppgifter samtidigt som de vill att samhället ska känna igen yrkets specifika struktur och kultur. Det innebär också att professioner vill hävda sin rätt att utföra arbetet de önskar samt möjligheten att utesluta outbildade från att utöva yrket. Eftersträvan av jurisdiktion kan ske på tre olika typer av områden; två formella arenorna där yrket kan tilldelas formell kontroll över arbetet, och den legala arenan där yrket kan göra anspråk på en legitimering exempelvis. Den andra formella arenan är den offentliga, vilket också är relaterad till den legala arenan där professioner använder sig av t.ex. press och media för att synas för att sätta press på politiker och rättssystemet. Denna arena är även den vanligaste för professioner att synas på i strävan efter ökad jurisdiktion. En tredje typ av arena är arbetsplatsen, där professioner informellt gör anspråk på ökad professionalisering. Abbott (1988, 62–63) menar att det är genom dessa anspråk, på de olika arenorna, en profession kan uppnå en full jurisdiktion. Professioner med full jurisdiktion är t.ex. jurister, läkare, veterinärer och andra legitimerade yrken. Full jurisdiktion menar författaren är det yttersta beviset på en stark profession.

Jurisdiktion är inte ett allmänt godtaget begrepp inom professionsforskningen i Sverige idag. Begreppet yrkesreglering eller reglerade yrken är mer vedertaget. Vi kommer dock fortsättningsvis använda begreppet jurisdiktion då vi avser att dra direkta kopplingar till Abbotts (1988) professionsteoretiska ansats.

3.5.2 Abstract knowledge

Abbott (1988, 98–99) lyfter fram både externa och interna krafter som skapar nya och vakanta arbetsuppgifter som professioner kan konkurrera om med syftet att stärka den egna professionens jurisdiktion. Externa faktorer kan innebära att det öppnas upp nya uppdragsområden. Vissa professioner stärks genom förvärvet av dessa nya jurisdiktioner som tillkommer. Professioner kan stärka den egna jurisdiktionen genom att ta över dessa nya arbetsuppgifter på bekostnad av andra professioner som kanske tidigare ansvarat för liknande arbetsuppgifter. En andra källa till förändring kommer från interna faktorer. Dessa, till skillnad från externa, varken avskaffar eller skapar jurisdiktion. Förändring initieras internt inom yrkets

23

strukturer genom utveckling av ny kunskap och utvidgning av den redan befintliga jurisdiktionen i syftet att stärka den.

En strategi Abbott (1988, 102) lyfter fram som viktig i professioners strävan efter stärkt jurisdiktion är abstraction eller abstract knowledge vilket författaren menar är grunden till hur professioner definieras. Många professioner strävar efter att vara inflytelserika och inneha en viss eller full auktoritet över ett specifikt område och för att stärka deras kontroll används abstrakt kunskap för att inta nya områden och för att definiera dem som sitt eget ordinarie arbete. Författaren menar att kunskap är konkurrensens valuta och tillägger också att kunskap inte får vara för abstrakt eller konkret för att vara jurisdiktionellt fördelaktig för ett yrke. Abbott (1988, 103) menar att abstract knowledge gör en professions jurisdiktion relativt säker och exemplifierar det med att ingen skulle ge sig på att förklara partikelinteraktioner om de inte är väl insatta i fysikens abstrakta kunskap.

24

3.6 Varför är dessa relevanta professionsteoretiska begrepp?

Då studien delvis syftar till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession är ovan nämnda professionsteoretiska begrepp av signifikans. Begreppen jurisdiktion och abstract knowledge möjliggör för analys av de faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för att stärka deras professionella roll i skolan. Dessa begrepp ger oss möjlighet att nyansera analysen ytterligare då vi kan studera yrkets arbetsvillkor i ett professionellt sammanhang och inte enbart ur ett systemteoretiskt perspektiv.

3.7 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kommer denna studie att ta avstamp ur ett systemteoretiskt perspektiv med STF- modellen som systemteoretiskt verktyg med syftet att kunna se samband mellan olika faktorer och system samt hur dessa olika delar inverkar på studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor och professionella roll i skolan. Denna teoretiska grund gör det möjligt för oss att synliggöra samband och mönster för att kunna se studie- och yrkesvägledaryrket i sin kontext och som en helhet.

De valda professionsteoretiska begreppen jurisdiktion och abstract knowledge kommer att hjälpa oss att studera studie-och yrkesvägledaryrket även ur ett professionsteoretiskt perspektiv och analysera på vilket sätt faktorerna i de olika systemen även har en inverkan på studie- och yrkesvägledares professionella roll i skolan och hur det kommer till uttryck.

25

4 Metod

I detta avsnitt redogör vi för våra metodologiska överväganden såsom metodval, urvalsförfaranden, datainsamling samt bearbetning och analys av vårt empiriska material. Avslutningsvis behandlas även validitet och reliabilitet samt våra etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

Utifrån vårt syfte med studien, att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor samt hur dessa inverkar på deras professionella roll i skolan, ansåg vi att en kvalitativ metod skulle vara mest lämplig. Detta eftersom vi på djupet ville ta del av studie- och yrkesvägledares tankar. Larsen (2009, 22–23) menar att kvalitativa data säger något om undersöknings personernas egenskaper, och i denna studie har det varit centralt att fokusera på informanternas egna uppfattningar. Då denna studie även avser att bidra till en helhetsförståelse om vilka faktorer informanterna ser som påverkande av studie-och yrkesvägledaryrkets roll i skolan anser vi att valet av kvalitativ metod är lämplig. De fördelar som finns med den kvalitativa metoden menar Larsen (2009, 25–26) är att bortfallet minimeras då intervjuare och informanter möts ansikte mot ansikte och att det inte är ofta en informant inte inträffar sig vid intervjun. Då vi vill ta del av informanternas egna uppfattningar med deras egna ord ansåg vi att en semistrukturerad intervju var lämplig. Vi ställde öppna frågor utifrån ett tematiskt intervjuformulär. Genom detta tillvägagångssätt kunde vi ta del av informanternas yttranden för att sedan tolka, kategorisera och analysera. Vid den kvantitativa metoden finns det exempelvis en risk att informanter inte fyller i frågeformulär eller enkäter. Ännu en fördel med kvalitativ metod är att det möjliggör för forskarna att djupdyka i intervjuerna när det är nödvändigt genom att exempelvis ställa fördjupande eller klargörande frågor. Det är även en fördel att missförstånd kan redas ut direkt och validiteten är på så sätt lättare att säkerställa. Det finns även nackdelar med den kvalitativa metoden, dessa menar Larsen (2009, 27–28) kan vara att det inte går att generalisera den insamlade datan. Det finns även en risk att informanter inte alltid är sanningsenliga vid intervjuerna då det kan vara svårt att vara helt ärlig när intervjuaren sitter mitt emot till skillnad från om informanten endast skulle fylla i en enkät. En annan sak som kan vara en nackdel med denna metod, och vilken är viktig att förhålla sig till, är intervjueffekten.

26

Alltså att informanten säger det den tror sig att intervjuaren vill höra. Detta kan exempelvis ske om informanten upplever att den inte har tillräckligt med kunskap på området. Genom att skicka ut intervjuformuläret (se bilaga 2) till informanterna innan intervjuerna försökte vi i denna studie minska risken för det.

4.2 Urval och informanter

Gällande urvalet till studien var det viktigt för oss att genomföra intervjuerna med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar eller tidigare arbetat som studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet. Detta eftersom studien syftar till att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan samt att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Det var därför viktigt att informanterna hade erfarenhet från skolväsendet då vi ville försäkra oss om att informanterna skulle kunna svara på de frågor som var kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Vi hade en del kontakter med studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet sedan tidigare men sökte även upp ytterligare via exempelvis Malmö Stads och olika skolors hemsidor då vi ville maila ut förfrågan (se bilaga 1) till så många som möjligt för att öka chansen till att få ihop en informantgrupp om minst sex vägledare.

Genom diskussion kom vi fram till att det var lättast för oss båda om informanterna var verksamma i Skåne, men vi avgränsade oss inte till en eller flera specifika kommuner då vi, som ovan nämnt, ville försäkra oss om att vi skulle få ihop tillräckligt stor informantgrupp. Då studie- och yrkesvägledaryrket är starkt kvinnodominerat var vi medvetna om att majoriteten av informanterna förmodligen skulle vara kvinnor. Denna studie har inte ett genusperspektiv på det sätt vilket skulle förutsätta att vi skulle behöva intervjua lika många kvinnor som män. Ålder och etnicitet diskuterades även men även här kom vi fram till att det inte skulle vara av avgörande betydelse för studien då vi framförallt vill undersöka allmänna uppfattningar kring yrket. Vi strävade dock efter att ha en så varierad och mångsidig grupp av informanter som möjligt (Larsen 2009, 80). Det visade sig vara svårt att få ihop en informantgrupp eftersom endast ett fåtal svarade på vår förfrågan. Detta resulterade i att urvalet av informanter baserades på den tillgänglighet som fanns vilket innebar att vi inte hade möjlighet att själva välja ut informanterna. Effekten av detta innebar att det blev svårt att uppnå en varierad och mångsidig grupp.

27

Gruppen av informanter utgörs av sex stycken yrkesverksamma Studie- och yrkesvägledare. Alla är utbildade vägledare och arbetar inom skolväsendet. Nedan beskriver vi varje informant mer ingående. Vi har fingerat informanternas namn.

Tabell 1 – Informantpresentation

Namn Nuvarande

arbetsplats

Gick utbildningen Antal år de arbetat inom skolväsendet

Tjänstgöringsgrad

Sara Gymnasieskola 2009–2012 Sedan nov. 2017 100 %

Eva Grundskola, arbetar även som SO-lärare 1986–1989 12 år 100 % Lovisa Gymnasieskola 2012–2015 3 år 100 % Karin Folkhögskola 2004–2007 3 år 80 % Klara Gymnasieskola 1989–1992 26 år 100 % Anna Gymnasieskola 2004–2007 11 år 100 %

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet för denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Intervjuguiden framarbetades utifrån valda teman med syftet att vara tydlig och lättarbetad vilket också skulle bidra till att lättare kunna jämföra det empiriska materialet i bearbetningen. Vi ville att intervjuguiden skulle bidra till att informanterna kunde prata öppet och fritt om de teman och faktorer som togs upp. Det var viktigt att vi inte skulle styra intervjuerna för mycket (Larsen 2009, 80, 87). De faktorer som tidigare forskning visat påverkar ett yrkes professionella roll och arbetsvillkor, samt den teoretiska modell (STF) som vi haft för avsikt att använda som analysverktyg bidrog till formulerandet av frågorna i

28

intervjuguiden. Intervjuguiden strukturerades upp efter de olika systemen som existerar inom STF-modellen.

Med anledning av denna studies syfte var det mest relevant att ställa frågor som rörde yrkets sociala kontext samt den miljö-och samhälleliga kontexten. Vi var även här noga med att formuleringen av frågorna överensstämde med vad studiens syfte och frågeställningar är. Frågorna formulerades så öppna som möjligt då vi ville undvika att styra informanterna och vi ville möjliggöra för dem att uttrycka sina uppfattningar och attityder kring ämnet fritt. Vi formulerade i enlighet med Larsen (2009, 86) frågorna så tydligt som möjligt och uteslöt teoretiska ord samt facktermer som vi var osäkra på om informanterna kände till.

Intervjuerna delades upp mellan oss med anledning av att vi bor i olika städer i Skåne och det var mest praktiskt och effektivt att utföra intervjuerna på detta vis. Intervjuerna spelades in med både mobiltelefon och Ipad för att säkra att materialet inte skulle råka försvinna på grund av tekniskt krångel. Det hade möjligtvis varit bra om vi utförde intervjuerna tillsammans då den ene hade kunnat anteckna under tiden vilket ytterligare skulle nyansera bilden av deras uppfattningar. Intervjuerna ägde rum på informanternas respektive arbetsplatser mellan 9 april och 23 april.

4.4 Analysmetod

Vårt intervjumaterial transkriberades genom datareduktion. Larsen (2009, 98) påpekar att detta är ett tillvägagångssätt där endast relevant innehåll transkriberas. Detta var en nödvändighet för att det insamlade materialet skulle vara mer överskådligt och mer lätthanterligt i kodningsprocessen. Den vanligaste typen av dataanalys är att kategorisera eller koda intervjuuttalande menar Kvale & Brinkman (2014, 241). Kodning innebär att man binder ihop ett eller flera nyckelord för att underlätta senare identifiering av ett uttalande. Målet med detta tillvägagångssätt är att skapa olika kategorier som fångar de studerade erfarenheterna och uppfattningarna fullt ut. Detta för att jämföra data och synliggöra likheter och olikheter. Det finns både fördelar och nackdelar med detta förfarande (Kvale & Brinkman 2014, 242). I kodningsprocessen delade vi in materialet i tre olika teman med varsin färg. Varje färg representerade en teoretisk föreställning. Röd representerade jurisdiktion och abstract knowledge, blå representerade det sociala systemet och grön representerade det miljö- och samhälleliga systemet. Kodning gjorde det i denna studie möjligt att hitta likheter och olikheter samt få en överblick över det insamlade materialet. För att analysera studiens empiriska

29

material valdes innehållsanalys som analyssätt. Larsen (2009, 101–102) menar att detta tillvägagångsätt troligtvis är det mest använda.

Syftet med detta analyssätt är att synliggöra mönster, samband och skillnader, vilket passar väl i förhållande till denna studies syfte och frågeställningar där vi vill undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor och professionella roll i skolan. Som tidigare nämnt omarbetades det inspelade materialet till text och därefter kodades det, vilket möjliggjorde granskning av materialet där meningsfulla mönster och samband identifierades.

4.5 Reliabilitet och Validitet

I denna studie har vi i skapandet av intervjuguiden försökt vara medvetna om våra egna fördomar och uppfattningar kring ämnet. Samt aktivt arbeta med att försöka förbättra guiden och minimera risken att frågorna blev vinklade. Intervjuguiden reviderades flera gånger i eftersträvan av att vara så fri från bias som möjligt. Kvale & Brinkman (2014, 296) menar att genom detta stärks en studies reliabilitet. Reliabilitet handlar om en studies tillförlitlighet samt att samma resultat ska kunna uppnås vid ytterligare tillfällen och av andra forskare. Det är önskvärt att intervjuresultatet har hög reliabilitet eftersom det motverkar subjektivitet. Däremot kan en för stark strävan efter reliabilitet hindra kreativiteten och variationsrikedomen.

En studies validitet innebär enligt Kvale & Brinkman (2014, 296) att det som avsetts att undersökas faktiskt har undersökt. Mäts det som forskarna tror att de mäter? Valideringen kan även ses som en del genom hela forskningsprocessen där man vill utveckla mer välgrundade tolkningar av det insamlade materialet. För att validera studien har vi under arbetsprocessens gång haft en kritisk syn på analysen.

4.6 Etiska ställningstaganden

Vi har varit noggranna att alltid förhålla oss till de forskningsetiska principerna genom hela arbetets gång. I det informationsbrev som mailades ut till informanterna (se bilaga 1) beskrevs hur vi hade för avsikt att ta hänsyn till principerna och de fyra kraven. I enlighet med

informationskravet presenterades studiens syfte och att allt deltagande var frivilligt. Studiens

30

när som helst och att allt insamlat material i så fall skulle tas bort från studien, detta i enlighet med samtyckeskravet.

I enlighet med konfidentialitetskravet var vi även noga med att skriva fram och berätta för deltagarna att materialet som samlas in kommer att anonymiseras så att ingen annan kan känna igen vilka vägledare eller skolor som ingår i vårt examensarbete. Slutligen informerade vi om att insamlat material endast kommer att användas för denna studie och detta i enlighet med

31

5 Resultat

Följande kapitel redogör för resultatet av det insamlade empiriska materialet. Avsnittet är tematiskt indelat där vi utifrån STF-modellen och de faktorer informanterna beskrivit som betydande i förhållande till deras arbetsvillkor och hur dessa påverkar deras professionella roll i skolan. Dessa kommer sedan att analyseras utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med de professionsteoretiska begreppen jurisdiktion och abstract knowledge. Slutligen kommer kapitlet att avslutas med en sammanfattning.

5.2 Det sociala systemet

I följande avsnitt kommer vi att redogöra för och analysera de faktorer inom det sociala systemet som informanterna uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor och deras professionella roll i skolan. De faktorer som tas upp är skolan som arbetsplats, medier och allmänheten och

intressegrupper.

5.2.1 Skolan som arbetsplats

Något som blir tydligt är att det ibland kan vara svårt att som studie- och yrkesvägledare göra sin röst hörd på arbetsplatsen i förhållande till kollegor, främst lärargruppen samt att studie- och yrkesvägledarens behov kommer i skymundan. Det handlar alltså om att en del av studie- och yrkesvägledarna anser att det är svårt att påverka sina arbetsvillkor och förhållanden i skolan då de inte får sina behov tillgodosedda. Sara uttrycker detta som följande:

Ja, som syv är man ju ganska ensam så man är ju liksom en liten röst. Lärarna är ju så många så… Ja, asså mina behov som syv kanske inte syns på samma sätt för att jag inte har lika hög röst som dom. Om det är en grupp som tycker någonting så måste man ta det på allvar men om det bara är lilla syv typ så, de klarar väl sig typ. Så det blir svårare att få sin röst hörd om man bara är en.

Anna uttrycker liknande erfarenheter gällande huruvida hon i sin roll som studie- och yrkesvägledare har möjligheter att ta plats på arbetsplatsen:

32

… alltså det största problemet jag kan tycka gentemot andra är, att studie- och yrkesvägledaren oftast får be om lov att komma in i klass. Man måste sno någon annans tid, schemalagd tid, det finns liksom inte ”syv” på schemat.

Det blir tydligt att flertalet av informanterna upplever att de inte i lika stor utsträckning som de önskat hade möjlighet att exempelvis komma ut i klasserna oftare. Men Klara hade en helt annan uppfattning och hade inte någon gång under sina 16 år på skolan upplevt att hon inte fått sin röst hörd eller komma ut i klasserna:

Jag får ta jättemycket utrymme. Det har aldrig varit något problem med, inte på någon av skolorna jag jobbat på. […] tvärtom tycker man det är väldigt bra att man kommer ut och informerar och asså, de vill ju ofta vara kvar också i klassrummet lärarna, och är med i diskussionerna, så det får jag verkligen.

Många av informanterna uttryckte också att de hade önskat att det var tydligare beskrivet vad deras roll på arbetsplatsen innebär och när vi ställde frågan om de hade en arbetsbeskrivning berättade alla att de hade fått göra sin egen. Lovisa beskriver varför hon upplever det som viktigt att ha en tydlig arbetsbeskrivning:

… jag vill veta, vad är mitt ansvarsområde? För att annars kan det lätt bli så att alla gärna vill göra allt men ingen vill ta ansvar på något vis och sen kan man gömma sig bakom det. Och jag tycker jag vill veta vad jag, ja, vad är mitt ansvarsområde? Och att ha det på print tycker jag är viktigt.

Även Eva uttrycker att det är viktigt att ha en tydlig arbetsbeskrivning för att kunna visa upp för rektor och ledning vad det är en studie- och yrkesvägledare faktiskt gör på en skola ”… lite grann också för att ha svar på tal och visa att så här ser det ut om man nu behöver visa vad man faktiskt gör för något.”

Vid frågan om huruvida de kunde styra över sin egen tid och sitt arbete svarade alla att de upplevde att de kunde det. Däremot upplevde några att rektor och ledning inte alltid har tillräckligt stor förståelse och kunskap om studie- och yrkesvägledarens professionella roll i skolan. Karin uttrycker sig följande i denna fråga ”… och sen tycker jag kanske att lärare och rektorer, om man nu pratar skola, borde kanske utbildas mer i ”vad gör en vägledare egentligen?”. För de, det känns ibland som att de har ingen aning och de vet inte riktigt hur de ska använda oss.

33

5.2.2 Medier och allmänheten

Vi ställde även frågor till informanterna om deras uppfattningar om hur media och allmänheten uppfattar studie- och yrkesvägledarrollen i skolan. Många av informanterna uttryckte att de tror att det finns en stor okunskap hos allmänheten kring studie- och yrkesvägledarens professionella roll i skolan. Eva beskriver vad hon tror att det kan bero på:

Jag tror inte ”syven” alltid har varit behövd, men som behövs mer nu när det är mycket mer komplex arbetsmarknad och när den är så tudelad och när vi har en uppsjö av valmöjligheter för eleverna. Så att i takt med att samhället har förändrats så tycker jag man ska lyfta ”syvens” roll.

Trots att många av informanterna uppfattar det som att det finns mycket okunskap kring studie- och yrkesvägledarrollen finns det även upplevelser där allmänheten intresserar sig för studie- och yrkesvägledning. Sara berättar:

Asså jag tycker ofta när man säger vad man jobbar med så tycker folk att: “Ja, men kan du inte berätta lite.” Och att alla har liksom en relation till sin gamla skola och”syv”. Nä men så ofta tycker jag ändå att folk vill veta vad det är. Så jag tycker att de flesta är nog intresserade.

När vi talade med informanterna om hur studie- och yrkesvägledarrollen framställs i media fick vi olika svar. Två av informanterna uttrycker att det endast uppmärksammas när vägledningen i skolan inte är tillräcklig. Eva berättar:

Ehh, ja för det första så är vi ju inte tillräcklig intressanta för över huvud taget vara med i media. Men de gånger vi är intressanta är ju framförallt när vi inte räcker till... att man tycker att man har för lite ”syv”, eller vet för lite.

Även Karin förde liknande resonemang om hur rollen framställs i media ”Eh, bristfälligt. Alltså den är alltid bristfällig. Så fort man hör någonting om, om studievägledning så handlar det om att de inte är tillgängliga, eller att de fattas…”.

5.2.3 Intressegrupper

Gällande informanternas uppfattningar kring stöd hos fackföreningar uttrycker sig Eva följande i frågan ”Mycket fokus ligger på lärare och lärares arbetsmiljö, tycker jag nog.” Lovisa resonerar liknande kring att syvarna i LR är en liten grupp och att syv-rollen glöms bort

34

”Ja, jag tror vi, vi är ju inte den största arbetsgruppen i heller i det fackförbundet vi är med i liksom. Så därför tror jag det är lätt att vi blir bortglömda om vi inte har någon som är representerade för oss.” På frågan om hur informanterna tyckte att det borde vara i förhållande till facket berättar Sara följande:

Asså jag hade ju, om det hade funnits ett fack som var bara för syvare så hade jag gått med direkt. Jag känner nästan lite motvilja att gå med i ett fack där det är lärarna som styr just för att jag känner att varför ska jag vara med där när man knappt nämner oss liksom, vårt yrke. Så ja, absolut för då hade det blivit mer fokus på SYV-rollen. Jag tycker man satsar så mycket på lärarna hela tiden - och det är ju bra men det finns faktiskt kategorier av personal också på skolorna som är minst lika viktiga som också ska få lite ljus och inte bara lärarna.

Alla informanter uttrycker att det hade varit önskvärt att ha ett eget fackförbund som driver studie- och yrkesvägledarnas egna frågor eftersom studie- och yrkesvägledare idag endast är representerade av ett förbund där majoriteten är lärare.

5.3 Det miljö- och samhälleliga systemet

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för de faktorer inom det miljö-samhälleliga systemet som informanterna uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor och deras professionella roll i skolan. De faktorer som tas upp inom detta system är politiska beslut och arbetsmarknad.

5.3.1 Politiska beslut

Vid frågan om de ansåg att det är tydligt framskrivet vad studie- och yrkesvägledningen ska innehålla i skolans styrdokument fick vi entydiga svar. Det som framkommer är behovet av en centralisering av yrket genom att det ska vara tydligare reglerat. Det framkommer även att det ska finnas en viss decentralisering på så sätt att studie- och yrkesvägledningen ska preciseras lokalt efter verksamhetens behov. Till sist framkommer även vikten av att studie- och yrkesvägledare ska skrivas fram i centrala dokument. Många av informanterna upplever att det inte är tillräckligt specifikt framskrivet och reglerat i förhållande till vilka krav som skall uppfyllas med studie- och yrkesväglednings arbetet i skolan. Anna uttrycker sig följande i denna fråga:

… jag kan ju se ett stort problem med hur luddigt formulerat det är ”att ha tillgång till” studie- och yrkesvägledare. Vad betyder det? […] Ja, vad betyder det liksom? Att ha tillgång till en studie- och yrkesvägledare?

35

Anna menar även på att det som borde framhävas i styrdokumenten är vikten av studie- och yrkesvägledningen, alltså inte enbart exakt hur eller exakt vad, eftersom hon tycker att vägledningen måste behovsanpassas efter arbetsplatsen. Även Eva för liknande resonemang och lyfter fram att det borde vara upp till varje skola att själv förtydliga det ytterligare.

Frågor om vad informanterna tänker kring att andra, utan studie- och

yrkesvägledarutbildning, också kan söka samma tjänster ställdes fick vi olikartade svar. Det som framkommer är att Eva menar att ”… det är väl också ett sätt att på något sätt

förminska ”syv-rollen”, att tycka att det är väl något som vem som helst kan gör, men det kan inte vem som helst göra.”. Men det framkom även en skiljaktig upplevelse från en informant från en annan kommun. Klara påpekar att:

Jag tror inte, asså jag har inte upplevt att vi blir utkonkurrerade av andra, eh, det står ganska tydligt i denna kommun att det ska finnas SYV-utbildning så att jag tror inte att det finns nån som jag vet som inte är utbildad syvare. Alla som anställs i denna kommun är syvare, inga coacher eller någonting.

Informanterna tillfrågades även om hur de ser på en eventuell legitimation för studie-och yrkesvägledare. Några tror att det endast hade varit positivt medan andra är lite mer skeptiskt inställda till om det egentligen skulle göra någon skillnad för studie- och yrkesvägledares professionella roll i skolan. Sara menar följande ”Det skulle väl kanske leda till högre lön tänker jag. Sen vet jag inte om det skulle liksom få högre status kanske också, jo men absolut det skulle nog bara vara till fördel för yrket och folk skulle kanske veta mer vad det är om man visste att det i alla fall är ett legitimerat yrke”. Även Karin för liknande resonemang och menar att en legitimation hade stärkt professionen och gjort den mer trovärdig. Likaså menar Klara att en legitimation skulle kunna kvalitetssäkra vägledningen inom skolan. Eva tror däremot inte att en legitimation skulle förändra den professionella rollen i skolan särskilt mycket mer än att det skulle ”låta bättre” och därmed kanske skulle öka yrkets status lite. Men i det stora hela tror hon att anställningsförhållandena i så fall också skulle behöva ändras och att endast utbildade och legitimerade studie- och yrkesvägledare skulle få anställas i skolan.

5.3.2 Studie- och yrkesvägledares arbetsmarknad

Vi ville även undersöka vilka uppfattningar informanterna hade kring arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare.

36

Vi inledde med att ställa frågor om löneläget och informanterna var enade om att ingångslönerna bör höjas och att det inte borde vara en sådan stor spridning och skillnad i lön beroende på vart i landet man är verksam. Sara uttrycker sig följande i denna fråga:

Det är så himla låga ingångslöner i Malmö för att det är en utbildningsort och att många söker sig till landet, inte ens Skåne utan längre upp för att få upp sin lön kanske och sen börja jobba inom storstad sen, och visst det kan man ju göra men det är ju liksom trist att man kanske ska behöva flytta för en sådan sak och det ska inte behöva vara så tycker jag, det borde vara ganska liknande. Sen förstår jag ju också att efterfrågan ser annorlunda ut. Så det skiljer ju sig avsevärt.

Även Lovisa beskriver liknande upplevelser när vi ställer frågan om vad hon anser om löneläget för studie- och yrkesvägledare”Jag vet faktiskt inte. För att just nu med tanke på med det här att vi inte, att facket inte driver syv-lönerna speciellt högt och jag vet att det skiljer extremt från kommun till kommun, i hela landet ser det olika ut.”

Vi var även nyfikna på hur informanterna upplever att tjänstgöringsgraden kan vara låg och att många tjänster är delade på olika skolor, särskilt inom grundskolan. Anna berättar om hennes upplevelser av att ha arbetat deltid på två skolor:

Det var skitjobbigt, för att man jobbar alltid mer liksom och jobbar man tillsammans på två ställen till heltid, det finns liksom inget utrymme i tjänsten eller så där, men också det att ”ja men nu är ju inte jag här förrän nästa torsdag så då måste jag avsluta det här” alltså det blir mycket som blir kvar och om man då dessutom är ganska ny och en smula ambitiös som jag är, så vill man liksom utveckla och man vill fixa... Så jag tyckte det var jobbigt att vara på två ställen…

Eva som delvis är studie- och yrkesvägledare men också SO-lärare på en heltidstjänst menar att det ibland kan vara stressigt i vissa perioder då hon arbetar mest som studie- och yrkesvägledare och att hon då måste lägga undervisningen lite på is. Hon uttrycker sig följande i frågan om att ha en delad tjänst:

Det är väl ibland att jag får vikariera på min SYV-tid och då blir jag sur. Det kan hända ibland, inte så ofta och jag har också pratat med ledningen här och sagt att jag måste vara fredad på min SYV-tid. Jag kan inte ställa upp på allt annat utan det är min tid och den rår jag över själv.

Eva beskriver också att hon fått utökad tjänst som studie- och yrkesvägledare på skolan men att den fortfarande är för liten för skolan och att hon hoppas att det kommer att utökas ytterligare.