I detta avsnitt kommer vi att redogöra för de faktorer inom det miljö-samhälleliga systemet som informanterna uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor och deras professionella roll i skolan. De faktorer som tas upp inom detta system är politiska beslut och arbetsmarknad.
5.3.1 Politiska beslut
Vid frågan om de ansåg att det är tydligt framskrivet vad studie- och yrkesvägledningen ska innehålla i skolans styrdokument fick vi entydiga svar. Det som framkommer är behovet av en centralisering av yrket genom att det ska vara tydligare reglerat. Det framkommer även att det ska finnas en viss decentralisering på så sätt att studie- och yrkesvägledningen ska preciseras lokalt efter verksamhetens behov. Till sist framkommer även vikten av att studie- och yrkesvägledare ska skrivas fram i centrala dokument. Många av informanterna upplever att det inte är tillräckligt specifikt framskrivet och reglerat i förhållande till vilka krav som skall uppfyllas med studie- och yrkesväglednings arbetet i skolan. Anna uttrycker sig följande i denna fråga:
… jag kan ju se ett stort problem med hur luddigt formulerat det är ”att ha tillgång till” studie- och yrkesvägledare. Vad betyder det? […] Ja, vad betyder det liksom? Att ha tillgång till en studie- och yrkesvägledare?
35
Anna menar även på att det som borde framhävas i styrdokumenten är vikten av studie- och yrkesvägledningen, alltså inte enbart exakt hur eller exakt vad, eftersom hon tycker att vägledningen måste behovsanpassas efter arbetsplatsen. Även Eva för liknande resonemang och lyfter fram att det borde vara upp till varje skola att själv förtydliga det ytterligare.
Frågor om vad informanterna tänker kring att andra, utan studie- och
yrkesvägledarutbildning, också kan söka samma tjänster ställdes fick vi olikartade svar. Det som framkommer är att Eva menar att ”… det är väl också ett sätt att på något sätt
förminska ”syv-rollen”, att tycka att det är väl något som vem som helst kan gör, men det kan inte vem som helst göra.”. Men det framkom även en skiljaktig upplevelse från en informant från en annan kommun. Klara påpekar att:
Jag tror inte, asså jag har inte upplevt att vi blir utkonkurrerade av andra, eh, det står ganska tydligt i denna kommun att det ska finnas SYV-utbildning så att jag tror inte att det finns nån som jag vet som inte är utbildad syvare. Alla som anställs i denna kommun är syvare, inga coacher eller någonting.
Informanterna tillfrågades även om hur de ser på en eventuell legitimation för studie-och yrkesvägledare. Några tror att det endast hade varit positivt medan andra är lite mer skeptiskt inställda till om det egentligen skulle göra någon skillnad för studie- och yrkesvägledares professionella roll i skolan. Sara menar följande ”Det skulle väl kanske leda till högre lön tänker jag. Sen vet jag inte om det skulle liksom få högre status kanske också, jo men absolut det skulle nog bara vara till fördel för yrket och folk skulle kanske veta mer vad det är om man visste att det i alla fall är ett legitimerat yrke”. Även Karin för liknande resonemang och menar att en legitimation hade stärkt professionen och gjort den mer trovärdig. Likaså menar Klara att en legitimation skulle kunna kvalitetssäkra vägledningen inom skolan. Eva tror däremot inte att en legitimation skulle förändra den professionella rollen i skolan särskilt mycket mer än att det skulle ”låta bättre” och därmed kanske skulle öka yrkets status lite. Men i det stora hela tror hon att anställningsförhållandena i så fall också skulle behöva ändras och att endast utbildade och legitimerade studie- och yrkesvägledare skulle få anställas i skolan.
5.3.2 Studie- och yrkesvägledares arbetsmarknad
Vi ville även undersöka vilka uppfattningar informanterna hade kring arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare.
36
Vi inledde med att ställa frågor om löneläget och informanterna var enade om att ingångslönerna bör höjas och att det inte borde vara en sådan stor spridning och skillnad i lön beroende på vart i landet man är verksam. Sara uttrycker sig följande i denna fråga:
Det är så himla låga ingångslöner i Malmö för att det är en utbildningsort och att många söker sig till landet, inte ens Skåne utan längre upp för att få upp sin lön kanske och sen börja jobba inom storstad sen, och visst det kan man ju göra men det är ju liksom trist att man kanske ska behöva flytta för en sådan sak och det ska inte behöva vara så tycker jag, det borde vara ganska liknande. Sen förstår jag ju också att efterfrågan ser annorlunda ut. Så det skiljer ju sig avsevärt.
Även Lovisa beskriver liknande upplevelser när vi ställer frågan om vad hon anser om löneläget för studie- och yrkesvägledare”Jag vet faktiskt inte. För att just nu med tanke på med det här att vi inte, att facket inte driver syv-lönerna speciellt högt och jag vet att det skiljer extremt från kommun till kommun, i hela landet ser det olika ut.”
Vi var även nyfikna på hur informanterna upplever att tjänstgöringsgraden kan vara låg och att många tjänster är delade på olika skolor, särskilt inom grundskolan. Anna berättar om hennes upplevelser av att ha arbetat deltid på två skolor:
Det var skitjobbigt, för att man jobbar alltid mer liksom och jobbar man tillsammans på två ställen till heltid, det finns liksom inget utrymme i tjänsten eller så där, men också det att ”ja men nu är ju inte jag här förrän nästa torsdag så då måste jag avsluta det här” alltså det blir mycket som blir kvar och om man då dessutom är ganska ny och en smula ambitiös som jag är, så vill man liksom utveckla och man vill fixa... Så jag tyckte det var jobbigt att vara på två ställen…
Eva som delvis är studie- och yrkesvägledare men också SO-lärare på en heltidstjänst menar att det ibland kan vara stressigt i vissa perioder då hon arbetar mest som studie- och yrkesvägledare och att hon då måste lägga undervisningen lite på is. Hon uttrycker sig följande i frågan om att ha en delad tjänst:
Det är väl ibland att jag får vikariera på min SYV-tid och då blir jag sur. Det kan hända ibland, inte så ofta och jag har också pratat med ledningen här och sagt att jag måste vara fredad på min SYV-tid. Jag kan inte ställa upp på allt annat utan det är min tid och den rår jag över själv.
Eva beskriver också att hon fått utökad tjänst som studie- och yrkesvägledare på skolan men att den fortfarande är för liten för skolan och att hon hoppas att det kommer att utökas ytterligare.
37
5.4 Sammanfattning
Resultaten visar på att alla faktorer i de olika systemen på ett eller annat sätt inverkar på informanternas arbetsvillkor i skolan. Faktorerna som inverkar finns både inom det sociala systemet samt det miljö- och samhälleliga systemet. De faktorer som främst blir tydliga inom det miljö- och samhälleliga systemet är politiska beslut och därmed bristen på styrning av studie- och yrkesvägledningen i skolan. Informanterna upplever även att det på politisk nivå inte verkar finnas tillräckligt med kunskap om studie- och yrkesvägledningens funktion och att detta visar sig i att det exempelvis inte är tillräckligt tydligt framskrivet i styrdokumenten vad studie- och yrkesvägledningen ska innehålla. Vissa av informanterna menar även på att en legitimation eventuellt skulle kunna stärka yrkets profession.
Inom det sociala systemet upplever informanterna att faktorer, i likhet med de inom det miljö- samhälleliga systemet, inverkar på deras arbetsvillkor och professionella roll i skolan. De upplever att det även på arbetsplatsen finns brist på styrning och kunskap både från rektorer och kollegor.
Det blir tydligt i informanternas berättelser att dessa faktorer influerar varandra. Därför kommer vi i följande kapitel att analysera kunskap och styrning inom de olika systemen och hur de samspelar. Vi kommer även att analysera informanternas uppfattningar om vägar att stärka den egna professionen i skolan.
38
6 Analys
I följande kapitel kommer resultatet att analyseras utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med valda professionsteoretiska begrepp med syftet att besvara studiens frågeställningar. De viktigaste resultaten ligger till grund för hur kapitlet tematiseras. Vi kommer att studera de faktorer som kan kopplas till kunskap kring vägledarens funktion i skolan och styrning av
studie- och yrkesvägledningen i skolan för att senare analysera vilka faktorer informanterna
upplever som viktiga för en stärkt profession. Kapitlet avslutas därefter med en sammanfattande analys.