Vi valde att i denna studie utgå ifrån ett systemteoretiskt perspektiv då vi ville studera studie- och yrkesvägledarprofessionen i ett systematiskt sammanhang och med förståelsen av att yrket påverkas av flera olika faktorer på olika systemnivåer. Som ett verktyg för att analysera det systemteoretiska valde vi att använda oss av Patton och McMahons STF-modell.
Detta för att visa på vilka faktorer de upplever har en inverkan på deras arbetsvillkor. Till sist valde vi att komplettera teorin med valda begrepp från Abbotts (1988) Systems of professions för att möjliggöra för djupare analys kring studie- och yrkesvägledaryrket som profession. Vi anser att den valda teoretiska förankringen har fungerat väl eftersom det systemteoretiska förhållningssättet bidragit till en helhetssyn på studie- och yrkesvägledarens arbetsvillkor och professionella roll i skolan. STF- modellen som systemteoretiskt verktyg har fungerat väl men vi ställer oss frågande till om det möjligtvis finns en bättre modell vi hade kunnat använda för att underlätta analysen. Då STF-modellen ursprungligen är skapad för att se på faktorer som påverkar en individs karriärutveckling har det tidvis varit svårt att implementera den på ett yrke. Vi kan i efterhand se att ett alternativ hade varit att använda oss av Bronfenbrenners modell Ecological systems theory. Detta eftersom den också möjliggör att inkorporera ytterligare system och nivåer i analysen, vilket hade gett studien ytterligare dimension.
Gällande användandet av Abbotts (1988) teoretiska begrepp jurisdiktion och abstract
knowledge anser vi att kopplingen till studien har fungerat väl då begreppen är specifikt
kopplade till professionsforskning men även eftersom Abbotts teoretiska utgångspunkt även är systemteoretisk.
Alternativ till de valda teoretiska utgångspunkterna hade kunnat vara en organisationsteori. Detta hade troligen möjliggjort för analys av skolan som organisation och hur den inverkar på studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor och professionella roll. Med anledning av studiens omfattning samt att fokus riktades mot studie- och yrkesvägledaryrket som profession i ett
48
system där flera delar inverkar valde vi att inte bredda analysen ytterligare med en organisationsteori.
49
Förslag på vidare forskning
Under studiens gång har tankar väckts kring spännande och intressanta områden att studera vidare. Det hade således varit intressant att fokusera på individsystemet och de inre faktorerna för att undersöka hur dessa inverkar på studie- och yrkesvägledares arbetsvillkor. Inverkar exempelvis studie- och yrkesvägledares hälsa och kön på deras arbetsvillkor? Hur inverkar faktorerna i det sociala systemet och miljö- samhälleliga systemet på faktorerna i individsystemet? Ett annat område som hade varit intressant att studera ytterligare hade varit strategier för ökad professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket och vilka effekter studie- och yrkesvägledare i skolan tror att det skulle få.
Avslutande reflektioner
Som blivande studie- och yrkesvägledare tar vi med oss kunskapen om att vårt yrke står inför fortsatta utmaningar gällande arbetsvillkoren och vår professionella roll i skolan. Detta då studiens resultat visar på bristande kunskap och styrning både på politisk nivå och på enskilda arbetsplatser. Vi hade gärna sett att det hade gjorts mer forskning på studie- och yrkesvägledningens effekt då vi tror detta är ett viktigt steg för att stärka vår profession. Vi tror även att en legitimation skulle kunna bidra till att stärka professionen genom att monopolisera arbetsuppgifter, öka yrkets abstract knowledge samt utesluta outbildade från att utöva yrket i skolan.
Avslutningsvis önskar vi att studie- och yrkesvägledarna som yrkeskår gemensamt höjer rösten och kämpar för bättre förutsättningar och större inflytande i Sveriges skolor.
”We are only as strong as we are united, as weak as we are divided”
- J.K. Rowling
50
Referenslista
Andersson, P-A. 2013. Framtidsval och arbetsliv. Exempel från kommuners studie- och
yrkesvägledning. Rapport/Sveriges kommuner och landsting.
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-960-7.pdf?issuusl=ignore (Hämtad 2018-15- 01)
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15–34). Högskolan i Borås.
Cigrand, D. L., Havlik, S. G., Malott, K. M., & Jones, S. G. 2015. School counselors united in
professional advocacy: A systems model. Journal of School Counseling, 13(8), 48. Hämtad
(2018-04-05) https://search.proquest.com/docview/1720062552?accountid=12249
Hatch, T. A. 2008. Professional challenges in school counseling: Organizational, institutional
and political. Journal of School Counseling, 6 (22), 31. Hämtad (2018-05-13) https://search- proquest-com.proxy.mau.se/docview/757172981?accountid=12249
Hjortzberg, G. 2016. Vikten av vägledning. Studie- och yrkesvägledningens utmaningar. Rapport/Svenskt näringsliv.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappor
ter/vikten-av-vagledning_664102.html/BINARY/Vikten%20av%20vägledning.pdf (Hämtad
2018-04-23)
Hultqvist, L. 2018. Studievägledning avgörande för elevens framtid. Dagens samhälle.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/studievagledning-avgorande-elevens-framtid-20686
(Hämtad 2018- 04-28)
Kvale, S., Brinkmann, S. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, 2014 (Polen).
Larsen, AK. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Gleerup, 2009 (Kristianstad: Kristianstads boktr.).
51
Myers, J. E., Sweeney, T. J., & White, V. E. 2002. Advocacy for counseling and counselors: A
professional imperative Hämtad (2018-04-05)
https://search.proquest.com/docview/62205649?accountid=12249
Olofsson, J., Lovén, A., Deliér, E. 2017. Styrning och organisation av den breda studie- och
yrkesvägledningen. En bakgrund och tre fallstudier. Rapport/Skolverket.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24012/Styrning%20och%20organisation.pdf?sequ ence=2 (Hämtad 2018-05-03).
Patton, W., McMahon, M. 2014. Career Development and Systems Theory. [Electronic
resource]: Connecting Theory and Practice, Rotterdam: SensePublishers, 2014.
Skolverket. 2013. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med studie- och
yrkesvägledning. Rapport/Skolverket. https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/studie-och-
yrkesvagledning?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3143.pdf%3Fk%3D3143 (Hämtad 2018- 04-
17)
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2018-04-11)
Öquist, O. 2008. Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat, Stockholm: Gothia, 2008 (Kristianstad: Kristianstads boktryckeri).
52