Det viktigaste i det förebyggande arbetet mot mobbning

Rektor II anser att det är viktigt att börja tidigt, redan på förskolan med det förebyggande arbetet mot mobbning. Att arbeta med tolerans för människors olikheter, samt att barnen kommer till insikt om sina egna roller i förhållandet till andra.

Rektorerna anser vidare att det är väsentligt att man jobbar med att stärka självförtroendet hos barnen redan när de är små, eller åtminstone har ambitionen att göra det. De allra första målen i barnskolan (förskoleklass-år 2, min anm.) skrivs i form av de lokala arbetsplanerna för att alla barn ska känna sig trygga och ha det bra, samt att personalen ska möta barnen där de är. Rektor I poängterar att detta ligger före kunskapsmålen.

Enligt grundskollärare II är det viktigt att man är trygg i sig själv för då accepterar man andra som de är. Då blir alla okej, även om någon har avvikande kläder eller pratar konstigt.

Har man den tryggheten att man kan va kompisar ändå eller att man kan respektera varandra e det ju egentligen, då blir det ju inte mobbning. (Grundskollärare II)

Enligt rektor I är det viktigt att ge barnen redskap för att hantera och stå emot all yttre påverkan. Genom att nå barnen kan vi även påverka samhället utanför, oavsett om det handlar om rasistiska attityder eller medialt tryck, t ex på vad som anses tjejigt och killigt. Rektor II instämmer och säger att vi i skolan aldrig ska ge vika för samhällets krafter och tro att det är något vi inte kan påverka, för det kan vi. Skolans roll är att vara en motvikt till samhällets influenser. I skolan, förskolan och på fritids har vi andra möjligheter än vad t ex föräldrar har. Vår uppgift är att fostra eleverna i grupp, där vi också ett gyllene tillfälle i att fostra till tolerans.

Att inte använda begreppet mobbning för mycket

Grundskollärare I menar att mobbningsbegreppet förlorat sin kraft de senaste decennierna. Tidigare var det ett starkt ord, men nu kan barnen säga att någon mobbar dem när de inte får vara med och spela fotboll en dag. Det är farligt när ett ord används så mycket att det till slut urholkas. Grundskollärare II anser att för mycket mobbningssnack kan bli farligt. Hon vill istället se arbetet som ett naturligt inslag i vardagen.

För alla känner sig utstötta ibland och det tror jag bara e bra att man känner den känslan ibland också, för då blir man kanske lite mer ödmjuk mot någon annan, att man tänker efter lite mer. (Grundskollärare II)

Våga vara rak med känslor

Grundskollärare I ser människan som både ond och god, snäll och elak och anser att man inte kan blunda för detta faktum. Samtidigt finns det en viktig skillnad mellan att ibland bli förbannad och slå någon, mot att alltid frysa ute någon och inte låta den vara med. Hon

betonar vikten av att vara rak med sina känslor som vuxen och våga säga att man är arg. Om man som vuxen inte talar om sina känslor och erkänner att man är arg slutar barnen att tro på sina egna känslor, menar hon.

Grundskollärare I talar om vikten att inte undvika att tala om såväl livet som jobbiga saker med eleverna. Det kan t ex vara att ta upp saker som händer i världen som påverkar dem och samtala om de känslor som kommer upp. Då är man också tvungen att lägga andra ämnen åt sidan och ägna sig åt det som kommer upp för att bearbeta det, för att inte känslorna ska byggas upp och bli vrede som de inte vet hur de ska hantera. Rektor I anser att det är viktigt att det blir en dialog när saker uppstår, det är inte förrän denna kommunikation uppstår som man begriper.

I det kommunikativa rummet det e ju där det händer saker och ting, sitter man tyst för sig själv då blir man ju bitter och … Har man inte fått lov att prata ut har man inte fått lov att agera ut, då tar man det till sig… eller i sig istället för att man får det ur sig. Så att det e viktigt med det förebyggande så att det inte händer saker och ting, det e nånting man bär med sig hela livet. (Rektor I)

Att tillhöra en grupp

Fritidsledaren menar att det viktigaste i det förebyggande arbetet mot mobbning är att alla känner att de tillhör någon.

Enligt grundskollärare III är gruppen en stor tillgång, vi är alla olika och mångfalden berikar oss. Gruppen är en trygghet och det är samtligas ansvar att jobba för att alla ska få en plats i den, alla har rätt att tillhöra en grupp. Det är även viktigt att jobba med hur det kan kännas om man kommer ny i en grupp, att man tränar sig att ställa sig i någon annans skor.

Grundskollärare II menar att genom dramaövningar finns det mycket att vinna. Genom snabba gruppbyten och grupperingar märker eleverna att de faktiskt har roligt och skrattar med varandra, även med dem som anses dumma eller tråkiga.

4.2.2 Analys

Naturligt inslag

Grundskollärare II ansåg att det är viktigt att arbetet mot mobbning kommer som ett naturligt inslag i verksamheten och att man inte bara fokuserar på det när något har inträffat. Rektorerna poängterade vikten av att hålla dialogen levande, genom att stanna upp och tipsa

varandra. Om vikt läggs vid det förebyggande arbetet mot mobbning och utgår från vardagen,

behövs inte åtgärdande insatser i lika stor utsträckning.131 Det måste finnas ett engagemang

hos personalen för att arbetet ska bli effektivt och kunna förankras hos eleverna. Diskussionen om hur arbetet ska gå till måste hållas vid liv och genomsyra verksamheten på en skola för att det ska fungera bra 132

Jag tolkar de intervjuades tankar att arbetet mot mobbning ska komma som en naturlig del i verksamheten, som ett uttryck för att det inte ska kräva mer arbete. Om det istället finns med som en naturlig del i verksamheten, behövs inte ytterligare tankeenergi läggas vid det, utan det går av sig självt. Särskilt viktigt är detta idag då barngrupperna ständigt ökar och kraven blir högre. Samtidigt blir det förebyggande arbetet inte effektivt om tid inte avsätts för en dialog, såsom rektorerna menar. Tid är en bristvara och om den inte finns avsatt för ändamålet blir det ingenting heller.

Begreppet mobbning

Grundskollärare I och II menade att begreppet mobbning har urholkats och förlorat sin kraft. Den nya lagen som trädde i kraft första april i år förbjuder alla former av diskriminering i förskolan, barnomsorg samt grund- och gymnasieskolan. Lagen ska förtydliga skolans ansvar när det gäller att arbeta för alla barn och elevers trygghet. Vidare säger lagen att alla ovan nämnda verksamheter ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av

kränkande behandling.133

Jag tolkar utifrån pedagogernas svar och den nya lagen att det faktiskt är en förändring på gång. I den nya lagen med förbud mot alla former av diskriminering talas det om kränkande behandling och inte om mobbning. Skolorna har ett uttalat större ansvar nu och behöver inte längre utröna om det handlar om mobbning eller ej, det är förbjudet att kränka en annan människa, oavsett om det händer en eller tio gånger.

4.2.3 Pedagogiskt drama som metod att förebygga mobbning

Samtliga ser pedagogiskt drama som en bra eller jättebra metod för att arbeta med och stärka grupper, grundskollärare III ser metoden som oumbärlig. Hon menar att många barn inte får någon tid att bearbeta känslor och åsikter med vuxna. Sådant behövs, och då inte bara genom

131 _{Lindell & Hartikainen (2002) sid.35} 132 _{Isacsson (1997) sid.27}

att prata om det utan att verkligen uppleva det. Man kan distansera sig från ord, men med drama får man det inpå sig i och med att man använder hela sitt väsen, menar hon.

Pedagogiskt drama stärker individen, enligt grundskollärare II, och gör den trygg. Genom att använda sin kropp och röst som redskap blir man tryggare i sig själv. Även om en person är trygg i sig själv, kan man med drama lära sig att lyssna på andra och förstå hur andra känner. Genom att spela en annan roll kommer man åt just detta.

Rektor I anser att pedagogiskt drama kan vara en bra metod för de tysta och blyga eftersom de blir mer synliga, de får använda alla sina sinnen. Vidare talar hon om att alla är delaktiga på lika villkor. Rektor II instämmer och berättar om egna erfarenheter med blyga barn som vågat mer när de fått agera som en annan roll.

Det behöver inte handla om stora projekt, enligt rektor I, utan en övning på 5-10 minuter kan ge mycket, alla blir synliga och vågar mer. Drama har en viktig betydelse när det gäller att arbeta med gruppdynamiken i skolan.

Grundskollärare III har sett att sina elever har tillägnat sig vissa modeller inom drama, t ex forumspel. Eleverna är medvetna om de olika rollerna, det finns inte bara de som är utsatta och de som förtrycker, utan alla runt omkring har också funktioner som medlöpare. Hon upplever att det är lättare att reda ut konflikter genom att knyta an till deras kunskaper om rollerna.

Fritidsledaren menar att om man använder drama och gruppträffar i större utsträckning och oftare, upptäcker eleverna att det inte är underligt att vara lite annorlunda. Att alla blir accepterade för den de är.

Det hade varit jättebra om man hade kunnat lösa alla problemen innan så slipper folk sitta och vara oroliga på matten för att vad som ska hända på rasten. Så får man ta ifrån något annat ämne och ge till förebyggande syfte så att ämnena går bättre i framtiden. (Fritidsledaren)

Inte bara fokusera på åtgärder

Grundskollärare I tror att det kan vara svårt att ta in drama som metod om en grupp redan är i kris, om man inte har arbetat med det tidigare. Annars kan det vara svårt att acceptera det. Om man istället har arbetat med det från början, blir det inget konstigt.

/…/ för många e då nog med taggarna utåt och dom på nått sätt vet att det här e för att saker ska lösas. Och då kan man ju lätt bli anti istället. (Grundskollärare I)

Om man har problem i en klass tror inte grundskollärare II att man ska dramatisera det aktuella problemet, speciellt inte om gruppen aldrig tidigare har arbetat med metoden. Trygghets –och lyssna-på-övningar tror hon snarare på i det läget, så att de lär sig vara tysta och lyssna på varandra. Det behöver inte vara forumspel, utan det kan vara all möjlig drama, att de blir vana att det är okej att man är som man är, då uppstår inte mobbning.

Dramapedagogens roll

Grundskollärare III menar att det på varje skola bör finnas en dramapedagog, det är nödvändigt. Lärarna bör kunna fokusera på undervisningen, samtidigt som hon ser vinster av att ha vissa moment inom klassens ramar, eftersom man känner sin egen klass bäst.

Enligt lokalvårdaren är det egentligen inte lärarnas sak att se till att barnen mår bra, utan det ska komma hemifrån, samtidigt som lärarna inte heller har den tid som behövs.

4.2.4 Analys

Arbetet med grupper i kris

Grundskollärare I och II ansåg att det är viktigt att inte bara använda drama och rollspel i en klass där det redan uppstått problem, utan det måste komma naturligt för att det ska ha en mer gynnsam effekt. Grundskollärare I menade att eleverna har taggarna utåt och blir anti om åtgärder såsom drama sätts in i krissituationer.

Arbetet måste utgå från vardagen, den vardagliga etiken och moralen om vad som är rätt och fel. Genom att satsa på det förebyggande arbetet, behövs inte åtgärdande insatser i lika stor

utsträckning.134 Det finns ett motstånd bland pedagoger inför arbetet att stoppa mobbning,

som bottnar i rädsla och okunskap, det förebyggande arbetet går däremot lättare.135 En känsla

av skam kan också framträda för såväl lärare som föräldrar när det handlar om mobbning.

Skammen genererar en rädsla som gör det svårt att agera och ingripa mot mobbning.136

Jag tolkar att pedagogernas svar delvis kan bottna i rädsla inför arbetet att stoppa mobbning, de poängterar att arbetet mot mobbning måste vara ett naturligt inslag i verksamheten. Det

134 _{Lindell & Hartikainen (2002) sid.35} 135 _{Isacsson (1997) sid.34}

kan också ha att göra med okunskap när det gäller att hantera mobbning, kanske det är känslor av skam som rörs upp som hindrar dem att våga fullt ut. Det är lätt att gömma sig bakom ett förebyggande arbete för att slippa hantera akuta situationer.

4.2.5 Personalen och rektorernas roll i det förebyggande arbetet mot