Personalen och rektorernas roll i det förebyggande arbetet mot mobbning

Rektorerna vill ge förutsättningar och respekt

Rektor I menar att de har en stor roll, det står också läroplanen, men att det inte är självklart att man som skolledare alltid lyckas, eftersom det går i så många led. Därför är det viktigt att tillhandahålla många metoder och framförallt uppmuntra och ge förutsättningar för det. Det gäller att verkligen reagera när något är fel, det är inte alltid de som är utsatta som klarar det själva. Rektor II anser att man måste pröva många vägar för att hitta den rätta. Hon anser att de i ledningen kan vara drivande ur den synpunkten också, att pröva olika sätt att komma åt framför allt den dolda mobbningen.

Rektor II menar att det gäller att vara lyhörd och hitta kanaler som passar barnen. Det gäller att ta eleverna på allvar och stoppa mobbningen så fort det kommer fram. Det är viktigt att följa den plan som skolan har, till punkt och pricka, för hur man ska gå tillväga när det har hänt. Vidare menar hon att det blir en större dignitet om rektorerna visar sig och kallar på de inblandade eleverna och talar om hur allvarligt de ser på det inträffade.

Rektor I poängterar vikten av att respektera alla, såväl de som utsätter andra som de som blir utsatta, och verkligen lyssna på dem. Det är många som lätt faller mellan stolarna annars, särskilt de som inte vågar berätta att de är utsatta för kränkande behandling.

Det e allt för många barn och ungdomar som till och med har tatt sina liv för att dom har mått dåligt både i skolan och utanför skolan. Å som aldrig har berättat det varken för sina föräldrar eller för sina närmsta i skolan, dom kanske inte har några nära heller. (Rektor I)

Att arbeta för demokrati

Grundskollärare III talar om vikten att alla ska få ordet, för att inte bara de som tar för sig mest ska få all tid. Hon ger exempel på att inte ställa frågan vem vill berätta om helgen? Det resulterar bara i att de snabba tar för sig, alla ska istället få erbjudandet. Det är också viktigt

att möjligheten ”passa”, (att stå över), finns. Det ska vara okej att alla har olika saker att komma med.

Fritidsledaren anser inte att han har någon aktiv roll, men samtidigt se till att eleverna har roligt. De är noga med att barnen själva inte får dela in sig i grupper t ex när de ska spela i band på musiken. Alla ska få möjlighet att spela i ett band, även de som inte har några kompisar, säger han. På fritids har de återkommande turneringar i t ex pingis och andra aktiviteter där alla får vara med. Grundskollärare II lottar ut placeringar i klassrummet så mycket som möjligt, annars blir det alltid samma person kvar till sist.

Se eleverna

Lokalvårdaren berättar att hon brukar ta sig tid och sätta sig ner och prata med elever på högstadiet som bara sitter och hänger. Hon brukar fråga hur det är, hon tror att det är många som behöver det, att någon bryr sig. Det beror nog mycket på brist på föräldrakontakt och när de sedan kommer till skolan mår de inte bra.

Hon har märkt att eleverna ibland reagerar när hon tar sig tid att prata med dem. De är inte vana vid att någon vuxen tar sig tid för dem och bryr som om dem, särskilt inte någon av lokalvårdarna. Att man som vuxen kan ställa upp och prata ser hon som mycket positivt. Det behövs ingen utbildning för det, utan man kan använda sitt sunda förnuft. Det kan räcka med att säga hej för att visa att man bryr sig.

Grundskollärare II anser att det är viktigt att se eleverna, samtidigt som man inte alltid lyckas. Kommer man någon på spåret som gör något den inte borde, ändrar de bara riktning och problemet döljs igen.

Pedagoger som förebilder

Alla grundskollärare anser att de som lärare har ett jättestort arbete att se eleverna och att vara goda förebilder. Grundskollärare I talar om vikten att visa att man är människa, inte mer eller mindre. Hon anser att man har större inflytande än vad man egentligen inser. Det gäller att vara ärlig mot såväl sig själv som sina elever. Eleverna lyssnar dubbelt så mycket om man delar med sig av sina egna erfarenheter och berättar om sig själv. Grundskollärare III betonar vikten av att våga vara personlig och dela med sig av såväl positiva som negativa ting, för att visa att man är människa. Vidare säger hon att som lärare ska man plantera in värdegrunden och vara den reella länken mellan eleverna och värdegrunden som sådan.

4.2.6 Analys

Negativa förväntningar

Det framkom negativa förväntningar från såväl rektorernas håll som personalen. De menade att det inte är säkert att de lyckas i sina intentioner att hantera mobbningen och se eleverna. Negativa förväntningar gör att individen till sist tror att det är sant.137

Förväntningar har en stor påverkanskraft i våra liv, därför kan det vara riskabelt att förvänta sig att man inte ska klara av sitt uppdrag. Oavsett om förväntningar kommer inifrån en själv eller om det är omgivningens förväntningar på en individ har de en stor kraft. Negativa förväntningar kan säkert i somliga fall även leda till självuppfyllande profetia.

Se eleverna

Lokalvårdaren menade att hon brukar ta sig tid för eleverna i sitt arbete, genom att fråga hur det är, hon tror att det är många som behöver det, att någon bryr sig. Enligt elevernas reaktioner så är de inte vana vid att någon tar sig tid för dem.

För en del ungdomar är vuxenvärlden likgiltig, det spelar ingen roll vad de gör. Genom att hota, slåss och stjäla lättar de på trycket inom sig.138

Jag tolkar lokalvårdarens svar att hon ser ett behov av vuxenstöd hos barnen, det försöker hon tillgodose. Att vuxenvärlden är likgiltig kan ytterligare spädas på om eleverna inte blir sedda och till skolans vuxenvärld hör alla som arbetar inom skolans väggar. Om fler vuxna skulle se eleverna skulle behovet av att lätta på trycket minska och kanske därmed även våld och annan brottslighet.