3 Metod och genomförande
4.3 Detaljerad bedömning av fyra teststräckor
I tabell 4.11 nedan redovisas medelvärdet av försökspersonernas bedömning av asfaltbeläggningens skick på teststräckorna 1, 2, 8 och 9. Man fick dels göra en generell bedömning av skicket och dels göra en bedömning mer i detalj avseende förekomsten av olika typer av defekter.
)ven här har bedömningen gjorts på en skala från 1 (mycket dålig) till 5 (mycket bra) enligt nedan:
1 Mycket dålig 2 Ganska dålig
3 Varken bra eller dålig 4 Ganska bra
5 Mycket bra
Frekvensfördelningen av försökspersonernas bedömning av förekomsten av de olika typerna av defekter på teststräckorna 1, 2, 8 respektive 9 redovisas i diagrammen nedan
Tabell 4.11 Medelvärdet av försökspersonernas detaljerade bedömning av
asfaltbeläggningens skick på fyra av teststräckorna.
Avsaknad av : Test-
sträcka
Allmänt
spår gupp vibrationer lappningar hål/gropar sprickor Skrov- lighet Buller- nivå 1 3,50 3,68 3,60 3,71 3,81 4,16 4,10 3,40 3,33 2 1,64 2,12 1,54 1,62 1,38 2,40 2,43 2,04 1,86 8 1,19 1,26 1,12 1,30 1,18 1,41 1,88 1,69 1,46 9 4,43 4,44 4,64 4,45 4,74 4,80 4,76 4,08 4,00
Man kan, inte helt oväntat, konstatera att försökspersonernas allmänna bedömning av asfaltbeläggningens skick stämmer väl överens med deras bedömning av körkomforten på sträckorna (se tabell 4.8). Sträckorna 2 och 8 får en något högre bedömning av körkomforten än av asfaltbeläggningens skick.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Spår Gupp Vibrationer Lappning Hål Sprickor Skrovlighet Buller Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig
Figur 4.6 Försökspersonernas bedömning av asfaltbeläggningens skick på
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Spår Gupp Vibrationer Lappning Hål Sprickor Skrovlighet Buller Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig
Figur 4.7 Försökspersonernas bedömning av asfaltbeläggningens skick på
sträcka 2. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Spår Gupp Vibrationer Lappning Hål Sprickor Skrovlighet Buller Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig
Figur 4.8 Försökspersonernas bedömning av asfaltbeläggningens skick på
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Spår Gupp Vibrationer Lappning Hål Sprickor Skrovlighet Buller Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig
Figur 4.9 Försökspersonernas bedömning av asfaltbeläggningens skick på
sträcka 9.
Försökspersonernas bedömning kan jämföras dels med den skadekartering som genomförts och dels med uppmätta spårdjups- och IRI-värden.
Tabell 4.12 Medelvärden av spårdjup och IRI samt skadepoäng för de olika
skadetyper som bedömts vid skadekarteringen på sträckorna 1, 2, 8 och 9.
Sprickor Sträcka Spår- djup (mm) IRI (mm/m) Lapp- ning (0–3) Förseg- ling (%) Krack (m) Hjulsp. (m) Tvär (0–3) Tjäl (0–3) Slag- hål (0–3) Sten- släpp (0–3) 1 4,6 1,6 0 0 0 0,56 0,56 0,36 0 0 2 8,7 3,5 0 68,40 8,32 0,72 0,08 0,08 0,08 0,64 8 34,8 10,5 0,04 38,60 10,44 3,12 0,12 0 0,24 0,12 9 4,5 0,8 0 0 0 0,72 0,44 0 0 0,04
Enligt mätningarna framgår att sträcka 8 har det klart största spårdjupet, vilket också överensstämmer med försökspersonernas bedömning. Sträcka 1 och 9 har spårdjup på knappt 5 mm. Det är mycket tveksamt om ett så litet spårdjup är observerbart med blotta ögat. Normalt sägs att det krävs ett spårdjup på minst 10 mm (beror bland annat på rådande ljusförhållanden) för att spåren ska vara synliga. Trots detta så bedöms sträckorna avseende spårdjup som endast ganska bra av ett stort antal försökspersoner. Några enstaka personer har till och med gjort bedömningen ganska dålig. En förklaring kan dock vara att beläggningen, framförallt på sträcka 9, har en mörkare färg i hjulspåren (se foto i bilaga 1). Ser man till medelvärdet av försökspersonernas bedömningar så är sträcka 9 bättre än sträcka 1 avseende avsaknad av spår, trots att det uppmätta spårdjupet är detsamma på båda sträckorna.
IRI kan i viss mån sägas vara ett mått på förekomsten av gupp på vägen, även om några få enstaka gupp inte får något större genomslag på medelvärdet av IRI för en längre och i övrigt jämn vägsträcka. Samma rangordning mellan sträckorna erhålls oavsett om den görs utifrån försökspersonernas bedömning av förekomsten av gupp eller utifrån uppmätta IRI-värden. Sträcka 9 har en mycket jämn beläggning, det uppmätta IRI-värdet är bara 0,8 mm/m, trots detta är det flera
försökspersoner som tycker att sträckan bara är ganska bra avseende avsaknaden av gupp.
Försökspersonernas bedömning av förekomsten av ojämnheter som ger upphov till vibrationer kan jämföras med de vibrationsmätningar som genomförts med hjälp av den instrumenterade krockdockan. Resultaten från vibrationsmätningarna redovisas i kapitel 4.4. En god överensstämmelse mellan bedömning och mätning kan konstateras.
Vid skadekarteringen av sträckorna görs en skillnad mellan lappning och försegling. Det framgår av denna att lagning endast förekommer i mycket begränsad omfattning på sträckorna 4, 6, 7 och 8. Försegling har däremot gjorts i olika omfattning på alla sträckor utom sträcka 1, 3 och 9. Det är dock inte troligt att försökspersonerna kan skilja på vad som är en lagning och vad som är en försegling. Försökspersonernas bedömning bör därför jämföras med förekomsten av både lagning och försegling.
Varken på sträcka 1 eller sträcka 9 förekommer någon lappning eller försegling enligt skadekarteringen. Den förväntade bedömningen av sträckorna avseende avsaknad av lappning skulle därmed vara mycket bra från samtliga försökspersoner. Flertalet bedömer också mycket riktigt sträcka 9 som mycket bra. Detta är dock av någon anledning inte fallet på sträcka 1. Flera försökspersoner gör bedömningen ganska bra eller varken bra eller dålig. Några anser sträckan vara ganska dålig och någon till och med mycket dålig.
Sträcka 1 är den första sträcka som försökspersonerna får köra över och bedöma. Försökspersonerna vet att de ska vara observanta på beläggningens skick, men de vet inte exakt vilka defekter och skador som de ska lägga på minnet för bedömning. De har heller inga andra sträckor att referera till eftersom de ännu inte har kört hela slingan med teststräckor.
Några slaghål har inte observerats på sträcka 1 och 9 vid skadekarteringen. Försökspersonerna har ändå bedömt att sträcka 1 är något sämre an sträcka 9 i detta avseende. Sträcka 8 har bedömts som sämre än sträcka 2, vilket överensstämmer med observationerna vid skadekarteringen. Såsom framgår av protokollen från skadekarteringen förekommer slaghål endast i mycket begränsad omfattning på både sträcka 2 och 8.
Vad gäller beläggningens skrovlighet så påverkar denna både bullernivån och väggreppet, i det förra fallet på ett negativt sätt och i det senare på ett positivt sätt. Det tycks som om flertalet försökspersoner föredrar en slät beläggning, dvs. en beläggning som ger en låg bullernivå. Bedömningen stämmer ganska väl överens med den bedömning som försökspersonerna har gjort av bullernivån på sträckorna. Några få försökspersoner föredrar en skrovligare yta. Troligen har de i detta fall bedömt väggreppet.
Försökspersonerna fick även ta ställning till olika påståenden om hur de påverkas av att köra på en väg med samma standard på asfaltbeläggningen som teststräckan jämfört med om den hade varit nybelagd och därmed väldigt jämn. Försökspersonerna kunde instämma eller ta avstånd till påståendena enligt nedanstående skala.
1 Instämmer helt 2 Instämmer delvis 3 Varken eller 4 Tar delvis avstånd 5 Tar helt avstånd.
Tabell 4.13 Medelvärdet av försökspersonernas bedömning av hur de påverkas
av asfaltbeläggningens skick på fyra av teststräckorna. (1 Instämmer helt–5 Tar helt avstånd). Test- sträcka Måste sänka hastigheten Måste koncentrera mig mer på bilkörningen Mer buller i bilen Större slitage på bilen Större olycksrisk Tråkigare bilkörning Blir fortare trött 1 3,32 3,28 2,64 3,34 3,33 3,22 3,47 2 1,82 1,70 1,68 1,86 2,00 2,48 2,56 8 1,28 1,39 1,38 1,39 1,68 2,06 2,54 9 4,36 4,38 3,53 4,20 4,26 4,14 3,92 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 0 2 4 6 8 10 12 IRI (mm/m)
Måste sänka hastigheten Måste koncentrera mig mer på billkörningen
Mer buller i bilen Större slitage på bilen
Större olycksrisk Tråkigare bilkörning
Blir fortare trött Tar helt
avstånd
Instämmer helt
Figur 4.10 Medelvärdet av hur försökspersonerna bedömer att de påverkas av
standarden på asfaltbeläggningen.
Tabell 4.14 Andelen (i %) av försökspersonerna som instämmer helt eller delvis
med påståendet. Test- sträcka Måste sänka hastigheten Måste koncentrera mig mer på bilkörningen Mer buller i bilen Större slitage på bilen Större olycksrisk Tråkigare bilkörning Blir fortare trött 1 36 36 60 30 29 30 24 2 88 88 92 84 80 58 54 8 94 92 94 94 86 68 56 9 8 8 33 10 6 10 12
Flertalet försökspersoner anser att man behöver sänka hastigheten på sträcka 8 jämfört med om den hade haft ny beläggning. Flertalet anser även att man måste koncentrera sig mer på bilkörningen, att det blir mer buller i bilen och att slitaget på bilen blir större. Trots att flertalet försökspersoner anser att det blir mer buller i bilen så är det bara drygt hälften som tycker att de blir fortare trötta vid bilkörning på den ojämna vägen. En hög andel anser att olycksrisken ökar, detta trots att de samtidigt säger att de måste sänka hastigheten och koncentrera sig mer på bilkörningen på grund av ojämnheterna. $ppenbarligen anser de inte att de sänker
hastigheten tillräckligt mycket för att olycksrisken ska hållas på samma nivå som om vägytan hade varit jämn.
)ven med en vägyta som den på sträcka 2 anser flertalet försökspersoner, om än något färre än på sträcka 8, att de behöver sänka hastigheten, att de måste koncentrera sig mer och att det är ett större slitage på bilen än på en jämn vägyta. Det är också något färre än på sträcka 8 som anser att olycksrisken är större.
På sträcka 1 är det så många som 60 0 av försökspersonerna som anser att vägytan orsakar mer buller än om vägen hade varit ny belagd. I övrigt är det ca en tredjedel av försökspersonerna som tycker att en vägyta som den på sträcka 1 inverkar på hastighet, slitage, olycksrisk, etc.
På sträcka 9 har inte oväntat andelen försökspersoner som tycker att vägytan har någon inverkan föraren och fordonet jämfört med en helt ny beläggning minskat ytterligare. Fortfarande är det dock så många som 30 0 som tycker att beläggningen orsakar mer buller än en ny beläggning.