Upprepning av studien i andra delar av landet.
Såsom nämnts ovan så är den genomförda undersökningen begränsad i det avseendet att den varit förlagd till Falutrakten och att även försökspersonerna har kommit därifrån, vilket gör att resultaten som framkommit inte nödvändigtvis är applicerbara på hela vägnätet. Bedömningen av sträckornas tillstånd och körkomforten hade kanske blivit annorlunda om studien varit förlagd till en annan del av landet eller till en storstadsregion. Försökspersonerna har troligen olika förväntningar på underhållet av vägnätet beroende på vilken vägstandard man är van vid att köra på. Det vore också önskvärt att utvidga studien till att omfatta flera vägtyper eftersom man även i detta fall troligen har olika förväntningar på hur bra körkomforten bör vara.
Det är möjligt att de första (två) sträckorna i den nu genomförda studien skulle ha bedömts annorlunda (bättre) om försökspersonerna hade haft samtliga sträckor som referens vid bedömningen. Vid en upprepad studie bör därför upplägget av studien ändras för att undvika ”felaktig” bedömning. Slingan med teststräckor skulle eventuellt kunna köras ett varv först så att försökspersonerna får se samtliga sträckor innan intervjuerna börjar. Först vid andra varvet får sedan försöks- personerna göra sin bedömning. Alternativt kan man låta försökspersonerna starta slingan vid olika teststräckor.
Troligen hade det också varit bra om försökspersonerna hade fått köra ett par träningssträckor innan de körde slingan med teststräckorna. Det hade även varit bra med fotografier som illustrerar de olika defekter/skador som försöks- personerna ska bedöma förekomsten av.
)ven om det i denna studie visade sig finnas ett starkt samband mellan IRI och den upplevda körkomforten så finns det anledning att vidare undersöka andra faktorers inverkan. Ett exempel är inverkan av spår. I den här studien visade det sig tyvärr vara en onormalt hög korrelation mellan spårdjup och IRI. Bedömningen av spårens inverkan på körkomforten kan förväntas påverkas av om vägbanan är torr eller våt.
I samband med en utvidgad/upprepad studie bör man gå vidare med att undersöka och utveckla metoder för att ta reda på bilisternas betalningsvilja för förbättrad körkomfort.
Genomförande av komfortstudie med annan typ av fordon.
Fordonet har stor betydelse för körkomforten, men även om olika typer av personbilar säkert innebär olika körkomfort så är troligen inte skillnaden så stor som för lastbil eller buss jämfört med personbil. Det vore därför av intresse att även undersöka vägytans inverkan på körkomforten i buss respektive lastbil. Detta skulle dock kräva ett annat upplägg av studien och framförallt kanske andra metoder för att ta reda på betalningsviljan. I detta fall bör ett planeringsprojekt genomföras.
Körsimulatorstudie
Vägsträckorna som användes i studien var inte så homogena som hade varit önskvärt avseende vägbredd och linjeföring. Detta gör att även dessa faktorer
undermedvetet kan ha tagits med i bedömningen av standarden på sträckornas beläggning.
Den enda möjligheten att åstadkomma vägsträckor som verkligen är homogena i alla avseenden utom vad gäller vägytans tillstånd är att genomföra undersökningen i en körsimulator. Det har tidigare inte varit möjligt att simulera ojämnheter i VTI:s körsimulator. Den nya simulatorn som nyligen färdigställts vid VTI har dock ett mer sofistikerat rörelsesystem. Vertikala rörelser på upp till 27 cm kommer att vara möjliga& därigenom blir det möjligt att simulera spår och ojämnheter på ett mer realistiskt sätt än tidigare.
Ett intressant alternativ vore att lägga in vägavsnitt med vägytor/vägytetillstånd motsvarande de nio försökssträckor som använts i denna studie på en sträcka i körsimulatorn.
7 Referenser
Alm, I. 1989: Transportabel komfort – komfortabel transport. VTI rapport 347. Statens väg- och trafikinstitut, Linköping.
Bära eller Brista. "andbok i tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. $tgivare: Svenska (ommunförbundet, Väg- och trafikinstitutet samt Vägverket, 1991 (Ny reviderad upplaga kom 2003).
Dahlstedt, S. 2001: Bedömd vägojämnhet på vägar med låga IRI-värden. VTI rapport 474. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Effektsamband 2000, Publikation 2001:79, Vägverket, Borlänge.
Forsberg, I. och Magnusson, G. 2000: Vägojämnhet – Komfortkostnad. VTI notat 11-2000. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Granlund, !. 2000: Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar. Publikation 2000:31, Vägverket, Borlänge.
"ammarström, $. 2000: PMS-fordonskostnader. VTI notat 48-2000. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Ihs, A. och Magnusson, G. 2000: Betydelsen av olika karakteristika hos beläggningsytan för trafik och omgivning. VTI notat 71-2000. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Ihs, A. och Velin, ". 2002: Vägytans inverkan på fordonshastigheter. VTI notat 40-2002. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Ihs, A., Velin, ". och Wiklund, M. 2002: Vägytans inverkan på trafik- säkerheten. Data från 1992–1998. VTI meddelande 909. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Ivehammar, P. 1996: Contingent Valuation Method, Conjoint Analysis och andra metoder för att beräkna miljöintrångskostnader: en litteratur- översikt. VTI meddelande 782. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Mäkelä, ( och Lampinen, A. 1985: Monetär värdering av komfort, Research notes 476, VTT, Finland
#lsson, C. 1997: Metodtester för mätningar av bilisters betalningsvilja för drift- och underhållsåtgärder i vägnätet. TRITA-IP FR 97-34, (T", Stockholm.
#lsson, C. 2002: Motorists’ Evaluation of Road Maintenance Management. TRITA-INFRA 02-34, (T", Stockholm.
Persson, R. 2000: Trafikanters syn på lägsta acceptabla vägstandard. 2000:267 CIV, Luleå Tekniska $niversitet.
Sandberg, $. 2000: Vägytans inverkan på trafikbulleremissionen – korrektionstabell för effektsambandsmodeller. VTI notat 30-2000. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping
Statistiska centralbyrån. 2001: SCB:s kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index. Betyg på Vägverket. Allmänhetens svar. Postenkät, våren 2001.
Törnros, !. och Wallman, C-G. 2003: Inverkan av spår i beläggningen på förarbeteendet. En förstudie i VTI:s körsimulator. VTI meddelande 940. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Vägverket. Trafikantbetyg. Totalrapport. Sommar 2003. P0477. ARS research AB, Stockholm.
Bilaga 1 Sid 1 (5)