Parken beskrivs av aktiva i Folkets Hus år 1998 som en öppen yta där användnings området inte är bestämt, ytan möjliggör för olika typer av aktiviteter. Något som kan liknas vis slack space, precis som i Manifestation 1 där något kan ske med exakt vad inte är bestämt (Till, 2009, s.134). På sommarhalvåret blomstrar Folkets Park och används som invånarnas trädgård med utrymme för sociala möten (Folketshus, 1998). Detta gör att invånarna blir närmare bekanta med varandra och parken blir en mötesplats. Den bjuder även in till lek för barn då den är försedd med olika typer av lekytor t.ex. en lekplats, kullar och ramper.
Folkets Park og Legeplads er – sammen med Folkets Hus - et åbent rum, der skaber mulighed for sociale møder, også med mennesker, man ellers ikke omgås. Det kan være den nabo, man aldrig før har talt med, det kan være mennesker fra andre lande, mennesker der lever livet på en ganske anden måde – eller mennesker i andre aldre (Folketshus 1998).
Dessa sociala möten skapas även under olika event som är initierade av Folkets Park Initiativet, som även underhåller parken tillsammans med Folkets Hus (Folketshus, 1998). Initiativen till att underhålla och
aktivera parken skedde just under 1998 då kommunen gick bakom ryggen för att återigen uppta planerna för byggnader i parken. Då kan man tänka sig att det blev viktigt att visa att parken är något som lever och frodas och är en viktig plats för invånarna (Folketshus, 1998).
Slack space is thus manifestly designed, but probably not overdesigned, It allows the user to make choices within its frame (Till, 2009 s.134).
Parken byggdes alltså upp och sköttes av invånarna själva, anpassad efter deras behov. Allt som gjordes i parken var för att underlätta och skapa sociala möten. Oavsett om det var en lekplats, en bänk eller ett cirkus event så var det mesta temporärt och föränderligt. Det temporära verkar ha bidragit till att flera olika typer av människor kunde anpassa aktiviteterna efter vad de önskade göra på platsen.
MANIFESTATION 3
BRON
MÄNSKLIG AGENS STRUKTUR
Tre landskapsarkitekter blir �lldelade a� rita
EN NY LOKALPLAN UPPRÄTTAS
SOM TYDLIGGÖR ATT FOLKETS
FEM MÖTEN HÅLLS DÄR ÖNSKEMÅL OCH SLUTGILTIGA SKISSFÖRSLAG DISKUTERAS
En lokalplan för Folkets Park upprä�as av
En utvald grupp invånare �llsammans med kommun
diskuterar skissförslagen
Deltagandedialog Invånarnas önskemål “CO- designer” Landskapsarkitekt Landskapsarkitekt Teknik och miljöutsko�et granskar förmedlar invånarnas ritar e� förslag redovisar förslag �ll förslaget önskemål Teknik och miljöutsko�et
Omgestaltningen ska ha en tydlig parkkaraktär K ARKITEKT INVÅNARE
“Three and a half million was [spent] on this bridge, which everybody hated and [they] didn’t understand why the fuck they should have a bridge like that, coming from nowhere, ending nowhere, with no purpose at all.”
- Kenneth Balfelt
DIAGRAM AV RELATIONEN MELLAN MÄNSKLIG AGENS OCH STRUKTUR
NY LOKALPLAN - FOLKETS PARK SKA BEHÅLLAS SOM EN GRÖN YTA
ÅR 2003
Tre landskapsarkitekter blir tilldelade att rita varsitt förslag till omgestaltningen
En lokalplan för Folkets Park upprättas av kommunen i samarbete med landskapsarkitekter Omgestaltningen ska ha en tydlig parkkaraktär som ska vara
Efter flera förhandlingar i manifestation 2 är Folkets Park nu säkrad, den ska behållas som ett grönt område. I Borgerrepræsentationens lokalplan från 2003 är det bestämt att ett projekt för att utveckla Folkets Park ska starta (Købenshavns kommune, 2005, s.3). Folkets Park var enligt invånarna en livlig park med plats för flexibla och tillfälliga lösningar under manifestation 2 (Folketshus 2004). Nu när parken hade blivit officiell för kommunen var visionen att städa upp Folkets Park för att ge den mer park karaktär (Købenshavns kommune, 2005, s.3). Kommunens fokus på att ordna till platsen orsakar tyvärr att mycket av platsens potential går förlorad, de sociala och in kluderande egenskaperna från Folkets Parks tidigare liv förändras och försämras under mani festation 3 (Balfelt, 2019). Kommunens negativa bild av stök och kaos kan vara en del av orsaken till detta problem. Enligt Till syns inte potentialen på en plats ifall dess egenskaper av öppenhet och osäkerhet upplevs som ett hot snarare än en möjlighet för platsen (Till, 2009, s.191).
2006 upprättas en uppdaterad handlingsplan (tidigare 2005) för Köpenhamns byrum där byrum är i princip alla rum mellan stadens hus (Københavns kommune, 2006). Handlingsplanen beskriver inte bara planen
för dessa rum utan även hur processen och dialogen för kommande projekt ska se ut. Vikten ligger mer på dialogerna mellan olika aktörer där målet är att utveckla dialog- erna mellan politiker, borgare, byggherrar och privata rådgivare samt samarbetet kommunerna emellan. För att stärka ett samarbete mellan kommunerna så behövs bättre kommunikation mellan ansvariga för utvecklingsplaner och även lokalplaner, detta för att få en gemensam helhet i utvecklingsplanerna för hela Köpenhamn (Københavns kommune, 2006, s.16f).
Planen beskriver att ett sådant samarbete inte tidigare funnits och att lokalplanerna tidigare har skett individuellt och inte som en helhet. Som lösning blev svaret ett projektforum för att förenkla kommunikationen mellan flera organisationer (Københavns kommune, 2006, s.17). Teknik och miljö förvaltningen var en av de som skulle få en större roll när det kommer till de offentliga miljöernas utformning och beslut om dessa utformningar (Københavns kommune, 2006, s.16). Invånarna uttrycks också få en större roll men då genom mindre fokus grupper som representanter för ett visst projekt beroende på vilken plats projektet syftar på (Københavns kommune, 2006, s.17).
Eftersom lokalplanen för Folkets Park verkar ha utgått från kommunens nya kommunikationsstrategi så är det högst relevant för projektet. Precis som handlings- planen beskriver så har fokus kring om byggnationen av Folkets Park legat på ett samarbete mellan en större grupp aktörer. Landskapsarkitektfirmorna Algren & Bruun Landskabsarkitekter, Kragh & Berglund Landskabsarkitekter samt Krat Landskabsarkitekter bjuds in att på lika fot få delta i en tävling för omgestaltningen. Tillsammans med Köpenhamns kommun väg och park, invånare och intressenter utformas ett program för förnyelsen av Folkets Park (Københavns kommune, 2005, s.3). Med intressenter menas de som är aktivt inblandade i parkens framtid såsom intresse- organisationer och föreningar.
“Folkets Park er en park for folket - det skal være plads til alle” (Københavns kommune, 2005, s.4). Så skrivs visionen för parken, en vision som enligt kommunen skapas med hänsyn till att platsen approprieras av olika typer av grupper. De vill att parken ska kunna användas av flera typer av människor där de själva beskriver typerna som: studenter, unga, invandrare, barn, äldre människor osv, platsen är tänkt att vara för alla (ibid.).
Kommunen beskriver involveringen av medborgare som en viktig del i projektet men att på grund av parkens yta så
prioriterades landskapsarkitekternas kunskap
i slutändan (Københavns kommune, 2005, s.3) Landskapsarkitektens roll blev i detta fall att disponera varsitt skissförslag utifrån det första offentliga mötet med invånarna om Folkets Park i oktober 2005 (Københavns kommune, 2005, bilaga 1). Mötet bestod av en grupp utvalda invånare som då var aktiva kring Folkets Park, kommunen och övriga representanter (vilka exakt som deltog framgår ej) (Københavns kommune, 2005,s.13).
Den utvalda gruppen invånare fick diskutera och skriva en lista på önskemål om hur parken skulle utformas. Kvaliteter som diskuterades var bland annat, stämningar/ uttryck, aktiviteter/funktioner, planteringar, belysning, bevaring, material, trafik, skötsel samt önskemål kring funktioner som inte rörde just parken (bilaga 1 lokalplan). Därefter las förslag fram på utformningar av parken där ytterligare möten handlade om diskussion och beslut kring förslagen. Innan det slutgilitiga beslutet om vilket projekt som skulle tas vidare skulle det även godkännas av teknik och miljöförvaltningen (bilaga 3 lokalplan).
Gruppen invånare och Teknik och miljö- förvaltningen enades sedan om vilket förslag som skulle arbetas vidare med och på ett fjärde möte i maj 2006 gavs de sista kommentarerna om projektet innan det offentliggjordes den 21 juni. I april beslutades projektförslaget och man vet vid det här laget vilket projekt kommunen ska gå vidare med (Københavns kommune, 2005, bilaga 3). Invånarna bad om att få vara en del i processen men deras inblandning i projektet mellan April 2006 fram till invigningen 2007 blir inte är stor.
Det framkommer i lokalplanen att det finns utrymme för invånarna att delta i ut form ningen men endast i mindre åtaganden (Københavns kommune, 2005, s.13). Invånarna ska enligt lokalplanen få vara inblandade i workshops där de ska vara med och exempelvis plantera blommor eller någon typ av liknande event. Invånarna är alltså fortfarande med i bilden men deras involvering blir bestämd av kommunen istället för att de själva får önska hur de vill delta.
Det vinnande förslaget ritades och planerades av Algren og Bruun Landskabsarkitekter som enligt Teknik och Miljöförvaltningen var de som lyckades förmedla den rätta stämningen i parken. Bondam skrev att Algren og Bruuns förslag valdes för att de lyckades skapa en bra balans mellan de behov som finns i området nu och de som kommer komma i framtiden (Københavns kommune, 2005).
Förslaget utgick som sagt från invånarnas önskningar och de lade fokus på ytor för lek, belysning, bevarande av träd och aktivitetsytor för evenemang. Även bron som byggdes på platsen var enligt landskaps - arkitekterna en av invånarnas idé. Detta förklarar Kenneth A. Balfelt, som var projekt- ledare för Manifestation 4:s omgestaltning av Folkets Park, i sin inspelade föreläsning om parken (Balfelt, 2019, 2:00). I ett samtal med de ansvariga under omgestaltningen 2008 fick Balfelt reda på att bron skulle ses som en metafor eller symbol för att bygga broar mellan människor och var tänkt att användas på flera olika sätt, exempelvis som scen och en plats för sociala möten (ibid.).
Tanken var att de små kullarna under bron skulle planteras med blommor, träd och buskar så att upplevelsen av att gå på bron skulle bli som att gå i ett skogslandskap,
men växterna växte aldrig till sig (ibid.). Att använda bron som en scen visade sig också svårt då kommunen krävde säkerhetsåtgärder i form av ett metallstaket sattes upp längst hela bron (ibid.). Det hela slutade med att kommunen hade lagt tre och en halv miljon danska kronor på en bro som, enligt Balfelt, ingen i området förstod sig på och alla hatade (ibid.).
Till (2009, s.119) diskuterar problematiken i att se arkitektur och “skapandet” av rum utifrån form. Han påpekar att de rumsligheter som föds i skuggan av en bestämd form får en objektliknande kvalite hos sig. Bron känns som ett tydligt exempel på ett projekt där formen och symbolen prioriterades över rummet den skulle skapa och resultatet blev ett tomt objekt utan de funktioner som önskades på platsen. Istället för en scen för uppträdanden och evenemang och en organisk, naturpräglad djungelaktig social mötesplats som invånarna hade önskat sig (Folkets Park bilaga 1) fick de en bro, “coming from nowhere, ending nowhere, with no purpose at all”(Balfelt, 2019, 2:00).
Landskapsarkitektfirman Algren & Bruun valde att dela in parken i vad de valt att kalla fem olika aktivitets zoner. Resten av ytorna blev täckta med gräs och flera ytor lämnades öppna för att kunna vara flexibla ytor. På en av ytorna utformades en bro, som ansågs vara flexibel eftersom den skulle kunna användas till flera olika syften. Flera ytor öppnades
upp för att öka flödet från Prins jörgens gade, dessa ytor var inte stigar utan enbart täckt av gräs. Något som också tillkom var terräng i form av cirkelformade kullar, detta för att kunna bevara träden och att göra aktivitetszonen i mitten mer tydlig (Algren og Bruun landskabsarkitekter, 2006). Folkets Park har nu en mer permanent och mer bestämd utformning. Till skillnad från hur parken såg ut innan omgestataltningen finns det mer tydliga rum som inte är lika flexibla. Trots att flera av rummen utformades för att kunna ha flera användnings- möjligheter har parken förlorat sin flexibla förändringspotencial. Strukturen på Folkets Park är nu satt och invånarnas mänskliga agens har minskat då de inte längre har samma möjlighet att påverka parkens transformation. Denna nya utformning av Folkets Park skulle ligga närmare bestämt rum på Tills spektrum mellan bestämt och obestämt rum (Till, 2009 s. 117-134).
I detta fall orsakade den nya utformningen även ett socialt hårt rum, detta innebär att utformningen bidrar till en limitering av de sociala aktiviteterna eftersom en viss aktivitet ska ske på en viss plats (Till, 2009 s. 124). De öppna ytorna upplevdes inte heller som rum för flexibla aktiviteter, de var för öppna och fick, tillsammans med stark belysning, invånarna att känna sig övervakade:
Pladsen i midten var for åben, så man følte sig udstillet og overvåget, der manglede siddepladser, broen var ad H til, og belysningen var forkert. Alt sammen var med til at holde folk væk (Magasinetkbh, 2014).
Balfelt beskriver att tanken med de öppna ytorna var god men när de får en så stark fysisk form som en cirkel så begränsar det ändå för dess användning (ibid.). Till menar att arkitekter tenderar att tro att deras utformningar kommer att fungera på ett visst sätt, men när ett rum tar en viss fysisk form så förlorar den ibland sin flexibilitet (Till, 2009, s.123).
MANIFESTATION 4
KÄRLEKSKONTRAKTET
2012-2014
MÄNSKLIG AGENS STRUKTUR
Kommunen vill göra parken trygg delvis TRYGGHETSPLAN UPPRÄTTAS AV
KOMMUNEN PGA VÅLDSAM HÄNDELSE I PARKEN
KENNETH SPENDERAR ETT ÅR MED ATT BYGGA UPP EN
MEDBORGARPROCESS
Kenneth Balfelt blir ombedd av kommunen
a�
Kenneths mål var a� inkludera alla olika typer av människor som använder parken
“Med borgernes hjælp skal der skabes et nyt kapiteli Folkets Parks lange historie – et kapitel, hvor parken lever op �l de drømme,
forhåbninger og forventninger, som folket har �l parken” (Spectrum arkitekter, 2012).
E�er e� år är parterna överens om e� kontrakt där målet med projektet är mer
kärlek
“We are not taking on the contract out of commercial interest, for the money. We are doing it to produce more community and love, And this is probably - and it’s something I’m really proud of - probably the only contract with the municipality where it says that the aim is to create more love.”
- Kenneth Balfelt
Projektledare Kommun Invånare Byggarbetare/ Arkitekt Ingenjör
DIAGRAM AV RELATIONEN MELLAN MÄNSKLIG AGENS OCH STRUKTUR
Kenneth Balfelt blir ombedd av kommunen
att rita upp tre omgestaltningsförslag. Kenneth kräver en annan
struktur
Efter ett år är parterna överens om ett kontrakt
där målet med projektet är mer
kärlek Kommunen vill göra parken trygg delvis
Projektledaren för Folkets Parks senaste omgestaltning, Kenneth Balfelt, beskriver sin uppfattning av parken under manifestation 3. Balfelt förklarar att parken ansågs vara en otrygg plats som mestadels ocku perades av gäng, vilket resulterade i att andra invånare inte kände sig lika trygga att använda platsen i större grad (Balfelt 2019, 6:50).
En uppmärksammad händelse i parken skedde i maj 2012, då fyra män blev attackerade i sin bil på väg mot en konsert i området (ibid.). Männen misstogs av ett gäng i parken som trodde att de tillhörde ett rivaliserande gäng och de fyra männen blev brutalt misshandlade (ibid.).
Balfelt förklarar händelsen och nämner hur journalister frågade vad kommunen tänkt göra för att förbättra situationen i Folkets Park. Köpenhamns kommuns trygghetsplan i augusti 2012 gav kommunens svar på problemet. Ökad polisnärvaro, starkare belysning och ny arkitektur skulle öka tryggheten i parken (Balfelt 2019, 7:50).
Trygghetsplanen tar upp problem kring att Indre Nørrebro har näst högst arbetslöshet i Köpenhamn, vilket har lett till högre brottslighet och sämre levnadsförhållanden (Købenshavns kommune, 2012, s.10). Folkets Park sågs som ett av de projekt som var högst prioriterade (Købenshavns kommune, 2012, s.5).
Otryggheten i parken hade även en koppling till Folkets Hus som är en viktig samlingspunkt för invånarna i området. Kommunen beskriver att det är viktigt att rusta upp Folkets Hus och göra det tryggare då huset tas över av ungdomar som sedan vandaliserar huset (Købenshavns kommune, 2012, s.14).
Folkets Hus sågs som en viktig del i parkens förnyelse, om Folkets Hus var tryggt så skulle även parken bli det (Købenshavns kommune, 2012, s.6).
En del av syftet med trygghetsplanen var att skapa en ny strategi där själva involveringen av invånarna sågs som en viktig del, för att
parken i framtiden skulle vara en plats gjord för dess invånare (ibid). Kommun ens plan var, som den även varit inför manifestation 3, att Folkets Park skulle vara en park för alla. Fokuset skulle återigen ligga på inkluderande och projektet skulle baseras på området och dess medborgare, mångfald, områdets och medborgarnas karaktär samt kulturella aspekter såsom aktivism och gentrifiering (Købenshavns kommune, 2012).
Trygghetsplanen fokuserar på nio punkter för att göra platsen tryggare och i dessa innefattar: 1. Arkitektur. 2. Användardeltagande. 3. Initiativ för att minska arbetslöshet (som det senare valde att inte göra någon stor insats i). 4.-9. Resterande punkter handlade alla om polis. De sociala problemen i området skulle sammanfattningsvis lösas med arkitektur och polis (Balfelt 2019, 8:50).
På många sätt kan det ifrågasättas ifall detta var annorlunda från förra gången kommunen hade kommit in och “samarbetat” med invånarna under manifestation 3, men kanske såg kommunen nu potentialen i att skapa något där invånarna själva fick hjälpa till. Parken hade trots allt fungerat på ett helt annat sätt under manifestation 2 då invånarna på många sätt hade mer mänsklig agens än någon annan manifestation. Då invånarna kände större ägandeskap för Folkets Park och var mer delaktiga i fler aspekter av parkens välmående så hade parken mycket mer aktivt och varierat socialt liv. Detta var i alla fall
något som konstnären Kenneth Balfelt var intresserad av när han fick förfrågan om att vara delaktig i projektet (Balfelt 2019).
Skillnaden i kommunens inställning mellan manifestation 3 och 4 märks i alla fall genom att de valde att kontakta personer som Balfelt och Spektrum Arkitekter ApS, som hade jobbat med liknande projekt tidigare, för att leda projektet tillsammans med lokala medborgare (Købenshavns kommune, 2012, s.4). Balfelt berättar att de ringde honom från stadsplanneringskontoret och frågade om han var intresserad, de undrade om han kunde komma på tre förslag och ge dem ritningar på dessa tre förslag. Balfelt svarade nej. Det är inte så han jobbar. Först måste de göra en ordentlig invånarinvolverad process och på så sätt kommer vi fram till rätt förslag. Kommunen sade okej, men ville att projektet skulle vara färdigt på ett halvår. Balfelt svarade att det kommer inte hända, en sådan process kommer ta minst ett år. Detta innebar en del diskusioner fram och tillbaka men tillslut skrev Balfelt ett kontrakt med kommunen (Balfelt 2019, 11:30).
Alt hvad vi laver står vi 100% inde for. Det betyder også at vi ikke kan lave noget, som er imod vores personlige og faglige integritet. Det betyder bl.a., at det ikke er det kommercielle aspekt af opgaven som interesserer os. Vi påtager os opgaven for at bidrage til samfundets udvikling mod mere fællesskab og kærlighed (Balfelt 2019, 12:50).
“New knowledge neither grows out of a special method, nor the special mind of a genius nor from new theoretical monologues...but from the voices of ordinary people in conversation.’ Where professional knowledge tends to reaffirm the status quo, or to incrementally shift it, the knowledge contained in the conversations of ordinary people, of participants, contain the germs of new spatial possibilities”(Till, 2005, s.37).
Vi har ikke på forhånd udviklet nogen plan for eller ideer til hvordan parken skal udformes eller hvilke sociale aktiviteter den skal omfavne. Vi mener derimod at det er lokalbefolkningens drømme og visioner, der skal skabe grundlaget for hvilke ændringer, der kan komme i parken (Spectrum arkitekter, 2012).
Citatet finns i programmet för omgestaltningen och beskriver hur Balfelt och Spectrum valt att arbeta kring projektet.
För Balfelt var det prioriterat att lyssna på de intervjuades önskemål om funktioner, som en plats att umgås med vänner eller ett ställe att vila och njuta i solen istället för fysiska ideér som gungor eller bänkar. Balfelt menar att