x 200
Hundratals invånare kommer ut �ll
parken och stoppar rivningen Ansvariga får betala ersä�ning för a� bygga upp lekplatsen igen
Kommunen och byggherren FSB skriver kontrakt och ritar planer KOMMUNEN OCH BYGGHERRAR VILL BYGGA
HUS PÅ FOLKETS PARK PÅ 1990-talet
Invånarna protesterar
NEJ
Invånarna protesterar 18 st. anhålls
NEJ
Polisen uppmanar kommunen om a� överväga si� beslut om a�
bygga på Folkets Park
Fackföreningar och arbetsgivarföreningar informerar om a� de vägrar ta del i arbetet & a� de kommer se �ll a� även
strejkbrytare inte jobbar
DIAGRAM AV RELATIONEN MELLAN MÄNSKLIG AGENS OCH STRUKTUR
Anställda i byggprojektet går in i Folkets Park med polisskydd, hundar och hollændervogner (kravall-
Efter att invånarna förlorat slaget om Byggeren var Folkets Park den enda offentliga grönytan i Den Svarta Fyrkanten. Folkets Park blomstrade och blev en samlingsyta för olika kulturella, sociala och lokala politiska aktiviteter. Samtidigt hade Borgerrepræsentationen (kommunfullmäktige) nu planer på att bygga femvåningshus som skulle omringa Folkets Park, vilket skulle innebära en stor begränsning av naturligt solljus på platsen. Som ett motsvar gick Danska Naturvårdsföreningen och invånarna ihop för att visa missnöje. År 1996 röstade Borgerrepræsentationen igenom beslutet om att Folkets Park skulle bebyggas, men med fortsatt visat missnöje från invånarna.
Missnöjet visades bland annat i ett brev från Bydelsrådet till Borgerrepræsentationen:
Bydelsrådet på Indre Nørrebro beklager, at et grønt område på Nørrebro forsvinder med en beslutning om at bygge på Folkets Park- grunden - en beslutning som Indre Nørrebro Bydelsråd desværre ikke har indflydelse på, idet det er Borgerrepræsentationen, der har beslutningskompetencen på området (Folketshus, 2004).
Ett citat från Folkets Hus hemsida visar på att det finns en tydlig konflikt mellan kommun och invånare: “Københavns Kommune har aldrig brudt sig om Folkets Park. Derfor har
de igennem alle årene forsøgt at få Parken ryddet” (Folketshus, 2004). Citatet visar på vad invånarna hade för åsikt om kommunen och även vad Folkets Park hade för betydelse för invånarna.
Samma år bildades “Folkets Park initiativet”, ett initiativ av invånarna för att visa miss- nöje kring kommunens beslut och försvåra kommunens planer för parken. Dels genom att aktivera parken genom att bygga en gemensam lekplats med natur, egenbyggda skulpturer och aktivitetsytor (Folketshus 2004). Invånarnas vardagliga rutiner kretsade kring de strukturer som de själva byggde och de hade en relativt hög mänsklig agens att kunna ta platsen i anspråk. Det fanns dock samtidigt en konstant press och oro eftersom kommunen ville förändra eller ta bort Folkets Park. Detta fick de då alltså förhålla sig till, deras handlingar påverkades av den press av kommunens planer för parken. 1997 valde FSB (bostadsrepresentationen Köpenhamn), som hade kontrakt att bygga, att formellt dra sig ur projektet genom att skylla det avbrutna arbetet på dålig ekonomi. Något som invånarna själva anser snarare berodde på det motstånd de hade visat genom protester och genom att aktivera parken och på så sätt visa vad den betydde för området (Folketshus 2004).
slutade med att arton personer arre sterades. Denna händelse fick polisen att uppmana Borgerrepræsentationen att ompröva sitt beslut om att bygga nya bostäder (Folketshus 2004). Efter dessa möten röstade Borgerrepræsentationen den 14 juni år 2000 igenom förslaget om att bygget officiellt skulle läggas ned (Borgerrepræsentationen, 2001). Denna röst var dock även ett automatiskt nej till några andra insatser i parken som invånarna hade kämpat för (Folketshus 2004). Efter detta stod projektet stilla och det var först år 2003 som förhandlingen om Folkets Parks fortlevnad fastslogs, detta året togs beslutet att området måste vara grönt och offentligt och året därpå faställdes en ny plan för parken, som skulle representeras med tydligare parkkaraktär (ibid.). Ur detta påbörjades planeringen av en ombyggnation av parken som beskrivs i kommunens förnyelseprogram från december år 2005 (Folketshus 2004). Jytte Andersen beskriver sina tankar om processen i en artikel på följande vis:
Jeg tror, det betyder meget, at den sjæl, der er i området, får lov til at være med i udviklingen. Det betyder ikke, at man ikke kan udvikle og byforny. Men man skal gøre det med respekt for sjælen, som jo bæres af de mennesker, der deltager i debatterne og demokratiet på græsrods- og foreningsplan (11.10.99, Berit Mühlhausen).
Samma år, september 1997 skedde det som hos invånarna kallar för bulldozerattentatet där Byfornyelseselskabet, som förvaltar åt kommunen, skickade in flera bulldozers klockan halv fem på morgonen och började förstöra lekplatsen i Folkets Park. Hundratals invånare strömmade ut och fick stopp på arbetet. Byggarna på plats drog sig tillbaka och Byfornyelseselskabet bad senare om ursäkt för vad de kallade ett misstag och betalade ersättning för det som förstördes. Efter denna händelse hade kommunen, Byfornyelseselskabet och Folkets Park Initiativet ett möte där det, enligt Folkets Park Initiativet, avtalades att ytan skulle användas som lekplats och att kommunen skulle påbörja processen för att göra detta till ett officiellt avtal (Folketshus 2004). Det resulterade istället i att kommunen gick bakom ryggen på Folkets Park Initiativet som de själva beskriver händelsen. De ansåg att detta inte bara bröt mot kontrakten parterna emellan utan att det även bröt mot helhetsplanen från 1979, byfornyelseplanen 1995, samt vissa punkter på lokalplanen (ibid.).
Tvisterna fortsatte då Byfornyelseselskabet återigen gick in i parken för att ta markprover, denna gången mitt i natten. De hade uppdaterat sin strategi efter bulldozer attentatet och motståndet kunde förväntas bli detsamma. Kommunen tog därför hjälp av 200 kravallutrustade poliser med både pansarvagnar och hundar. Invånarna drog sig till parken för att göra motstånd som
Figur 32 Folk hjälps åt för att förändra & förbättra sin park.
Figur 34 “Bulldozerattentatet”- Kommunen börjar riva lekplatsen kl 04:30 på morgonen.
Figur 33 Invånarna bygger lekplats och sociala rela- tioner i Folkets Park.
Figur 35 “Bulldozerattentatet”- Invånarna använder igen sina kroppar för att stoppa förstörelsen av sin lekplats.