Dialog och medel – en fruktbar samverkan till stöd för

sammanfattningsvis följande synpunkter till stöd för en bibehållen ansvarsfördelning:

• att Skolverket utgått från kommunens behov

• att man fört en dialog om behov och möjligheter

• att det varit ett öppet förhållningssätt från Skolverkets sida

• att flera aktörer varit delaktiga.

Diagram 8: Diagram över kommunföreträdarnas uppfattning om huruvida ansvarsfördelningen mellan stat och kommun kunnat bibehållas

Trots denna positiva framtoning är det av vikt att dialogmedarbetarna hela tiden är observanta på ansvarsfrågan. Några exempel där det kan finnas risk för ”övertramp” kan vara vid framtagandet av de åtgärdsplaner som ingår i överenskommelserna. Det har tidigare konstateras att endast 3/5 är

formulerade av huvudmännen medan resterande antingen är sammanställda av Skolverket utifrån material från kommunen eller formulerade

tillsammans. Här finns en uppenbar risk att överträda ansvarsfördelningen om det är Skolverket som tar över denna viktiga del i processen.

Motsvarande dilemma kan uppstå i samband med förankringsarbetet av åtgärdsplanerna om Skolverket är den som driver detta arbete. Skolverket har uppmärksammat problematiken kring ansvarsfördelningen och frågan kommer att bevakas noga fortsättningsvis.

2.3.7. Dialog och medel – en fruktbar samverkan till stöd för utveckling

Den schablonberäknade tidsåtgången för Skolverkets medarbetare för att genomföra dialogarbetet under 2001 har som tidigare nämnts varit 60 arbetsdagar per kommun. Vid årsuppföljningen har det visat sig att denna

0 20 40 60 80 100

Ansvarsfördelningen mellan kommunen och Skolverket har kunnat bibehållas

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte alls

schablon stämt ganska väl med utfallet som hamnade cirka 10% högre.

Resursåtgången har dock varierat i omfattning beroende på kommunens storlek och förutsättningar.

Att tiden är en väsentlig faktor anser såväl kommunrepresentanterna som Skolverkets dialogmedarbetare. Det första året med dialogarbetet har krävt en ”startsträcka” som har varit extra tidskrävande för Skolverket. Den nära dialogen med lokala aktörer innebär att processerna ser olika ut och kräver olika lång tid, vilket är en medveten konsekvens av ett behovsinriktat arbetssätt.

Utvecklingsdialogerna lägger grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete som hos kommunerna skapar förväntningar på Skolverket att finnas kvar som dialogpartner även i framtiden. Skolverket har i sin planering räknat med att avsätta tid för dialogarbetet i en enskild kommun under cirka tre år med avklingande tidsomfattning. Utöver den direkta insatsen i kommunerna kommer tid också att avsättas för olika interna utvecklingsinsatser och då främst fortsatt metod- och kompetensutveckling.

De ekonomiska stödresurserna har delegerats till cheferna för de regionala enheterna efter en fördelningsnyckel som varierat mellan 1 och 2, främst påverkad av antalet elever i respektive kommun. Det innebär att de elva enheterna tilldelats en summa utifrån vilken man senare har att ta ställning till hur dessa resurser skall fördelas till respektive dialogkommun. Detta har vanligtvis avgjorts i samband med upprättandet av betalningsplanerna som ingår i respektive kommunöverenskommelse. Tanken med denna

fördelningsprincip är att en liten kommun som ”genererat” en begränsad summa bidragsmedel, mycket väl kan få dubbla denna summa om en sådan bedömning görs på den lokala enheten. Utöver den första tilldelningen av bidragsmedel har det också för större satsningar funnits möjlighet för de regionala enheterna att äska ytterligare bidragsmedel från arbetsutskottet för utvecklingsdialogerna (se avsnittet Organisation). Erfarenheter av det första året har medfört att fördelningsnyckeln per kommun nästkommande år kommer att ses över.

Under 2001 har bidragen till kommunerna varierat mellan cirka 0,5-1,5 miljoner kronor. Totalt har cirka 75 miljoner satsats på området som

innefattar basfärdigheter, granskning och förbättringsåtgärder etc. Av dessa har ungefär 25 miljoner använts 2001, varav drygt 18 miljoner i direkta bidrag och resterande dryga sex miljoner för att korttidsanställa personer med särskild specialistkompetens. De övriga cirka 50 miljonerna finns intecknade i de betalningsplaner som ingår i överenskommelserna och där beräknad utbetalning vanligtvis sträcker sig över cirka tre år. Detta innebär att Skolverket måste göra årliga framställningar om anslagssparande för att kommunerna skall få del av de utlovade bidragen. Detta är en konsekvens av ett riktat stöd som skall vara långsiktigt och etappindelat och med

utbetalningar som regel först efter att genomförandet är klart.

Utöver dessa bidragsmedel har cirka 8 miljoner använts för metod- och kompetensutveckling samt administration, vilket mer ingående beskrivs i

kommande avsnitt. I ovannämnda summa ingår också viss upphandling av särskilda utvecklingsinsatser genom universitet och högskolor.

En sammanställning av kostnaderna för utvecklingsuppdraget år 2001 finns i bilaga 6. I denna bilaga framgår hur uppdraget belastat såväl

förvaltningsanslaget (25:1) som utvecklingsanslaget (25:2).

Vad är det då som är särskiljande när det gäller Skolverkets sätt att hantera bidragsmedel till skolutveckling jämfört med tidigare? Enligt enkäten till kommunrepresentanterna är det kombinationen av processtöd och

ekonomiskt stöd som är betydelsefull för att ett utvecklingsarbete skall komma till stånd. Kommentarer i de öppna svarsfrågorna i enkätmaterialet är många och de flesta handlar om just denna kombination som ett ”vinnande koncept”. Några citat:

”Dialogen har medfört moraliskt stöd och ”bollplank” för

utvecklingsarbetet. Det ekonomiska stödet är givetvis också av vital betydelse….”

”…. Genom bra pedagogiska diskussioner om innehåll, struktur samt ekonomiskt stöd för att komma igång.”

”Jämfört med tidigare ansökningsförfarande, vilket gav punktvisa positiva effekter, så får utvecklingsdialogen en mer genomgripande och på längre sikt förmodligen mer bestående effekt.”

För skolhuvudmän med begränsad mottagarkapacitet krävs ett annorlunda arbetssätt från Skolverkets sida, här handlar det om att kunna ge ”hjälp till självhjälp”, att bygga upp en kapacitet inom kommunen som på ett

långsiktigt sätt kan hantera denna typ av frågor och inte att tillfälligt köpa in kraft som ”gör arbetet”.

I enkäten till kommunföreträdarna har en fråga avsett vilken betydelse utvecklingsdialogerna har för kommunens verksamhetsutveckling.

Diagrammet nedan ger här ett entydigt svar.

Diagram 9: Diagram över kommunernas uppfattning om överenskommelsernas betydelse för verksamhetsutvecklingen.

0 10 20 30 40 50 60 70

Betydelse för verksamhetsutvecklingen i kommunen av överenskommelse och åtgärdsplan

Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mindre betydelse Ingen betydelse

3. Skolverket – det interna arbetet