Metod- och kompetensutveckling

I Skolverkets verksamhetsplan 2001 betonas att en utgångspunkt för utvecklingsuppdraget skall vara att hela verket på olika sätt skall delta i arbetet. Detta innebär ett behov av intern metod- och kompetensutveckling som pågår över längre tid och som delvis är integrerat med själva

genomförandet. I metodutvecklingen måste finnas element av att pröva sig fram vilket i sin tur innebär att kraven på att vara en ”lärande organisation”, dvs. att de deltagande själva följer och utvärderar processen, ställs högt.

Ansvaret för utveckling av dialoger och samrådsförfarande mellan

Skolverket och kommunerna ligger inom avdelningen för analys och stöd.

Medverkan från andra avdelningar och användning av Skolverkets samlade kompetens har skett bl.a. genom att medarbetare direkt deltagit i planering och genomförande av dialoger på de flesta regionala enheter. Dessutom genom att olika funktioner och verktyg främst SIRIS och Salsa använts i

arbetet tillsammans med kommuner, skolor och barnomsorgsenheter. Den information som finns inom SIRIS är tillgänglig både externt för kommuner och skolor och internt för Skolverkets personal. Hur denna information kan användas för analys av verksamheternas förutsättningar och resultat har varit en del i metod- och kompetensutvecklingen.

När det gäller integrering/samverkan/samarbete mellan projekt som till sitt innehåll är nära knutna till verksamheten med utvecklingsdialoger ser samtliga tillfrågade projektledare en samverkan som både önskvärd och nödvändig. Också medarbetare inom analys och stöd pekar i många olika sammanhang på vikten av samarbete. Ur metodsynpunkt är det angeläget att verkets olika insatser är och uppfattas som samverkande i förhållande till huvudmän och verksamheter. Exempel på projekt där samarbete, direkt knutet till de överenskommelser om utvecklingsinsatser som träffats mellan huvudmannen och Skolverket, skett är kompetensutveckling för rektorer om värdegrundsfrågor, Elever i behov av särskilt stöd (ELIS), Språkrum⁷ och projektet Lärare lär lärare⁸. I andra fall har samverkan varit mer i form av ömsesidig information och erfarenhetsutbyte mellan projektet och

medarbetarna på de regionala enheterna. I det fortsatta arbetet med utvecklingsuppdraget måste samarbetet liksom samnyttjandet av kunskap och erfarenheter förstärkas.

Ett av de viktigaste underlagen för utvecklingsdialogen med kommuner och verksamheter är dessas kvalitetsredovisningar. För analys av kommunernas kvalitetsredovisningar har de regionala enheterna använt ett analysschema som fokuserar på huruvida kommunens kvalitetsredovisning uppfyller förordningens grundkrav eller inte. Ett kontinuerligt arbete med att förbättra analysen av kommunernas kvalitetsredovisningar och därmed möjligheten att stödja kommuner och verksamheter i utvecklingen av ett internt

gransknings- och förbättringssystem pågår inom avdelningen för analys och stöd. Dessutom pågår ett arbete som syftar till att huvudmännens

kvalitetsredovisningar skall analyseras textmässigt på ett systematiskt sätt för att ge underlag för bedömningar av kvaliteten i barnomsorg och skolväsende inte minst inför bedömning av behov av riktade insatser i arbetet med

utvecklingsdialogerna. Som ett första steg skall informationen i

kvalitetsredovisningarna valideras. Detta innebär att textanalyser av ett urval kommuners kvalitetsredovisningar jämförs med de externa bedömningar som gjorts av utbildningsinspektörerna inom Skolverkets

kvalitetsgranskning.

Som ett led i den kontinuerliga metodutvecklingen eller ”lärandet” har samtliga medarbetare i utvecklingsdialogerna erbjudits kvalificerad

7 I projektet Språkrums uppdrag ligger att stödja skolors och förskolors arbete med att förbättras läs- och skrivmiljöer. En huvuduppgift är att stärka och utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll.

8 I projektet Lärare lär lärare har Skolverket gett dialogkommunerna möjlighet till kompetensutbildning inom tre aktuella temaområden; SIRIS - skolledarrollen och

värdegrunden, Bedömning och betyg och Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

handledning en till två gånger per månad. Det reflekterande samtalet i handledningen, då teamens och enskilda medarbetares idéer och

ställningstaganden prövas, utmanas och ifrågasätts eller stöds och bekräftas, erbjuder goda möjligheter för gemensamt lärande och utveckling av

arbetssätt och metoder. Det kan också vara en modell för hur utveckling av arbetet inom enheten skulle kunna ske genom återkoppling och reflekterande samtal även utanför handledningstillfällena. Vid återkommande

gemensamma sammankomster med handledarna, 3-4-per år, tas erfarenheter från handledningen tillvara, som kan vara till nytta för hela Skolverkets eget lärande.

Medarbetarna är, med enstaka undantag, positiva till handledningen och anser att den utgjort ett stöd i dialogarbetet. Handledningen har gett tillfälle till reflektion kring uppdraget och hur man tagit sig an detta. Den har också gett möjlighet att ta upp svåra situationer eller konflikter relaterade till dialogarbetet. Exempel på kommentarer i enkäten är

”handledningen fokuserar det vi faktiskt gör, inte bara det vi tänker göra…talar om skillnaden mellan det tänkte och det gjorda”,

”..kan ibland kanske knepiga situationer uppstå, alla är vi olika individer och uppfattar saker och ting på olika sätt varför det kan vara positivt med någon utomståendes synpunkter på hur man ska hantera processen”.

Aktuella frågor under handledningen har, enligt intervjuer och samtal med handledarna varit:

• vad händer i grupper och organisationer när man arbetar med förändring?

• förutsättningar för förändring och hur kan man hantera motstånd?

• ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och den egna rollen i dialogen?

• ansvaret för förankring av överenskommelser och åtgärdsplaner på olika nivåer i kommunen?

• betydelsen av ett positivt internt klimat inom teamet/den regionala enheten för att kunna skapa ett positivt klimat i utvecklingsdialogerna.

Även tidsaspekten, som också behandlas i andra sammanhang i rapporten, har återkommit under handledningen, särskilt då tiden för förankringen av dialogarbetet som upplevts alltför begränsad. Under intervjun med

handledarna diskuterades även själva handledarrollen. Denna uppfattades till en början av vissa team som kontrollerande men efterhand har teamen alltmer uppskattat stödet från handledarna.

I två av de tidigare nämnda expertgrupperna pågår arbete relaterat till metodutveckling, nämligen i gruppen Gransknings- och förbättring och IKEDU. Expertgruppen för Granskning och förbättring har tagit fram en kunskapsöversikt som syftar till att ge i första hand Skolverkets medarbetare i utvecklingsdialogerna en kunskapsbas om förutsättningar och villkor för att

skapa gransknings- och förbättringssystem på kommun- och enhetsnivå.

Översikten innehåller såväl aktuell nationell och internationell forskning inom området som erfarenheter av gransknings- och förbättringsarbete i praktisk verksamhet. Avsikten är att materialet efter ytterligare bearbetning skall göras tillgängligt för en bredare målgrupp i kommuner och

verksamheter.

Dessutom har en första utgåva i en planerad serie av ett inspirationsmaterial,

”Dialog för utveckling”, producerats i samverkan med professor Tom Tiller, Tromsö universitet, Norge. Skriften är tänkt att inspirera och stimulera till tänkande och samtal om skolförbättring/skolutveckling på skolor och inom barnomsorg och även genom ett öppet diskussionsforum via Skoldatanätet ge Skolverket del av tankar och idéer om hur skolan kan förbättras.

En god dokumentation är viktig både för att kunna följa upp och utvärdera de riktade insatserna för resultatförbättring (utvecklingsdialogerna) och för att kunna lära av erfarenheterna. När det gäller metoder och modeller för dokumentation av utvecklingsdialogerna har IKEDU-gruppen arbetat fram modeller för den löpande dokumentationen av dialogsamtalen och en innehållsstruktur för såväl åtgärdsplaner som överenskommelser. All denna dokumentation läggs, som framgått tidigare i rapporten, in på databasen Dialogus. Den är därmed tillgänglig både för uppföljnings- och

utvärderingsinsatser (externa och interna) och för erfarenhetsutbyte och lärande bland Skolverkets personal. Härigenom skapas också den

genomskinlighet i arbetsprocessen som eftersträvas för det gemensamma lärandet. I enkätmaterialet framgår kritik mot användandet av Dialogus, som vid enkättillfället relativt nyligen tagits i bruk. Kritiken gick framför allt ut på att dialogmedarbetarna upplevde det som en onödig belastning att dokumentera i angiven omfattning. Vissa oklarheter avseende tekniken förelåg också vid detta tillfälle men det senare har efterhand justerats.

Ett annat medel för genomskinlighet och möjlighet till gemensamt lärande är den interna utvecklingswebben. Här återfinns uppdraget, organisationen, de olika expertgrupperna, kompetensutvecklingsinsatser och

utvärderingsinsatser liksom alla protokoll och annat skrivet material.

Dessutom finns möjligheter att diskutera och komma med synpunkter på det som görs inom utvecklingsuppdraget, något som hittills utnyttjats mycket sparsamt.

Enskilda medarbetare/team/enheter har dessutom arbetat med

dokumentationsmodeller som också använts som underlag för reflekterande samtal inom teamet, i handledning och vid s.k. dialogmöten inom enheten.

Exempel på detta har varit regelbundet förda anteckningar i loggböcker och portofolioblad.

Omfattande kompetensutvecklingsinsatser har ägt rum för all personal som arbetar direkt med utvecklingsdialogerna. Dessutom har all

Skolverkspersonal deltagit i vissa delar av denna kompetensutveckling.

Särskilda kompetensutvecklingsdagar har också riktats till verkets samtliga chefer inför starten av utvecklingsuppdraget. I de regelbundna mötena med

enhetschefer inom Avdelningen för analys och stöd har arbetet med utvecklingsuppdraget varit en stående punkt på dagordningen. Professor Tom Tiller har vid vissa av dessa möten medverkat som samtalspartner och

”utvecklare”.

Innehållet i de gemensamma kompetensutvecklingsdagarna har fastställts av arbetsutskottet. Till sin hjälp har utskottet haft kompetensutvecklingsgruppen vars uppgift varit att inhämta, sammanställa och samordna generella

utvecklingsbehov samt att bereda insatser på arbetsutskottets uppdrag.

Initiativ till kompetensutvecklingsinsatser har alltså kommit dels från arbetsutskottet dels från medarbetarna i verket.

Det huvudsakliga innehållet i den hittills genomförda gemensamma kompetensutvecklingen har varit:

• Dialoger som metod, där medarbetarna i olika grupperingar fick såväl teoretisk kunskap om, som praktiskt pröva dialoger som arbetsform.

• Nationell skolforskning om skolutveckling, erfarenheter från

skolutveckling ur ett verksamhetsperspektiv, användning av verktygen SIRIS, Salsa etc. Medverkan av forskare, elev- och lärarorganisationer, kommuner, utbildare/utvecklare och verkets egen personal.

• Skolutveckling och skolforskning ur ett internationellt perspektiv, erfarenhetsutbyte om förutsättningar för skolutveckling. Forskare och praktiker på olika nivåer i sina skolsystem delade med sig av sina erfarenheter och ställde som kritiska vänner frågor kring Skolverkets strategi och arbete.

• Erfarenhetsutbyte mellan medarbetare från olika enheter inom

Skolverket kring frågeställningar utifrån det första året av arbetet med utvecklingsdialoger. Exempel på frågeställningar är ”Vad har vi lärt oss hittills? Har vi gemensam syn på styrsystemet? Hur kan vi stödja och stimulera ett gott resursutnyttjande? Vad har dialogerna resulterat i hittills?”

Den kompetens som teamledarna anser som den mest betydelsefulla för att i teamen kunna utföra utvecklingsuppdraget är processkompetens, dvs.

kompetens att genomföra dialogerna. I den kontinuerliga handledningen liksom vid de första kompetensutvecklingstillfällena med inriktning på utvecklingsdialogerna är fokus på denna kompetens. Som tidigare nämnts anser medarbetarna att handledningen utgjort ett stöd just i arbetet med processen i utvecklingsdialogerna. Att vidareutveckla den personliga kompetensen för dialog och samspel är något som framförs som ett önskemål bland medarbetarna i dialogerna.

Utvärderingarna av de gemensamma kompetensutvecklingsdagarna visar sammanfattningsvis en positiv inställning till inslag om såväl nationell som internationell skolutveckling och skolforskning. Det som påpekas som en brist är att erfarenheterna inte tillräckligt bearbetats och relaterats till det egna utvecklingsarbetet i dialogerna. Behovet av erfarenhetsutbyte kring

arbetet med utvecklingsdialogerna är stort och de inslag som förekommit inom den gemensamma kompetensutvecklingen har varit mycket

uppskattade. Utöver fortsatt och fördjupat erfarenhetsutbyte, som också innebär gemensamt lärande, finns behov av att ta del av expertgruppernas kunskapsöversikter.

Då särskild uppmärksamhet inom utvecklingsuppdraget skall riktas mot brister i måluppfyllelse när det gäller basfärdigheterna läsa, skriva, räkna har, som nämnts tidigare, de två expertgrupperna Läs- och skrivgruppen och Matematikgruppen i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt och en

bibliografi inom sina respektive områden. Innehållet i bibliografierna finns tillgängligt på utvecklingswebben, liksom de första versionerna av

kunskapsöversikterna. Huvuddragen i kunskapsöversikterna, även den som tagits fram av Gransknings- och förbättringsgruppen, har presenterats för alla dialogmedarbetare. Under våren 2002 kommer dessutom varje expertgrupp att genomföra en mer omfattande kompetensutvecklingsinsats för alla dialogmedarbetare och under hösten 2002 kommer all annan personal inom Skolverket att erbjudas en motsvarande utbildning. Dessutom planeras en fördjupad utbildning för ett mindre antal medarbetare.

Utöver den gemensamma kompetensutvecklingen och handledningen har varje enhet på olika sätt genomfört insatser för att utveckla sitt arbete. De flesta enheter har regelbundna seminarier där arbetet med

utvecklingsdialogerna diskuteras och erfarenheter dras inför det fortsatta arbetet. Litteraturseminarier, ibland med medverkan av forskare, utbildning i samtalsmetodik, processträning, studiebesök är exempel på genomförda insatser.

Genom de studiebesök som arbetsutskottet, enheter och enskilda

medarbetare gjort i de nordiska länderna, i England, USA, Nya Zeeland och Australien, har erfarenheter från utvecklings- och förbättringsarbete

internationellt kommit Skolverket till del. Vid dessa studiebesök har man studerat hur framgångsrikt utvecklings- och förbättringsarbete bedrivits på olika nivåer inom utbildningsväsendet. Erfarenheterna från dessa besök har dels delgivits alla medarbetare genom redogörelser som lagt ut på

utvecklingswebben och vid de gemensamma

kompetensutvecklingstillfällena, dels behandlats vid seminarier och diskussioner på de regionala enheterna.

Omfattning och kostnader för metod- och kompetensutveckling framgår av bilaga 6.