1.1. Uppdrag
Regeringsbeslut
Regeringen gav den 12 oktober 2000 Skolverket i uppdrag att utveckla formerna för att stödja kvalitetsutvecklingen i förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg, skola samt vuxenutbildning. Fram till den 1 juli 2003 skall Skolverket genom riktade insatser aktivt verka för att kommuner och skolor där målen inte nås ges stöd att utveckla verksamheterna. Uppdraget syftar till att åstadkomma en varaktig omorientering av verksamhetsformerna för att stödja skolutveckling.
Skolverket har även fått i uppdrag att under åren 2001 och 2002 genomföra en särskild satsning på basfärdigheter, dvs. läsa, skriva och räkna. Särskild uppmärksamhet skall ges grundskolans tidiga år. Insatserna skall främst ske genom riktade insatser i enlighet med den inriktning som ges i ovanstående uppdrag.
Skolverket fick i uppdrag att senast den 22 november 2000 redovisa dels en strategi till regeringen för arbetet med stöd av skolutveckling dels en strategi för insatser att förbättra basfärdigheterna. Därutöver skall också redovisas resursbehov för metodutveckling, utvärdering och uppföljning.
En samlad slutrapport av uppdragen skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2003. En delrapport för uppdraget avseende stöd till utveckling av förskola, skola och vuxenutbildning m.m. skall lämnas senast den 1 februari 2002.
Skolverkets strategi
Skolverket överlämnade den 21 november 2000 en redovisning (dnr 2000:3499) av verkets strategi för att genomföra uppdragen. Av
redovisningen framgår att Skolverket genom ett förändringsarbete inleder utvecklingsdialoger med ett 60-tal kommuner under 2001 och att verket räknar med att nå alla Sveriges kommuner inom en 5 årsperiod. I strategin bedöms utvecklingsdialogerna vara en kommunikationsform särskilt lämpad för riktade insatser, där man bl.a. utifrån huvudmannens egen bild av
verksamheten i relation till Skolverkets bild kommer överens om utvecklingsområden och utvecklingsåtgärder.
Syftet med utvecklingsdialogerna är att skapa en plattform där huvudmannen och Skolverket möts för överläggningar om mål, resultat och utveckling. I dialogen utarbetas gemensamt en strategi för långsiktiga och hållbara förbättringar för skolutveckling. Utgångspunkten för utvecklingsdialogen bör i största möjliga mån vara kommunernas eller skolornas aktuella kvalitetsredovisningar. Strategin pekar på vikten av att en skola bygger upp ett systematiskt gransknings- och förbättringssystem och att detta är en förstahandsuppgift, eftersom andra delområden är beroende av detta.
Satsningen på basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna innebär också ett riktat stöd för lokalt förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse. Strategin hänvisar till aktuell forskning som pekar på att lärande i basfärdigheter gynnas av att integreras i hela skolarbetet och att detta är en angelägenhet för hela skolan och alla verksamheter. Vad som menas med basfärdigheter anses inte som självklart. Satsningen måste vila på genomtänkta överväganden grundade på aktuell forskning och på tidigare erfarenheter. I strategin påpekas därför att basfärdighetssatsningen borde inledas i mindre skala och pågå under en längre tid än två år.
Konkretisering av uppdraget till Skolverket
I regleringsbrevet för budgetåret 2001 (2000-12-21) fick Skolverket slutligen i uppdrag att genomföra uppdraget. ”…Verket skall genomföra detta i
enlighet med regeringens uppdrag och i huvudsak enligt den inriktning som verket redovisat till regeringen den 21 november 2000”.
1.2. Nyckelbegrepp
Nedan följer förklaringar av ett antal nyckelbegrepp som används i redovisningen av det riktade utvecklingsuppdraget.
• Utvecklingsdialogen är det forum där huvudmannen och Skolverket möts för överläggningar om mål, resultat och utveckling. I dialogen utarbetas gemensamt en strategi för långsiktiga och hållbara förbättringar för utveckling av skola och barnomsorg. Huvudansvaret för dialogerna åvilar de regionala enheterna inom Avdelningen för analys och stöd.
• Dialogteam är de medarbetare inom Skolverket som genomför utvecklingsdialogerna. I teamet ingår medarbetare från de regionala enheterna och även i viss utsträckning från de centrala. Medarbetare från Skolverkets centrala enheter ingår som regel i dialogteamen utifrån att de kompletterar dessas kompetensprofil. Antal medarbetare i respektive dialogteam är vanligtvis två till tre stycken.
• Överenskommelse är det övergripande och sammanfattande dokumentet avseende utvecklingsinsatsen i kommunen. Detta signeras av såväl kommunansvarig som enhetschef vid Skolverket.
• Åtgärdsplan är en precisering av innehållet i en överenskommelse på relativt detaljerad nivå.
• Mottagarkapacitet – är det begrepp vi använder för att karaktärisera skolhuvudmannens förmåga att genomföra t.ex. kvalitetsredovisningar och andra uppföljningar och utvärderingar på kommun och/eller skolnivå, att dra slutsatser av befintligt material och vid behov genomföra förändringar. Även tillgång till och kompetens hos kommunens personella resurser påverkar mottagarkapaciteten.
1.3. Rapportunderlag
Underlag för delrapporten har bl.a. varit studier av dokument såsom uppdragsbeskrivningar, överenskommelser mellan Skolverket och kommunhuvudmännen, skolverksinterna arbetsplaner och promemorior m.m.
Vidare har information samlats in genom enkäter (bilaga 1) riktade till samtliga kontaktpersoner i dialogkommunerna, till Skolverkets
teamansvariga medarbetare inom de regionala enheterna samt till dialogmedarbetare som tillhör de centrala enheterna.
Enkäterna har genomförts som webbenkäter och svarsfrekvensen har varit hög, 75 procent för kommunernas kontaktpersoner, 100 procent för medarbetare regionalt samt 93 procent för medarbetarna från Skolverket centralt. De höga svarsfrekvenserna borgar för att enkätresultaten ger en rättvisande bild av hur de olika grupperna ser på det genomförda
dialogarbetet på nationell nivå.
För att djupare studera arbetet i utvecklingsdialogerna har fallstudier
påbörjats i sex kommuner. Kommunerna har valts ut strategiskt för att ge en storleksmässig och geografisk spridning. Aktörer på olika nivåer i
kommunerna har valts ut för intervjuer (bilaga 2) för att ge en bred bild av utvecklingsarbetet som kompletterar den bild som enkätmaterialet ger.
Intervjuer har också genomförts med Skolverkets regionala enhetschefer och med projektledare inom särskilda utvecklingsprojekt samt med ytterligare ett antal skolverksinterna medarbetare som kommit i beröring med dialogarbetet på olika sätt.
Övriga uppgifter såsom skolverksinterna kvalitetsredovisningar från de regionala enheterna har också utgjort underlag till rapporten.
Allt underlag till rapporten bygger på insamlade data från 2001. Den begränsade tidsperioden innebär med nödvändighet att rapportunderlaget är begränsat.
I rapporten används de organisatoriska beteckningar som gällde för Skolverket fram till den 15 februari 2002.