A) Väcka intresse – Rent praktiskt väljer lärarna att allt som oftast använda den historiska spelfilmen främst för att väcka intresse och introducera nya arbetsområden likt en aptitretare. Därmed visas ibland hela spelfilmer eller endast utvalda scener för att sedan bygga på eller återkoppla till undervisningen beroende på lärarens syfte.
Anna – ”[…] Jag visar gärna avsnitt och delar ur filmerna, exempelvis ur ”Plutonen” eller ”Saving private Ryan”. Det är mer för att ge en bild av hur det såg ut där på plats.”
39
Daniella – ”[…] Det är lite olika det där, ibland kan jag börja med att de får se en sekvens eller så. Bara som en aptitretare inför arbetsområdet, att ”Nu ska vi jobba med den här epoken”, eller så… Det gjorde jag med sjuorna då som läste om Antiken. De fick se ett litet avsnitt ifrån ”Alexander den store” och även ifrån ”Spartacus” och gladiatorkampen där och så. Så man får välja ut lite nyckelscener som de får med sig.”
Fredrik – ”[…] Jag använder historiska spelfilmer främst som en introduktion till en tidsperiod eller till en händelse. Mest för att sätta in eleverna i den tidsperioden, som en intresseväckare helt enkelt. […] Jag har visat bara korta klipp ur ”Saving private Ryan” inledningsscenen, mest för att visa… alltså hur läskigt det faktiskt är att vara i krig.”
B) Upplevelse och medkänsla – Det gemensamma och underliggande syftet för samtliga lärare är i huvudsak funktionen som spelfilmen har för att skapa upplevelser och medkänsla. Lärarna anser då att eleverna lättare tar till sig historia på detta vis framför en klassisk genomgång. Lärarna finner därmed spelfilmen vara ett lämpligt redskap och komplement för att låta eleverna beröras och känna för händelser och aktörer, med andra ord spelar man på elevernas empatiska förmåga att känna för andra.
Carl – ”Undervisningen är så oerhört slimmad, där är så mycket som ska tas med och ska du se en film, ja då går det ju ca två lektioner. Man har ju inte riktigt den tiden. Men jag brukar ge tips på filmer så eleverna kan titta själva hemma. Det underlättar ju framförallt för elever som är mer visuella och auditiva, de som vill koppla ihop bild och ljud – de som har svårt att läsa textmassan själv. […] Många säger ju liksom att de får de där ”aha”- upplevelserna, att ”oh, nu förstår jag nu jag såg där”. Likadant när man pratar så kan dessa elever relatera till filmen och lyfta upp olika grejer som de har sett.”
Daniella – ”[…] Film kan klart vara bra för att lära sig resonera, se skillnader och likheter för att kunna sätta sig in i etiska perspektiv, även tidstypiska historiska skildringar för att kunna se helheten och sätta in det i ett sammanhang – det kan ju spelfilmer ge. Kanske då med mer känslomässig inlevelse än vad vi lärare kan ge. Det blir lite verkligare.”
Emma – ”Syftet är att få en mer känsla av inlevelse än vad vi kanske kan ge, eller någon form av verklighetsanknytning, under förutsättningar att filmen är trovärdig. Sen att elever lär sig på ganska så olika sätt och detta är ju ett sätt att kompensera för den andra undervisningen om man så säger. För man kan ju lära sig mer känslomässigt och ta in saker på ett annat sätt genom film. Syftet är då att ha film som ett komplement, inte ersättning.”
Fredrik – ”[…] Den möjligheten har du alltid med film, att verkligen sätta dig in i hur en annan människa har det. Det har du inte om jag står och berättar någonting. Jag tror just med film att man kommer ett eller ett par steg längre än om man bara pratar om någonting. När man då får leva sig in i en roll eller se en roll, alltså se någonting spelas upp framför en, oavsett om det är teater eller film. […] För att för vissa elever är det vägen till att lära sig, framförallt för de som kanske inte riktigt klarar tyngre texter. Då kanske det är lättare att hänga upp
40
saker om man sett och hört det, man kan hänga upp det på fler krokar tänker jag. […] Inför vår stundande tysklandsresa passade jag till exempel på att visa ”Pojken i randig pyjamas”, en ren spelfilm eller fictionfilm. Då visade jag den mer för att eleverna skulle få empati, alltså hur skulle man själv känna om man blev begränsad och inte kunde få ha något utbyte med någon annan på andra sidan stängslet, ja just begränsningen.”
C) Återkoppling – Efter att de historiska spelfilmerna visats menar en majoritet av lärarna att eleverna tillåts att ventilera frågeställningar. En minoritet av lärarna menar att det inte sker någon direkt återkopplig alls mellan spelfilmen, läraren eller eleverna. Alltså lämnas eleverna i vissa fall åt sina egna tolkningar och reflektioner utan att det sker en dialog, samtal eller diskussion mellan lärare och elev eller mellan eleverna sinsemellan. I andra fall kan det handla om att eleverna istället får skriva analyser, reflektioner eller svara på frågeställningar.
Anna – ”[…] Ja alltså, det sker alltid ett samtal efter att historiska spelfilmer visats, dels för att sätta in dem i handlingen och vad syftet är med att titta på den. Men sedan efteråt, att alltid lyfta olika frågor och att de har färdiga frågeställningar att ta ställning till, samt att samtal sker antingen i helklass eller i grupper eller på individnivå.”
Carl – ”[…] Jag brukar fråga, ”förstår ni varför vi tittar på denna film? Alltså har det gett någon input, fanns det någon mening med att titta på filmen, förstår ni min intention?” Då får man ju ofta en ganska så bra diskussion, att ”vi förstår att det ska påminna om det, eller att vi ska få lite mer kött på benen eller se en annan vinkling” Daniella – ”[…] Jag tycker att återkopplingen efter att ha visat film kan vara ganska så fri. Jag tycker inte att eleverna ska sitta och skriva under filmen, jag tycker inte att de ska ha något frågeformulär för det splittrar dem. Jag kan däremot fråga för att hjälpa till på traven, ”La ni märke till detta? Hur tolkar ni den scenen?”
Fredrik – ”[…] Ja, ibland sker där samtal efter att vi visat filmerna. Annars får eleverna skriva någon reflektion eller filmanalys. Om man ser filmen i början av lektionen så kan man komma tillbaka till den, som att ”Kommer ni ihåg där i filmen?”, eller om man ser filmen i slutet av lektionen så kan man se över vilka historiska nedslag som filmen behandlade.”