A) Källa och autenticitet – Det visar sig att de historiska spelfilmerna i stundtals används som någon form av historisk källa, men bara om de bedöms tillräckligt trovärdiga.
Anna – ”[…] Jag visar gärna avsnitt och delar ur filmerna, exempelvis ur ”Plutonen” eller ”Saving private Ryan”. Det är mer för att ge en bild av hur det såg ut där på plats.”
Daniella – ”[…] Syftet med filmerna varierar, skulle jag säga. Jag använder fiktiva filmer men där skeendet är liksom historiskt faktaenligt.”
41
Emma – ”[…] Eller så kan jag använda historiska spelfilmer som ren information, alltså vad som hände rent faktiskt.”
B) Komparativt perspektiv – De syften och kunskapskrav, i enhet med läroplanen, som då uppnås enligt lärare är att bland annat att se likheter, skillnader och sammanhang, samt även att analysera källor. I vissa avseenden arbetar lärarna således uttalat med spelfilmen som historiebruk för att visa på hur historia kan användas i anslutning till ett källkritiskt förhållningssätt.
Bodil – ”[…] Eftersom jag är svensklärare och SO-lärare kan jag interagera mellan dessa och där finns ett specifikt kunskapsmål som att till exempel använda olika media. Kunskapskrav i historia och religion är ju att man ska kunna använda och analysera olika typer av källor, då kan ju film vara en källa. […] Ja, då handlar det om att arbeta med källkritik. Eleverna får ta ställning till hur trovärdig källan är i förhållande till exempelvis en tryckt källa eller till en internetkälla, hur nära i tid till händelsen skildras verket.”
Daniella – ”[…] Film kan klart vara bra för att lära sig resonera, se skillnader och likheter för att kunna sätta sig in i etiska perspektiv, även tidstypiska historiska skildringar för att kunna se helheten och sätta in det i ett sammanhang – det kan ju spelfilmer ge.”
Fredrik – ”[…] Alltså just i historiekursplanen så finns det ju inga sådana riktiga… man ska ju förstå… viss tid och så man kan ju få en känsla av en film, samtidigt som en film är ju väldigt mycket tillrättalagd eller ändrad. Man vet ju aldrig heller riktigt hur det var förr i tiden… Vi har då diskuterat att det här är bara en bild av hur det faktiskt kan tänkas ha varit eller sett ut och så. Det blir lite källkritik av det då om vi så säger, en tolkning av historia. När vi läst om exempelvis medeltiden har vi tittat på ”En riddares historia”. Där är ju massa populärkultur inblandat i den, en väldigt rolig film. Den är väldigt bra att diskutera både medeltiden men också historiebruk.”
C) Perspektiv och tolkning – Stundtals förefaller det sig att handla om att visa på att den utvalda spelfilmen som endast en av många tolkningar och perspektiv på historia. Syftet är då att kunna peka ut olika händelser och aktörer i relation till varandra, samt att påpeka vems historia det är som bevittnas likt ett ”vinnare och ”förlorare”-scenario, samt huruvida det som bevittnas kan tänkas stämma överens med verkligheten.
Bodil – ”[…] Är det vinnarens eller förlorarens sida som skildras. Jag tycker det har stor betydelse för hur vi tolkar historien beror lite på vilken tidsepok vi är i. Därför måste man ha med den parametern också tycker jag.” Emma – ”[…] Jag brukar oftast, när vi jobbar med världskrigen och kalla kriget, använda historiska spelfilmer för att peka på olika aktörer och använda spelfilmer för att medvetandegöra eleverna om vems historia det är man visar i filmen och även påvisa hur den rätta historien ser ut.”
42
6.4 Identitet
A) Identitet, genus, kön och sexualitet – Det framgår i intervjuerna att lärare i mindre medveten grad arbetar med begreppet ”identitet”. Istället förekommer begrepp så som genus, kön och sexualitet. Dock placeras begreppen sällsynt i relation till historiska spelfilmer – vad beträffar synen på sig själv och andra. Lärarna arbetar däremot allt som oftast med olika form av övningar som berör värderingar och föreställningar. När så görs handlar det om antingen tematiska lektioner, dagar eller veckor där en sorts ämnesövergripande verksamhet tillträder. I sådana fall används ibland spelfilmer som undervisningsunderlag men inte förbundet strikt till historia eller historieundervisningen.
Anna – ”[…] Nä, när vi ser historisk spelfilm brukar jag inte ha den typen av vinkling. Men det är klart att man kan se filmer ur andra perspektiv som tar upp etik- och moralbegreppet, värderingar och föreställningar. […] Alltså… normer och maktordningar vet jag inte om vi behandlar så direkt, inte uttalat i alla fall. Kanske inte sexualitet heller. Vi brukar däremot behandla genus, det kommer ofta till tals. Vi har nämligen ett tjejgäng i en klass som är oerhört medvetna och intresserade för just det, så det kommer ofta upp i våra klassdiskussioner titt som tätt. Då pratar vi väl framförallt om könsroller. Men just identitet vet inte riktigt hur det skulle hänga ihop med historiska spelfilmer… […] Vi tar även upp jämställdhet, men inte när vi tittar på film så kanske.”
Carl – ”[…] Nu i nästa vecka så går åttorna in i ett tematiskt arbete med framförallt genus, men fokus är inte på sexualitet eller identitet i den bemärkelsen. Vi behandlar framförallt könsroller, uppfattningar om vad som är manligt respektive kvinnligt och varför det uppfattas så.”
Emma – ”[…] Vi har filmer som handlar om och berör jämställdhet, etik, föreställningar, värderingar och utanförskap, så som Billy Elliot – men den typen av film används i SO-ämnet som helhet, inte direkt under historielektionerna. […] Annars har vi temadagar, så kallade SANT-dagar – sex/samlevnad, alkohol, narkotika och tobak, som jag tror att alla skolor måste ha. Då har vi mycket etik, moral och värderingsövningar. Det har vi varje år. Det berör ju inte SO-ämnena riktigt så… Men där behandlas ju sexualitet och identitet mer uttalat om man så säger. […] Men annars tror jag att man måste ha ett öppet klassklimat, det blir ju egentligen dumt att säga att, ”Nu på tisdag ska vi prata om det i 60 minuter.” Jag tror att om man har trygga elever så kommer andra saker upp till ytan för diskussion, och det gör det också.”
Fredrik – ”[…] Nu jobbar jag med lite yngre elever också – jag har sexor också. Jag har nyligen haft ett temaarbete som vi kallade ”Du, jag och vi”. Det handlade om identitet och sexualitet, om sexuell läggning. Vi såg en film, mest för att jag tycker var dags att se en bra film som också har lite historisk anspelning. En svensk film som är självbiografisk – ”Zozo” heter den, av Josef Fares. Där pratade vi mycket om att se den andre, alltså att ”Här är en pojke som flytt” och det visar sig att det kunde varit pappan till elever i klassen. Alltså för dem har genomgått precis samma process. […] Jag brukar ge dem några uppdrag innan vi ser en film, som när vi såg den filmen så, jag vill inte ställa för mycket frågor under filmen och på så vis rycka sönder den, men det lät väl i stil med… ”Det enda jag vill att ni ska tänka på, förutom att försöka hänga med, är att – Vad i den här pojkens liv
43
påminner om ditt liv och vad i den här pojkens liv är väldigt annorlunda från ditt liv?”. Utifrån det hade jag satt ihop lite värderingsövningar som vi diskuterade på olika sätt, efteråt.”