Påverkas genus och sexualitet av medier och masskultur?

I föregående stycke framkom att identitet kan påverkas av historiekultur och berättelser. Dock framkommer inte specifikt begreppen: genus(kön) eller sexualitet. Ett sätt att då bygga vidare på begreppen historiekultur och berättelser kan vara att mer konkret undersöka om medier och masskultur kan påverka genus och sexualitet. För inom medieforskningen återfinns nämligen en uppsjö av teorier som låter studera människors påverkan och förhållningssätt till medier. Inledningsvis lät teorierna delas in i två läger – effektforskning eller användningsforskning, med andra ord effekt och påverkan eller reception av medieinnehåll. Senare har dock allt fler förgreningar framkommit som bland annat låter studera mediernas påverkan på utformningen av vardagslivet, med andra ord hur mediebilderna blir en del av verklighetskonstruktionen –

alltså hur den sociala verkligheten förändras vid medieanvändning.128 Under 2000-talet har

genus kommit att få allt större intresse inom medieforskningen. Där studeras och analyseras genus interagerat med sexualitet, klass, etnicitet och ålder vad beträffar medieanvändning, kommunikation och representation. På så vis har medier och masskultur studerats ur dess potentiella förstärkande av samhällens etablerade genusordningar. Konkret har då bilder och texter undersökts i form av maktstrukturer och representationer av kvinnor och femininet,

män och maskulinitet.129 Enligt Statens Medieråd är bilderna en viktig del av vad som

berättas. Genom bilderna speglas avsändarens uppfattningar, värderingar och normer. Bilderna kan också studeras genom maktperspektiv, hur könen representeras och vilka kameravinklar som används i processen. Vidare konstaterar Statens Medieråd att

medieinnehållet i dagens samhälle påverkar normer och värderingar.130

Enligt Linda Fagerström och Maria Nilson är masskultur en form av kulturyttring och kulturform, ofta omnämnt som populärkultur, som når ut till många människor, ibland med bakgrund i kommersiella intressen. Dess vidd och bredd medför att masskulturen ibland förbises i forskningen, i andra fall betraktas den som farlig och skadlig. Det har nämligen skrivits otaliga gånger om hur masskultur antas kunna anta

propagandaliknande former samt förvränger, passiviserar och avtrubbar människor.131

127

Nordgren, 2006, s. 28-29.

128 _{Hammarén & Johansson, 2009, s. 43-44.} 129 _{Fagerström & Nilson, 2008, s. 40-42.} 130

http://www.statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.html

31

Debatten är dock ständigt levande. Detta eftersom det inte är helt okänt att vi människor i vår vardag ständigt kommer i kontakt med medier och masskultur, men många reflekterar inte över det. Det är då beräknat att varje svensk på en dag konsumerar närapå sex timmar medier. Det innebär i sin tur att mediernas inflytande på människors syn vad gäller sin omvärld, sig själva och andra borde vara ganska påtagligt. Med bakgrund i föregående resonemang menar då Fagerström och Nilson att medierna påverkar synsätt, normer, uppfattningar och

värderingar om samhälle och världen i allmänhet, men även mer konkret vad beträffar genus

och sexualitet.132 Fagerström och Nilson menar då även att medierna påverkar identiteter,

detta då identitetsskapande ses som sammansatt med genus.133 På så vis blir det nödvändigt att

analysera medier ur ett genusperspektiv. Fagerström och Nilson argumenterar nämligen för att mediernas stereotypa skildringar av genus förblindar konsumenterna till den grad att vi inte

längre ser dem.134 Föreställningarna om femininiteter och maskuliniteter präglar således vår

kultur och synliggörs i medierna omkring oss.135 Dock ska tilläggas, enligt Fagerström och

Nilson, att människor konstant tolkar de medier vi konfronteras med för att skapa mening med

dess budskap.136 Hammarén och Johansson menar i sin tur att människor översköljs med

mediematerial. Dess budskap kan i sin tur enligt Hammarén bidra till att forma sanningar om maktmönster, över- och underordningar som existerar i samhället, samt stereotyper av kön och genus. Hammarén och Johansson menar att så sker då det återfinns starka tendenser som

tyder på att stereotypa identiteter reproduceras inom medierna.137 På så vis har mediernas

skildringar av bland annat kön och sexualitet kommit att bli mål för diskussion. Denna

diskussion har förts på olika sätt där bland annat Alan McKee hävdar att olika medier, så som TV, tidningar och filmer, antar en pedagogisk roll och lär ungdomar om sexualitet och

relationer.138 Detta är något som Melissa Tyler även vill poängtera. I sin studie hävdar hon att

massmedia ger vägledning och låter påverka människors tankar vad beträffar sexualitet.139

Även Keren Eyal och Dale Kunkel hävdar att massmedia, med fokus på TV-program, låter påverka ungdomars sexualitet. Eyal och Kunkel menar då att det går att utläsa hur TV-

132 _{Fagerström & Nilson, 2008, s. 25-26.} 133

Fagerström & Nilson, 2008, s. 31.

134 _{Fagerström & Nilson, 2008, s. 43.} 135

Fagerström & Nilson, 2008, s. 11-12.

136 _{Fagerström & Nilson, 2008, s. 31.} 137

Hammarén & Johansson, 2009, s. 59-61.

138 _{Alan Mckee, The importance of entertainment for sexuality education, Upplaga 5, Sex Education 12, (PDF),}

2012, s. 499.

139

Melissa Taylor, Managing between the sheets: Lifestyle magazines and the management of sexuality in everyday life, Upplaga 1, Sexualities 7, (PDF), 2004, s. 83.

32

programmens sexuella normer återfinns i ungdomars förväntningar om kön och sexuella attityder.140

Ovanstående teori, vetenskap och forskning kan ställas i direkt relation till analys av historisk spelfilm. Detta då Cecilia Trenter väljer att exemplifiera med hur det uppstått genreregler för filmer som skildrar antiken – vilket synliggörs genom den heterogena normen och det ständigt återkommande fokus belagt på genus, sexualisering och pornofiering. Trenter menar nämligen att antiken, liksom andra epoker, är en era som låter sig definieras genom karakteristikan, kategoriska karaktärsdrag och teman, samt tidsangivelser i form av exempelvis årtal. Men ser vi då till antiken låter denna epok gärna, till skillnad från andra epoker, skildras och konstrueras med fokus på sexualitet. Det hela synliggörs enligt Trenter, genom västerländsk objektifiering av antiken och orienten som helhet. Denna objektifiering tar sig uttryck i exempelvis filmatiseringar som låter blanda politik, våld, död, makt och sex – vilka hänger samman då sexualiteten gärna skildras som en del av maktspel, politiska

ageranden och våldshandlingar för att mana till lockelse och tabu, eller för att avskräcka sin publik. Det i sin tur präglar, enligt Trenter, publikens syn på såväl antiken som på de sexuella

handlingarna.141

5. Metod