Efter att ha kommit fram till en problemformulering och frågor i anslutning till denna lät jag skicka ut ett förklarande e-postmeddelande till rektorer, vars e-postadress jag kunde hitta via kommunernas hemsidor. I utskicket tydliggjordes att lärarna och skolan skulle förbli anonyma och inneha fingerade namn vid citat enligt konfidentialitetskravet, detta för att alltså eliminera
risken för att skada såväl lärares och skolors rykten.150 För att få lärare att ställa upp såg jag
till att förse mitt meddelande så att deltagarna på förhand fick ta del av väsentlig information, i linje med såväl informationskravet och samtyckeskravet, för att under bästa förutsättningar
genomföra en undersökning.151 Selektionen av skolor skedde på så vis att jag valde att
avgränsa mig till högstadieskolor i framförallt de västra delarna av Skåne, från Helsingborg i norr till Trelleborg i söder, vilket förefaller sig naturligt eftersom jag utgick ifrån Malmö. 148 Bryman, 2011, s. 235. 149 Dalen, 2015, s. 17-18. 150 Bryman, 2011, s. 133. 151 Bryman, 2011, s. 131-132.
35
Därmed valde jag skolor belägna inom viss närhet för att ha möjlighet att ta mig runt och genomföra intervjuerna. I sin tur genomfördes intervjuer med sex stycken högstadielärare på sex olika skolor, som alla fått mitt e-postmeddelande om undersökningen vidarebefordrat från sina inbördes rektorer. Det kan då kanske, i första anblick, tyckas att jag använt mig utav för få lärare för att kunna komma fram till en väsentlig slutsats. Dock anser jag själv att den utvalda metoden tillsammans med antal lärare möjliggjort svar på mina forskningsfrågor. Därtill kan tilläggas att all forskning måste ta hänsyn till att tid och pengar är faktorer som styr urvalsstorleken. Vilket i sin tur betyder att desto mer tid och pengar (resurser i allmänt) som finns tillgängligt kan hjälpa till att göra så att stickprovets omfattning ökar och med det
då även precisionen på forskningen.152 Något som även styr omfånget på hur stort stickprovet
bör vara är populationens hetro- eller homogenitet – med andra ord hur stor variationen på individer är. Det kan vara avgörande för beslutet om hur stort omfång stickprovet bör vara. I mitt fall var populationen homogen, detta eftersom lärare utgör en yrkesgrupp, vilket betyder
att min undersökning inte kräver ett större stickprov.153 Viktigt att tillägga är dock att studiens
resultat ”[…] endast kan generaliseras till den population utifrån vilken man hämtat sitt
samspel.” 154
Urvalet utgjordes i sin tur av metoden sannolikhetsurval, ett stickprov gjord med obunden slumpmässig urvalsprocess som användes för att ge alla lärare, på de skolor jag kom
i kontakt med, en möjlighet att delta i undersökningen.155 Den har för avsikt att minska risken
för samplings- och urvalsfelet.156 Detta eftersom denna metod antas förhålla sig till ett
representativt urval, som menar att korrekt överensstämma med den totala populationen.157
Dock är det högst osannolikt att resultaten man kommer fram till genom sannolikhets- och
representativt urval stämmer helt och har därför automatiskt ett urvals- eller samplingsfel.158
Anledningen till varför jag valde metoden sannolikhets urval var främst ”[…] att det på grundval av den information man har från ett slumpmässigt urval går att generalisera och dra
slutsatser om den population som man tagit stickprovet från.” 159
152 Bryman, 2011, s. 191. 153 Bryman, 2011, s. 193. 154 Bryman, 2011, s. 199. 155 Bryman, 2011, s. 183. 156 Bryman, 2011, s. 182. 157 Bryman, 2011, s. 179. 183. 158 Bryman, 2011, s. 200. 159 Bryman, 2011, s. 188.
36
5.4 Forskningsetik
För att bedriva forskningen har studien och forskningen strikt låtit förhålla sig till de fyra etiska huvudprinciperna, samt dess inbördes tillhörande regler – informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.160 Undersökningen har således
inletts genom att informera undersökningsdeltagare och uppgiftslämnare om såväl studiens omfång och syfte som deras frivillighet till deltagande. Undersökningsdeltagarna och uppgiftslämnarna har i studien haft en aktiv roll och intervjuats. Därför har de fått nödvändig
förhandsinformation för att i bästa mån kunna besvara frågorna inom ämnet.161 Genom
utskick av e-postmeddelande, samt vid första mötet med den intervjuade, med andra ord den medverkande, klargjordes att de själva bestämmer över sitt deltagande och har rätt till att
avbryta när som helst utan vidare följder eller komplikationer.162 Därtill informerades de
medverkande om att studien avser att låta inblandade parter, såväl individ som skola, förbli anonyma samt inneha fingerade namn vilket gör det svårt för utomstående att identifiera de medverkande. Informationen finns inte heller tillgänglig för andra än forskaren i fråga, med
andra ord – mig.163 Informationen avser inte heller att användas för andra syften än studien i
fråga.164
För att granska min metod källkritiskt bör jag följa Torsten Thuréns angivelser i boken Källkritik på vad som är en bra, respektive dålig källa och vad kriterierna är för att bedöma sådant. Thurèn nämner fyra kriterier för en bra källa: äkthet, tidssamband, oberoende
och tendensfrihet.165 Intervjuerna jag genomfört utger sig för att vara vad de är och är ingen
förfalskning eller plagiat av någon annans arbete.166 Svaren som lärarna valde att avlägga är
inspelade och daterade. Inga ”[…] personliga, ekonomiska eller politiska eller andra
intressen” finns med för att förvränga verklighetsbilden.167
Även om äktheten alltid ska
ifrågasättas försäkrar jag om att intervjuerna som gjorts inte är förfalskningar.168 Jag vill inte
heller påstå att jag undanhåller, eller förvränger fakta.169
160 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer: Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Elanders
Gotab, s. 6. 161 Vetenskapsrådet, s. 7. 162 Vetenskapsrådet, s. 9-10. 163 Vetenskapsrådet, s. 12-13. 164 Vetenskapsrådet, s. 14.
165Torsten Thurèn, Källkritik, Upplaga 2, Liber, Stockholm, 2005. Enskede: TPB, 2006, (C63813), s. 13. 100-
101. 166 Thurèn, 2005, s. 13. 19. 167 Thurèn, 2005, s. 13. 168 Thurèn, 2005, s. 29. 169 Thurèn, 2005, s. 89.
37
6. Resultat
I detta avsnitt avses att besvara mina frågeställningar – alltså dels hur lärare arbetar med historisk spelfilm i historieundervisningen, samt hur lärare förhåller sig till identitet i relation till historisk spelfilm. Resultatdelen är anpassad utefter forskningsfältet och har därför delats in i kapitel med analysnivåer som avser att svara mot de ställda frågorna och informanternas svar. Det innebär att kapitlen representerar mina frågor, medan analysnivåerna agerar likt gemensamma nyckelord som hämtats ur informanternas svar. Därtill har de intervjuade lärarna tilldelats fingerade namn, enligt konfidentialitetskravet, för att bevara såväl lärares som skolors anonymitet. Frågorna som ställts återfinns i del 9.1 – Bilagor.