Som resultatet antyder behöver medvetenhet om källors form och funktion behäftas starkare hos elever, om de ska vara väl förberedda inför vidare studier. Däri ligger ett viktigt ansvar hos pedagoger och lärare i skolverksamheten. Att införliva delar av appraisal-ramverket i undervisningen kan med stor sannolikhet underlätta för elever att bli medvetna både om hur referenser skrivs men också hur de används och på vilket sätt språkliga detaljer, såsom modala hjälpverb och försiktighetsmarkörer, kan spela stor roll i akademiska texter. Tidigare studier har även poängterat ramverkets funktionalitet för att belysa dessa aspekter (jfr Mori 2017).
Texterna i studien uppvisar varierande förmågor i att införliva externa röster och positionera sig till tidigare forskning. Med andra ord visar de olika interimspråksnivåer och olika typer av diskursiv kompetens, även om det finns en gemensam problematik med grundläggande akademiska skriftspråksnormer i alla tre texterna. Att skriva en akademisk text som nybörjare innebär för många en stor ansträngning, och enligt dialogismens synsätt förhåller sig en skribent dels till normer, genrer och språksystem, dels till den mottagare eller mottagargrupp dit interaktionen är riktad (jfr Holquist 2002). För en gymnasieelev behövs stöd och handledning för att bli medveten om alla dessa aspekter, och elevers handledare i gymnasiearbetet behöver på flera sätt vara en förebild för det akademiska skrivandet.
Just handledarens roll i gymnasiearbetet hade varit intressant att undersöka i vidare forskning, exempelvis i en semietnografisk studie likt Moris (2017), där forskaren dels har tillgång till handledningsprocessen, dels skrivprocessen, för att sedan kunna sätta dessa i relation till den slutgiltiga versionen av texten.
Med tanke på hur omfattande appraisal-ramverket är, hade det även varit intressant att studera samma texter men utifrån andra aspekter för att få en större helhetsbild av texterna. Exempelvis hade underkategorier i dialogisk kontraktion och dialogisk expansion kunnat ingå för att ge en mer nyanserad bild av texternas dialogicitet. Just gymnasiearbeten är en intressant texttyp att studera, eftersom de har som syfte att efterlikna uppsatser som skrivs inom högre utbildning och visar en någorlunda helhetsbild
av vilken akademisk skriftspråkskompetens eleverna tar med sig in i stadieövergången från gymnasiet till högskola eller universitet.
Avslutningsvis vore det även betydelsefullt att undersöka studiens material utifrån innehåll och struktur. Under studiens gång noterade jag att rubricering i förhållande till avsnittets innehåll, och formuleringar av frågeställningar var utmärkande delar i elevernas texter som hade varit intressanta att sätta i förhållande till uppsatser som skrivs inom högre utbildning.
Referenser
White, P.R.R. (2015). ”Appraisal and the resources of intersubjective stance”. The Appraisal Website utvecklad av Peter R.R. White. Tillgänglig:
https://www.grammatics.com/appraisal/index.html [Hämtad 2020-10-25].
Adelmann, K. (2002). Att lyssna till röster: ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv. Diss. Malmö: Malmö högskola.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö: Växjö universitet.
Ask, S. (2011). Hållbara texter: grunderna i formellt skrivande. (2., [rev. och utök.]
uppl.) Stockholm: Liber.
Bakhtin, M. M., C. Emerson, & M. Holquist (Eds.). (1986). Speech genres and other late essays. Austin, TX: University of Texas Press (V. McGee, Trans.).
Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm studies in Scandinavian philology 37. Acta universitatis Stockholmiensis, Stockholm.
Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (4. [omarbetade och aktualiserade]
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Enefalk, H., Andersson, L., m.fl. (2013). Våra studenter kan inte svenska. Uppsala Nya tidning. 2013-01-02. Tillgänglig: https://unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx. [Hämtad 2020-10-13].
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys (3. uppl.).
Stockholm: Liber.
Holquist, M. (2002). Dialogism: Bakhtin and his World (2. uppl.). [Elektronisk resurs].
Routledge.
Horbowicz, P., Skrzypek, D., Sobkowiak, M., & Kołaczek, N. (2019). The Use of Passive Voice in Academic Writing. Folia Scandinavica Posnaniensia, 26(1), 4-26. DOI:
https://doi.org/10.2478/fsp-2019-0001
Hyland, K. (2012). Undergraduate understandings: Stance and voice in final year reports.
I: K. Hyland, & C. S. Guinda (Eds.). Stance and voice in written academic genres (pp. 134-150). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Ivanič, R. & Camps, D. (2001). I am how I sound: Voice as self-representation in L2 writing. Journal of Second Language Writing 10, 3–33.
Lee, S. H. (2010). Attribution in high- and low-graded persuasive essays by tertiary students. Functions of Language 17(2), 181–206.
Letmark, P. (2020). Unga svenskar brister i skrivförmåga. Dagens Nyheter. 2020-08-26.
Tillgänglig: https://www.dn.se/nyheter/sverige/unga-brister-i-skrivformaga-svart-klara-studier-och-arbete/. [Hämtad 2020-10-09].
Malmström, M. (2017). Synen på skrivande: föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Diss. Lund: Lunds universitet.
Martin, J. R. & White, P. R. R. (2005). The language of evaluation: appraisal in English.
Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Matsuda, P. K., & Tardy, C. M. (2007). Voice in academic writing: The rhetorical construction of author identity in blind manuscript review. English for Specific Purpose, 26(2), 235–249.
Maxwell, L. (2013). Common Core Ratchets Up Language Demands for English-Learners. Education Week. Tillgänglig: https://www.edweek.org/teaching-
learning/common-core-ratchets-up-language-demands-for-english-learners/2013/10 [Hämtad 2020-10-15].
Mori, M. (2017). Using the Appraisal framework to analyze source use in essays: a case study of engagement and dialogism in two undergraduate students’ writing.
Functional Linguistics 4(11). DOI: 10.1186/s40554-017-0046-4.
SAOL. (2015). Diskurs. Tillgänglig: https://svenska.se/saol/?id=0487988&pz=7.
[Hämtad 2020-11-13].
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen. Stockholm:
Skolverket.
Starfield, S. & Ravelli, L. J. (2006). ‘‘The writing of this thesis was a process that I could not explore with the positivistic detachment of the classical sociologist’’1: Self and structure in New Humanities research theses. Journal of English for Academic Purposes 5, 222-243.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Tang, R. & John, S. (1999). The ‘I’ in identity: Exploring writer identity in student academic writing through the first person pronoun. English for Specific Purposes 18, supplement 1, 23–39.
Tarone, E. (2018). Interlanguage. I: Chapelle, C.A. (Red.). The Encyclopedia of Applied Linguistics. DOI: 10.1002/9781405198431.wbeal0561.pub2.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys (3. uppl.). Stockholm: Liber.
White, P. R. R. (2015). Appraisal Theory. I: Tracy, K. (General Editor), Ilie, C. & Todd Sandel, T. (Associate Editors). The International Encyclopedia of Language and Social Interaction. Chichester, West Sussex, UK: John Wiley & Sons, Inc.
Östlund-Stjärnegårdh, E. (2006). Att förmedla egna och andras tankar: om gymnasisters källhantering i det nationella provets skrivuppgift. FUMS rapport, 219. Uppsala:
Uppsala universitet.
Bilaga 1 The Appraisal framework
Figur 1. Appraisal-ramverket (efter Martin & White 2005:38)