Reis et al. (2018) syftar till att skapandet av värde och effektivare processer är målet med digital transformation. Digital affärsstrategi är ett medel för att uppnå digital transformering som blivit allt viktigare under pandemin, att sträva mot digitala innovationer och innovativa lösningar (Brown & Brown 2019). Ett innovativt tankesätt för att uppnå innovativa lösningar är ett måste under pandemin på banken. Användningen av digital teknik har ökat vilket underlättar för företagen att utveckla nya innovationer (Priyono et al. 2020). I och med detta strävar företaget mot en ökad och fortsatt flexibilitet under och efter pandemi för att kunna fortsätta bedriva verksamhet under krisen. Detta lyfts fram som “det nya normala” av respondent 1, vilket innebär att manuella hanteringar behöver frångås alltmer och digitala lösningar på uppkommen problematik behöver införas för att kunna bedriva arbete på distans även framöver. Detta menar banken är starten till uppbyggnaden av en modern arbetsplats där kontoret får allt mindre vikt och att företaget blir alltmer virtuellt. Pandemin har ökat fokuset för virtuellt samarbete och nya virtuella verktyg dyker numera upp frekvent (Dwivedi et al. 2020). Lösningar för att underlätta uppbyggnaden av en modern arbetsplats håller på att införas, bland annat upplärning hemifrån, utbildningar och nya digitala processer. Banken var också ute i god tid med att införa åtgärder, flertalet bärbara datorer beställdes i förväg för att se till att övergången till distans var möjlig. Det vill säga att företaget snabbt var beredda att anpassa verksamheten till distans, vilket är grundläggande del av digital motståndskraft (Mis Quarterly 2020). Utöver det menar nästan alla respondenter att all förändring har gått både snabbt och varit enkla att implementera, vilket tyder på att banken har goda förutsättningar för transformation. Trots goda förutsättningar har relativt få större förändringar genomförts
medföra större digitala åtgärder.
Uppnå digital motståndskraft - Digitala lösningar behöver bli mer naturligt. - Fortsättningsvis jobba med
informationssäkerhet och dess risker för att kunna fortsätta digitalisera verksamheten och krishanteringen.
eftersom det mesta har fungerat trots situationen, ett fåtal applikationer har behövt införas och några funktioner utvecklas men inget omfattande förutom övergången till arbete på distans och att frångå pappershanteringen.
Detta syns även på företagets affärsmodell. Nya affärsmodeller kan skapas genom teknik för att anpassas till en digital kontext, vilket är en förändring pandemin har orsakat (Priyono et al. 2020). Detta är något banken inte upplevt utan snarare hållit starkt i den affärsmodell som tidigare funnits, vilken anses varit till hjälp under pandemin. Andra forskare har identifierat hinder med att skifta affärsmodeller under en kris, att det oftast ändå kommer gå tillbaka när en normalitet uppstår igen (Seetharaman 2020). Därför är det viktigare att bygga en
affärsmodell som fungerar i alla situationer (ibid), vilket är något företaget upplever finns i alla fall under denna kris. Trots att affärsmodellen är detsamma har ändå företaget anammat ett mer digitalt fokus och upptäckt ökade digitaliseringsbehov även framöver.
När en större förändring inträffar i omvärlden som en pandemi skapas automatiskt nya möjligheter som organisationen kan nyttja, där teknik i sin tur kan nyttjas för att skapa nya möjligheter (Dwivedi et al. 2020). Att arbeta på distans och utveckla manuella processer är ett sätt att nyttja de nya möjligheterna, men det har funnits potential för större digitala förändringar som hade öppnat upp för ännu större möjligheter. Beslut om en mer omfattande digital omvandling hade kunnat resultera i enorma fördelar för företaget när det är dags att träda ur krisen, men hade också kunnat medföra ökade risker och kostnader.
Att allting har skett i snabbare hastighet än innan och digitala åtgärder implementeras lite hela tiden är alla respondenter överens om, detta innebär också i sin tur att snabbare beslut behöver tas. Det finns flera hinder för beslutfattande under pandemin otillräcklig information, höga risker och tidspress vilket skapar en osäkerhet i beslut som tas (Dwivedi et al. 2020). Detta kan vara en anledning till att inga större beslut rörande digitala förändringar tagits. Ingen av digitaliseringsåtgärderna har införts utan eftertanke utan mycket har varit under diskussion tidigare, därmed har lösningarna visats vara genomtänkta och välgrundade. De digitala åtgärderna upplevs också säkrare än tidigare manuell hantering av vissa, medan andra ansåg att säkerheten är något bristfällig i och med hur snabbt allting har gått. Att det gått så snabbt innebär också en del förenklingar i lösningarna där bland annat säkerheten kan påverkas. Generellt sett har ändå åtgärderna resulterat i att företaget blivit mer snabbfotad,
Pandemin verkar som en drivkraft för digital omvandling och medfört att processer förbättras, vilket även Rai (2020) påpekar som en effekt. Det har också uppstått en ökad förståelse mellan verksamhet och IT vilket leder till tydligare och snabbare respons.
Hastighet har en avgörande roll i digital affärsstrategi, teknologi medför att många processer får en ökad hastighet inklusive beslutsfattande och implementering (Bharadwaj et al. 2015). Det vill säga att den digitala transformationen drivs framåt, men det finns också faktorer som påverkar den digitala framfarten negativt.
När det kommer till att jobba med digital transformation under pandemin i ett hållbart
perspektiv finns det flera motgångar som företaget upplevt. Bland annat att omprioritera olika projekt, att fokusera på krigsrelaterade problem istället för direkt önskvärda
utvecklingsområden. Krisrelaterade frågor har behövt prioriteras över arbetet som hade prioriterats under normala förhållanden och det gör att utvecklingen hamnar efter på vissa punkter och rör sig framåt på andra. Detta syns bland annat på avdelningen Collections som varit i fokus under pandemin för att det är viktigt att deras processer kunnat fortlöpa under hårt tryck, i syfte att hjälpa kunder med betalningssvårigheter. Detta har gjort processerna effektivare, vilket är ett av målen med digital transformation. Linkov och Kott (2018) menar att integrationer för att uppnå digital motståndskraft främjar effektivare processer.
Processerna i sin tur bidrar också till innovation och värdeskapande (Matt, Hess & Benlian 2015).