Samtliga intervjuer innehöll, efter en inledning, ett antal frågor kring hur respondenten ser på digitalisering som fenomen. Dessa frågor var relevanta för att ta en ”temperatur” på digitalisering som fenomen idag och att få syn på perspektiv på digitalisering som grund för fortsatta frågor inom ramen för intervjuerna och som grund till att nå svar på föreliggande utrednings huvudfrågor. Överlag fanns en konsensus kring vad digitalisering som fenomen innehåller och vad det karaktäriseras av. Återkommande teman i intervjumaterialet är att digitalisering:
• Innehåller och kräver verksamhetsutveckling/organisationsförändring – bland annat
nya arbetssätt och omfördelning av arbetsuppgifter
• Innehåller nyttjande av digital teknik och diskuteras allt oftare i termer av exempelvis automatisering
• Förväntas leda till produktivitets- och effektivitetsökningar • Är en del i och en samhällsförändring
• Förutsätter kompetens-, beteende- och kultur-, tankeförändring och
förändringsbenägenhet – bland ledare och medarbetare • Innehåller möjlighets- och riskexponering
• Är en process, en resa och en resurs som behöver styras/ledas/planeras
• Resulterar i ett ökat tids- och rumsoberoende – mobila lösningar och
användningsmönster
• Har som fenomen en mångfacetterad karaktär
• Är kontextberoende vad gäller behov, implementering och effekter
• Uppfattas som modernt
• Är nödvändigt
Ett genomgående tema i intervjuerna som svar på vad digitalisering innehåller är möjligheterna till verksamhetsutveckling och organisationsförändring (ofta i termer av produktivitets- och effektivitetsökningar) genom nyttjandet av digital teknik. Nyttoorienteringen är stark och framkommer, förutom i intervjuerna också som kommentarer i enkätmaterialet, tillsammans med just effektivisering. Detta är tydligt oavsett respondent, sektor, bransch, organisation och typ av eller storlek på organisation. Därmed följer det empiriska materialets riktning rådande diskurser i samhället idag och den profilering av digitalisering som finns i de relativt få forskningskällorna som diskuterar bestämningar av fenomenet. Relaterat till utsagorna i det empiriska materialet om förändring och utveckling finns en uppsättning förväntningar till sådan utveckling och teknikanvändning. Samtidigt som det fanns gemensamma drag i hur respondenterna uppfattar digitalisering som fenomen enligt ovan, fanns det också skillnader i vad man betonade i sitt sammanhang och i sin organisation (exempelvis hur viktig säkerhet och integritet uppfattas, innovationsgrad etc.). Uppfattningarna om att digitalisering är (för) långsam var exempelvis utbredd i samtalen med respondenter inom offentlig sektor, medan respondenterna inom näringsliv ofta talar mera direkt om konkurrens och kundkrav som tydliga incitament för digitalisering.
Det finns också farhågor, om än mindre tydligt i intervjumaterialet än motsvarande positiva förväntningar. Detta följer också linjen i den allmänna samhällsdebatten och en uppsättning utredningar (till exempel SOU 2015:28; SOU 2017:23; Tillväxtverket, 2018) samt mycket av forskningslitteraturen (till exempel Sandblad et al., 2018; Tilson et al., 2010). Detta även om vi har en framväxande uppsättning också av mera kritiska perspektiv bland annat om vilka värden som realiseras vid digitalisering och vilken balansering av dessa som bör finnas i den offentliga sektorns digitalisering (till exempel Bannister och Connolly, 2014; Rose et al., 2015; Melin och Wihlborg, 2018). Några respondenter ger uttryck för sådana perspektiv.
Automatisering lyfts fram som en av tillämpningarna av digital teknik av flera respondenter ovan. Automatisering av kunskapsarbete anses också vara en av sex viktiga inslag i digitalisering, tillsammans med användning av avancerad robotteknik, autonoma fordon, mobilt internet, molntjänster och IoT i intervjun med McKinsey. Detta relaterar direkt till den rapport från samma företag som har refererats i genomgången ovan från 2017 och ses som ett sätt att skapa värde. Överlag ses en kombination av olika tekniker och processer utgöra det vi idag också kan kalla en pågående process av digitalisering. Denna process innefattar såväl samhällsnivå, som organisations- och individuell nivå. Att digitalisering just kan vara en kombination av tidigare tekniker, arbetssätt och organisering uttrycks, förutom av McKinsey bland annat också av analytikern vid Finansdepartementet, respondenten från Svenskt Näringsliv, den särskilda utredaren för DIGG och konsulten med tidigare verksamhet inom Volvokoncernen. Flera menar att dessa kombinationer av ibland tidigare kända komponenter gör att det skapas en plattform för nya möjligheter. Digitaliseringens möjligheter inklusive förändring beskrivs bland annat på följande sätt:
”[…] det är en väldigt stark förändring som går gradvis, men allt fortare, där det är svårt att se alla konsekvenser som det kan få för det som är viktigt för en offentlig förvaltning. Förutom för ledarskap och för medarbetarskap, så får det också konsekvenser för rättstillämpning, roller och ansvar, möjligheter och krav. Där har många av oss svårt att riktigt hänga med. Det [digitalisering] är en jättemöjlighet och en otrolig tillgång, […] där vi är mera reaktiva än proaktiva. […] Det är en möjlighet vi inte tillräckligt väl behärskar än, på gott och på ont.” (Generaldirektör, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket [TLV], 2018-03-12)
Att digitalisering är en process och upplevs som en förändrande kraft beskrivs också av flera respondenter, där bland annat respondenten från Svenskt Näringsliv, med lång erfarenhet av digitaliseringspolitik från offentlig och privat sektor, nu verksam vid Svenskt Näringsliv, beskriver att digitalisering är något kraftfullt som ”fortgår” här och nu.
”Digitalisering är en samhällsomdanande kraft som blir allt viktigare för allt vad vi människor tar oss för. Vissa frågor behöver därmed hanteras i det politiska systemet, men det är förstås inte utan risker. Det kan vara svårt, men ett mer främjande agerande hade nog kunna ha varit vanligare. Att allmänt tala om digitalisering skymmer ofta både problem och möjligheter olika sektorer. Politikerna gillar digitalisering i allmänna ordalag, men förmår inte alltid att hantera konsekvenserna inom ett särskilt politikområde. (Högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv, 2018-06-25)
Teknikens roll i processen är viktig, men samtidigt inte bara en fråga för IT-specialister. En respondent uttrycker det på följande målande sätt:
”Någon fransk politiker32 sade: Krig är för viktigt för att lämnas åt generalerna. Digitalisering är för viktigt för att lämnas åt teknologerna eller IT-experterna. Det är väldigt mycket ett organisatoriskt, affärsmässigt och samhälleligt fenomen och behöver hanteras med en bredd i kunskapen.” (Professor, Handelshögskolan i Stockholm, 2018-03-12)
32 Sannolikt menas citatet av den franske statsmannen (premiärministern) och publicisten Georges Clemenceau
I sammanhanget offentlig sektor kan digitalisering, enligt respondenten med ansvar för skapandet av DIGG, exempelvis gestaltas i form av att fatta bättre beslut, kvalitativt, och på kortare tid. Denna uppfattning delas också av respondenten från eSam. Samtidigt nämns också sårbarhet och säkerhet i samma andetag som digitalisering, så integrationen och sammankopplingen kan exponera myndigheter eller andra organisationer för nya risker. Just risker och säkerhet diskuteras av flertalet respondenter, ibland också i termer av övervakning, och finns också omnämnt i enkätmaterialet. Därav är det mycket viktigt enligt analytikern vid Finansdepartementet att ”tänka sig för” och att därmed uppnå en balanserad utveckling där organisation, organisering, teknikanvändning och -utveckling går ”i takt” med varandra. Hon beskriver detta på följande sätt:
”[…] man måste gå i takt med främjande och riskmedvetenhet, så att man inte bara springer på och tycker att det här kan vi göra, och det här kan vi göra […] man måste tänka sig för […] se alla sidor av det hela.” (Analytiker/utredare, Finansdepartementet, 2018-01-29)
Just dubbelheten vad gäller möjligheter och utmaningar i digitalisering betonas av flera.
”Digitalisering idag gör att vi får en möjlighet eller en utmaning i att vi kan förändra väldigt många beteenden eller saker vi gör. Digitalisering blir hävstång för förändring; ibland på gott och ibland på ont.” (Vice VD, Lin Education, 2018- 04-19)
Samma respondent beskriver att vi är en början av den paradigmförflyttning som digitalisering innebär, vilket också kommenteras nedan.
De inslag som listas ovan av McKinsey muntligen och i ovanstående refererade rapport är återkommande i flera respondenters tolkning av digitalisering våren 2018. Utan tvekan associeras digitalisering med automatisering, robotisering och IoT; samt överlag en rörelse från manuellt arbete till automatiserat dylikt och företrädesvis positiva konnotationer. Just rörelsen från det manuella till det automatiserade betonas exempelvis tydligt av en respondent inom Group ICT inom Saabkoncernen samt konsulten med ett förflutet som direktör och ansvar för FoU-frågor inom Volvokoncernen och respondenten vid Svenskt Näringsliv. Mobilitet och uppkoppling är också återkommande teman, relaterat till eller inom ramen för digitalisering, vilket bland annat nämns tydligt av affärsområdeschefen från IdaInfront samt av respondenten med Volvobakgrund. Den senare tar naturligen de lanserade kommersiella tjänsterna som finns både inom Volvo Cars (i personvagnar i form av Volvo On Call) och inom AB Volvos lastvagnar (VAS On Call) som exempel för uppkopplade fordon. Överlag är förväntningarna i samhället stora på automatisering. Inte sällan också kombination med artificiella intelligens (AI). Det senare syns i flera olika satsningar under tidsperioden för utredningen; på kommersiell basis, inom vården samt på kommunal nivå gällande handläggning av ärenden samt i satsningar från regeringen i Sverige på fortbildning inom AI.