Högskolan, Öresundsbron, Citytunneln, Västra Hamnen och klimat- smart stadsbyggnad är bara några få exempel på många strategiska viktiga beslut som vi har tagit för Malmös utveckling. Strategiska investeringar som har byggt det Malmö som vi har idag. Det är stora investeringar som får kosta under många år, för att investeringarna lönar sig. Mycket beror på mod. Mod att gå mot strömmen. Mod att tro på staden.
Det är också mod att testa nya idéer som gör att Malmö är först i Sverige med ett juridiskt hållbart avtal med Google Apps (MaApps). Redan under vårterminen 2013 kunde de första skolorna köra i gång med den nya digitala samarbetsplattformen. Sedan årsskiftet finns MaApps på samtliga skolor i Malmö.
Digital kompetens utgör i dag grunden för många av samhällets olika funktioner och är en av EU:s åtta nyckelkompetenser som krävs för att utvecklas hållbart. Samhället förändras i rask takt. Människor i dag lever 80 år eller längre, vilket är tillräckligt för att säga att vi föds i ett samhälle och dör i ett annat. Därför måste skolan klara av att anpassa sig och hitta nya arbetsformer och metoder i takt med samhällets och generationers utveckling.
John Hattie lyfter i sin forskning fram påverkansfaktorer för lärandet. Han sammanfattar att ”det handlar om att påverka lusten att lära, att locka eleverna till fortsatt lärande och att se på vilka sätt eleverna kan få stärkt positiv livsuppfattning, respekt för sig själva
verktyg för att stödja skolorna med högre måluppfyllelse och skapa en kreativ miljö för att väcka lusten att lära.
It som ett stöd för lärande var för bara några år sedan generellt sett väldigt dåligt utvecklad i Malmös skolor. Vi avsatte därför centrala medel för utbyggnad, utbildning och inköp. It-stödet förstärktes i två steg. Första steget handlade om att skapa en infrastruktur i form av investeringar i hårdvara, lokaler och trådlösa nätverk. Steg två foku- serade på att öka datortätheten bland lärare och elever. När vi formade en gemensam it-inriktning för Malmös skolor utgick vi från ett antal nyckelord som vi tog fasta på. Några av nyckelorden var likvärdighet, elevernas behov, digital kompetens, tillgänglighet, öppenhet avseende datorer och nätverk.
En väl utbyggd digital kompetens i skolan är viktig för såväl elev- ernas som stadens utveckling och konkurrenskraft. Tanken med elev- datorer är att öka möjligheten att använda it-stöd i undervisningen. Vi hoppas också att eleverna totalt sett ska uppnå bättre skolresultat då det kan bidra till att öka elevens motivation, engagemang och uppmärksamhet under lektioner. Dock skapar inte it i skolan auto- matiskt en ökad måluppfyllelse. En satsning på datorer riskerar att enbart bli ett substitut för papper och pennor, om inte lärarna också får möjlighet att utveckla sin undervisning.
It i skolan är ett pedagogiskt verktyg och inte bara ett mål i sig. Som politiker och skolledare måste vi arbeta för att få bort de hinder som lärarna ser för att inte använda it i undervisningen. I en under- sökning som Lärarnas riksförbund genomförde i fjol lyfte lärarna fram att brist på arbetstid är det främsta hindret för att använda mer it i undervisningen2. Resultatet av undersökningen är viktigt att ha
med oss som underlag när vi utvecklar organisationen.
Med en titt i backspegeln kan jag se att vi faktiskt har fattat en rad vidsynta och strategiskt viktiga beslut för att utveckla den digitala kompetensen i Malmös skolor. Vi kom tidigt fram till att det behöv- des ett intranät och en lärmiljö som var flexibel och underlättade
1 Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Natur och kultur, Stockholm, sid12.
2 Rapport från Lärarnas Riksförbund (2013) IT i undervisningen – om lärares syfte, användande och hinder.
samarbete. Det handlade inte enbart om datorer utan även om infra- struktur och pedagogiskt innehåll, och vi avsatte centrala medel för att öka takten och visa en politisk prioritering. Vi hakade också tidigt på Skolverkets PIM-utbildning. Till min glädje kan jag också konsta- tera att Malmö har många engagerade skolledare och lärare som brinner för att utveckla Malmös skolor med hjälp av it. De behövs. För det krävs en gemensam ansträngning från alla för att genomföra en förändring och utveckling av it som stöd i skolan. En ansträng- ning från såväl politiker och it-ansvariga som rektorer och lärare.
Nu står Malmö, i likhet med många andra kommuner, inför en ny utmaning. Det har nu gått en tid och det är dags att reinvestera. Nätverkens kapacitet måste utökas. Datorparken måste förnyas. Vilken väg ska kommunerna ta? Hur ska vi se till att vi inte får en ojämn utveckling av den digitala kompetensen i Malmö och i Sverige? Hur ska vi säkerställa så att de digitala och pedagogiska klyftorna verkligen minskar?
För att kunna fatta kloka beslut behöver vi ta del av den forsk- ning som finns på området och framförallt lyssna på de erfarenheter som skolledare och lärare har av de senaste årens satsningar. Men som jag ser det är frågan i dag inte längre om datorer och teknik har en plats i undervisningen utan snarare om hur vi säkerställer utvecklingen och tillgången och hur användandet kan fortsätta förbättras. Ett som är säkert, är att det finns massor av goda exempel som förtjänar både uppmärksamhet och spridning.