För att utveckla lärares kunskaper om de möjligheter som digitala verktyg innebär har vi i Sollentuna kommun satsat på kommunöver- gripande fortbildning. I dagsläget har cirka 150 lärare på 17 skolor genomgått utbildningen och därmed har undervisningen påverkats för över 4 000 elever.
Fortbildningen har sin grund i forskning och beprövade erfaren- heter, kopplat till de många nya möjligheter som användandet av digitala verktyg öppnar upp för.
2010 arbetade jag som klasslärare i årskurs ett. Genom projekt- pengar hade jag kunnat köpa in datorer till alla elever i första klass. Syftet var att utveckla läs- och skrivundervisningen genom att inte- grera digitala verktyg. Eleverna fick redan från början, förutom att läsa böcker av olika slag, träna på att lära sig läsa och skriva på datorn. Vi skapade en webbplats där eleverna skrev, publicerade och gav åter- koppling på varandras texter. Resultatet var omedelbart och slående. Jag fick med mig alla elever, oavsett läs- och skrivsvårigheter eller fin- motoriska problem. För de elever som hade svårt att använda papper och penna visade det sig vara betydelsefullt att de, genom att skriva på datorn, kunde få lika fina texter som alla andra. För elever som hade läs- och skrivsvårigheter innebar datorerna en ny möjlighet att skriva egna texter men även att genom talsyntes få stöd med att läsa sina kompisars texter och skriftligt kunna ge återkoppling på vad de läst.
När jag utvärderade klassens kunskaper kunde jag se att jämfört med tidigare klasser hade läshastigheten ökat, om än marginellt men
med ett mer utvecklat skriftspråk. Genom att integrera digitala verktyg gavs alltså fler elever möjlighet till en god start i sin läs- och skrivut- veckling.
I samband med att jag började arbeta som kommunal skolutveck- lare i svenska startade jag en kommunövergripande fortbildning för lärare från förskoleklass till årskurs tre. Inriktningen var hur interaktiva medier kan utveckla undervisningen så att den gynnar läs- och skrivutvecklingen inom olika ämnen och årskurser. Fortbildningen benämndes som STL (en vidareutveckling av metoden att skriva sig till läsning). Avsikten var att ämnesövergripande skapa större incita- ment till lärande, låta undervisningen hänga med samtiden samt öka elevernas måluppfyllelse.
Det var starten på den kommunövergripande fortbildning vi har i Sollentuna.
Nu har kursen utvecklats och idag inbegriper den lärare upp till årskurs nio och Sara Penje, skolutvecklare i matematik, har lagt till läs- och skrivutveckling inom matematiken.
Ett skäl att ta med även mellanstadie- och högstadielärare är att de elever som redan från årskurs ett har fått möjlighet att använda digitala verktyg ofta når längre i den skriftspråkliga utvecklingen. Även förmågan att ta del av och producera innehåll i digitala forum utvecklas. Lärare i de högre årskurserna behöver därför ha utbildning i hur de kan möta elevernas kunskaper.
Fortbildningen löper över två terminer och innefattar tio kurstill- fällen.
Varje träff består av en föreläsningsdel och en workshopsdel. Föreläsningarna handlar bland annat om;
• hur vi kan använda forskningsresultat och beprövad erfarenhet i vår undervisning,
• hur vi arbetar med synligt lärande för elever men även för lärare,
• digitala medier som kan utveckla vår pedagogik,
• samverkan och kollegialt lärande mellan lärare på olika skolor i Sollentuna,
• formativ bedömning till elever men även lärare emellan,
• hur elever lär sig att skriftligt återkoppla till varandra på ett for- mativt sätt.
Under kursen ska lärarna ta in digitala moment i sin undervisning. Undervisningen utvärderas sedan bland annat utifrån hur väl uppgif- ten motsvarar målen i läroplanen, hur återkopplingen fungerat och vilka texttyper som uppgiften har behandlat.
Slutligen gör lärarna en analys av resultatet och av vad som even- tuellt kan göras på ett annat sätt och vilka nya mål för den pedagogiska utformningen som är aktuella.
Precis som eleverna arbetar med STL skriver, publicerar och återkopplar kursdeltagarna till varandra på en gemensam webbplats.
Utöver detta ingår de i grupper där de är varandras ”kritiska vän- ner” vilket innebär att de varannan vecka läser sina gruppmedlem- mars analyser, återkopplar på dem i enlighet med vilka mål som avsetts med undervisningen, vad resultatet blivit, hur de kan göra för att ytterligare utveckla undervisningen etc. Det här är tänkt att fungera som en slags formativ bedömning.
Samtidigt som kursdeltagarna får återkoppling från kritiska vänner, kursledare och respektive rektor så tränar de alltså på att själva formu- lera formativa bedömningar.
Under kursens gång visar även olika skolor exempel på hur de vidareutvecklar sin undervisning och arbetar språkutvecklande med hjälp av interaktiva medier.
Fortbildningen omfattar även handledning ute på skolorna. Kursdeltagarna bestämmer då själva hur handledningen och åter- kopplingen ska utformas.
Fortfarande finns hos en del lärare en osäkerhet i att använda digitala verktyg på nya sätt i undervisningen. Att använda en dator eller iPad/lärplatta som en form av skrivmaskin vågar de flesta sig på men steget från det till att i en fördjupad form integrera digitala verktyg på nya sätt kräver både mod och vilja att utveckla sig själv och den undervisning man bedriver. I varje utbildningsgrupp finns det alltid ett antal lärare som känner en stor osäkerhet inför just detta, vilket naturligtvis påverkar både deras egen utveckling och emellanåt i viss mån även kollegor som går fortbildningen.
Det är en utmaning att få med sig de kursdeltagare som av olika orsaker har svårare att förändra och utveckla sitt pedagogiska arbete. Det bästa sättet brukar vara att erbjuda mycket stöd och engagemang men det är viktigt att även påpeka att Lgr 11 kräver att digitala verk- tyg integreras i undervisningen.
Men för de flesta av lärarna innebär kursen en stor förändring. De utvecklar nya pedagogiska metoder och inleder ett kollegialt
gan att formativt bedöma både sitt eget och andras arbete.
Något som tydligt visat sig är att det finns en stor kraft i det kolle- giala lärandet och i att vi ökar transparensen både skolor och lärare emellan. Genom att lärarna möts på träffar, kommunicerar på vår webbplats, får och ger synpunkter i form av en formativ bedömning blir det lättare att beskriva saker som inte fungerat men även att känna sig nöjd och stolt över det som fungerat bra.
Ett annat viktigt resultat är att likvärdigheten mellan olika klasser och skolor främjas när det gäller såväl integrering av digitala verktyg, formativ bedömning som ett synligt lärande.
Man bör komma ihåg att digitala verktyg bara är just verktyg. Därför är det viktigaste målet med den här kursen att ge lärare möj- lighet att lära sig att utnyttja tekniken på ett sätt som bidrar till större elevengagemang, ökat lärande och högre måluppfyllelse.
i korthet
Kerstin Angel
Politiker (C), Falkenberg.
Ordförande Barn- och utbildningsnämnden.