3.5.1 Digitaliseringens utveckling
För att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan av kunskapskraven på redovisningsekonomen idag ges en kort historisk bakgrund av digitaliseringens utveckling. Det var först i slutet av 1970-talet som datorn utvecklats till den grad att den började användas i organisationer menar Westelius och Cöster (2016). I början av 80-talet hade det utvecklats programspråk så att fler intresserade sig för att skriva egna program och standardprogram växte fram för bland annat bokföring, registerhantering, ordbehandling, kalkyleringsprogram och även databaser utvecklades. Dessa program var också prismässigt tillgängliga för företag vilket gjorde dem populära och gav dem bred spridning (Westelius & Cöster, 2016). På 90-talet blev standardprogrammen ännu vanligare och företag kunde köpa färdigutvecklade program, detta blev en stor kostnadsbesparing gentemot specialtillverkade program. Några av de första affärssystemen kom från SAP och Oracle som snart utvecklade heltäckande lösningar med ekonomisystem, personaladministration etc. Det fanns också mindre företag som riktade in sig på exempelvis utveckling av bokförings- och faktureringsprogram enligt Westelius och Cöster (2016). Digitaliseringen i samhället och företagen gjorde att redovisningsekonomen fick dessa nya redskap som hjälp när de utförde sitt dagliga arbete. Grunden i en redovisningsekonoms arbete bygger fortfarande på Paciolis upptäckt av den dubbla bokföringen men verktygen för att genomföra uppgifterna har förändrats under åren genom att manuellt arbete i viss utsträckning har minskat och kraven som ställs på ekonomen har såldes också förändrats (Eriksson, Gunnar, 2011).
3.5.2 Digitalisering och redovisningsekonomen
Enligt rapporten Företag och Digitalisering från Svenskt Näringsliv (2016) förändras yrken i och med digitaliseringens framfart. Vart fjärde företag har svarat att kompetenskraven på medarbetarna har förändrats i hög grad de senaste fem åren i en studie de utfört. En av redovisningsekonomens uppgifter är ekonomistyrning. Det handlar om företagets formella styrning vilket innebär att man med hjälp av ekonomisk information i företaget påverkar organisationens riktning. Westelius och Cöster (2016) beskriver att formella och informationsbaserade rutiner används “för att bibehålla eller
23 förändra mönster i organisationens aktiviteter” (Westelius & Cöster, 2016:101). Formella rutiner baseras på riktningen företaget ska ta utifrån budget som redovisningsekonomen är behjälplig att arbeta fram, informationsbaserade rutiner är i form av processer “kring upprättandet och uppföljningen som återkommande utförs” (Westelius & Cöster, 2016:101). All data kan samlas i en databas dit olika applikationer knyts. I dem matas information in som sedan ställs samman. För att detta ska ske på bästa sätt sker en standardisering av hur information registreras i systemet som redovisningsekonomen måste följa för att informationen som tas ut från systemet ska vara korrekt. En redovisningsekonom kan mata in denna information manuellt genom exempelvis manuell bokföring eller så kan den också ske automatiskt. Digitaliseringen har fört in mer struktur i redovisningsekonomens arbete eftersom det är enklare att automatisera något som följer en väldefinierad process. Dagens standardiserade program levererar inte bara själva mjukvaran i form av affärssystemet utan också ett redan klart arbetssätt som benämns best practices enligt Westelius och Cöster (2016). Det kan förekomma en viss kritik mot att arbetssätt blir standardiserade på grund av affärssystemen idag eftersom de anser att företagets specifika egenskaper försvinner. Med affärssystemen som arbetsredskap idag blir ett företag mer transparant. Det går fort att snabbt få en överblick över redovisningsekonomens utförda arbete som ska baseras på de gällande regler som finns i bokföringslagen och årsredovisningslagen (Westelius & Cöster, 2016).
Det är genom utbildning som den mänskliga arbetskraften överlever menar Frey och Osborne (2016) eftersom nya färdigheter lärs ut och arbetsmarknaden anpassas efter den nuvarande teknologiska utvecklingen så som mänskligheten tidigare anpassat sig till exempelvis industrialiseringen. Brynjolfsson och McAfee citerad av Frey och Osborne (2016) menar att det kommer bli mer utmaningar framöver att hitta nya arbeten eftersom digitaliseringen har kommit så långt att även vissa kognitiva uppgifter kan göras av datorer. En minskning av arbetskraft med hög kompetens har dokumenterats under de senaste åren trots att utbildad arbetskraft fortsätter att växa hämtat från Beaudry m.fl. i Frey och Osbornes (2016) studie.
Digitaliseringen av uppgifter som professionen redovisningsekonom utövar är utformad för att spara på den mänskliga arbetskraften, effektivisera och spara in på kostnader för företaget. Men David H Autor (2015) menar att det inte nödvändigtvis behöver vara så eftersom digitalisering eller automatisering som inte ersätter en hel tjänst istället ofta
24 tillför en fördel till den anställde, om den anställde har en annan kunskap som den kan dra nytta av i tjänsten. Andra scenarier som Autor (2015) tar upp om att digitalisering inte behöver leda till förlorade arbetstillfällen är att om efterfrågan av arbetskraft sjunker så ökar utbudet och det blir billigare att anlita mänsklig arbetskraft eller att arbetstagaren är beredd att ta en lägre lön om arbetsuppgifterna förenklas med digitalisering/automatisering. Ett annat exempel är att om företag sparar in på arbetskostnader och därav gör större vinster, så används det till andra tjänster som i annat fall inte hade gjorts samt att utvecklingen föder nya behov och skapar efterfrågan på nya tjänster och produkter (Autor, 2015).
3.5.3 Dokumentstyrning
Dokumentstyrning är ett begrepp som beskrivs enligt Agevall m.fl. (2017) som ”styrning via reglering och redovisningar” (Agevall m.fl. 2017:6). Detta är ett resultat av nya tekniker som t.ex. digitala affärssystem som ökar transparensen i företag och att professioner blir mer styrda av standarder, checklistor och manualer. Det innebär mer dokumentation och redovisning om vad redovisningsekonomen gör, och leder till mer administration och mindre professionella kärnuppdrag enligt Agevall m.fl. (2017). En sådan utveckling i redovisningsbranschen utmanar professionen och förändrar redovisningsekonomens arbetsprocess. Arbetsprocessen blir mer standardiserad på bekostnad av autonomin och professionens arbete blir dokumenterat istället för en
”exklusivt kollegial uppföljning och bedömning av verksamheten” (Agevall m.fl., 2017:7). En sådan förändring urholkar professionen genom att den professionella kunskapen inte längre behöver innehas av yrkesutövarna när en kartläggning av arbetsgången finns att tillgå. Förmågan och möjligheterna för att göra egna bedömningar utifrån erfarenhet och kunskap minskar, vilket är en central del i professioner.
Anledningen till att professioner trots ovanstående negativa påverkan blir standardiserade beror på att det kan ge en ökad trygghet hos yrkesutövarna och påverkar legitimiteten positivt (Agevall m.fl., 2017).
25
3.6 Jobbpolarisering
Begreppet jobbpolarisering uppkommer genom digitaliseringens begränsningar, det vill säga det finns två typer av kategorier av jobb som är svåra att ersätta med digitalisering och automatisering (Autor, 2015). Den ena är arbetsuppgifter som kräver abstrakt tänkande, beslutsfattande och kreativ problemlösning, d.v.s. ofta högutbildade platstjänster. Den andra kategorin är mer manuella arbetsuppgifter som kräver mänsklig handling men lägre utbildning t.ex. frisör. Sedan finns det en tredje kategori som är relativt enkel att ersätta med digitalisering. I denna kategori hamnar bl.a.
redovisningsekonom och andra yrken som är standardiserade till viss del eftersom många uppgifter beskrivs som rutinbaserade, strukturerade arbetsuppgifter med låg grad av kreativitet, vilka därför går att automatisera. Jobbpolarisering innebär alltså att hög- och lågkvalificerad arbetskraft ökar medan mellankategorin ersätts med automatisering och digitalisering. Hittills enligt Autor (2015) har digitaliseringen inte lett till högre arbetslöshet däremot ändras kvalitén på jobbet och jobben flyttas mellan olika branscher.
Outsourcing av vissa arbetsuppgifter blir också vanligare (Deloitte, 2015). Med outsourcing menas att man låter en annan part göra vissa arbetsuppgifter mot ersättning.
Skälet är oftast för att få ner kostnaderna men även för att den andra parten är mer specialiserade och duktigare på just det området (Deloitte, 2015).
3.6.1 Rutin- och icke-rutinbaserade arbetsuppgifter
Som tidigare nämnts kan en redovisningsekonoms profession omfatta flera uppgifter i ett företag; löpande bokföring, rapportering av ekonomisk information till myndigheter, uppföljning, budget- och internkontroll etc. Dessa uppgifter kan delas upp i rutinbaserade och icke-rutinbaserade uppgifter enligt Frey och Osborne (2016). I rapporten Företag och Digitalisering från Svenskt Näringsliv (2016) behöver rutinbaserade uppgifter som går att automatisera inte vara enkla uppgifter att utföra. Däremot argumenterar Frey och Osborne (2016) att det behövs mindre arbetskraft för att utföra rutinbaserade arbetsuppgifter på grund av den teknologiska utvecklingen idag. Uppgifter som är rutinbaserade för ekonomer är exempelvis bokföring. De rutinbaserade uppgifterna är baserade på klara och tydliga regler vilket lättare kan automatiseras medan icke-rutinbaserade uppgifter är abstrakta och svåra att kunna kodas digitalt. Westelius och Cöster (2016) anger rapportering som ett exempel på en icke-rutinbaserad uppgift. I dagens samhälle så har digitaliseringen av arbetsuppgifter även spridit sig till vissa
icke-26 rutinbaserade uppgifter. Detta för att kunskapen har växt om hur man kan specificera även icke-rutinbaserade uppgifter till ett specifikt problem som underlättar att arbeta med.
Digitalisering av rutinbaserade uppgifter ser ut att maka plats åt andra administrativa arbetsuppgifter som ännu inte automatiserats i samma utsträckning som de standardiserade arbetsuppgifterna. Westelius och Cöster (2016) pekar på att undersökningar har visat att det administrativa arbetet har ökat och tar upp allt mer tid vilket också gäller redovisningsekonomer eftersom en ökning av bl.a. rapportering, deltagande i budgetmöten och olika utvärderingar har skett. Eftersom rutinbaserade arbetsuppgifter kräver mindre arbetsinsats och teknologin gör dessa billigare att utföra så har det lett till ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft där kognitiva kunskaper värderas högt menar Frey och Osborne (2016). Den teknologiska utvecklingen med datorer gör att dessa kan användas som ett komplement till att utföra mer abstrakta och kreativa tjänster (Frey & Osborne, 2016). Exempel på dessa tjänster ger Autor (2003) som visar i sin studie att efterfrågan på de mänskliga egenskaperna problemlösning, processförbättring och att koordinera och planera sitt eget och andras arbete har ökat på grund av ökad digitalisering och automatisering. För en redovisningsekonom är det av vikt att kunna interagera med tekniken som finns idag och vara öppen för den pågående tekniska utvecklingen. Man behöver kunna kombinera sina mänskliga egenskaper med de egenskaper som digitaliserade ting som datorer besitter. Redovisningsekonomen behöver besitta en öppenhet att kunna kombinera sitt tänkande med digitaliseringens möjligheter (Westelius & Cöster, 2016).
27