Detta avsnitt inleds med en del som heter “Förändrade kunskapskrav” och motsvarar vår sista ruta i den teoretiska modellen. Här presenteras våra slutsatser och även en del spekulationer om hur vi tror att den kommande utvecklingen av digitalisering påverkar kunskapskraven. Avslutningsvis så ger vi idéer som kommit upp under studiens gång till vidare forskning inom detta ämnet.
6.1 Förändrade kunskapskrav
I denna kvalitativa studie har vi genom att undersöka befintlig teori och litteratur samt genom att hålla sju intervjuer med redovisningsekonomer med 7–10 års arbetslivserfarenhet inom yrket försökt skapa en bättre förståelse för digitaliseringens påverkan på de kunskapskrav som ställs på redovisningsekonomer. Efter att ha analyserat vårt empiriska material utifrån vår egenkonstruerade teoretiska modell som bygger på den teori vi läst in oss på så kan vi se tendenser till att den tekniska utvecklingen i form av digitalisering har påverkat redovisningsekonomens arbetsuppgifter till viss grad.
Först enligt vår teoretiska modells vänstra sida (de röda pilarna) som utgår från digitalisering via jobbpolarisering och vidare till förändrade kunskapskrav och därefter förändrad profession så kan vi dra slutsatsen att utifrån denna studie så tyder det på att jobbpolarisering existerar och arbetsuppgifterna blir av mer komplex och icke-rutinbaserad karaktär när digitaliseringen tar över de mer rutinmässiga uppgifterna. Detta anser vi eftersom våra respondenter menar på att de rutinbaserade arbetsuppgifterna har effektiviserats med digitaliseringen, det har inte försvunnit arbetsuppgifter men att digitaliseringen har gjort att de ändrat karaktär. Det läggs istället mer tid på kontroll av exempelvis inskannade fakturor och felsökning av kundinbetalningar som läses in automatiskt. Nya arbetsuppgifter som våra respondenter fått under de senaste 7–10 åren är att effektivisera manuella processer till automatiska, mer rådgivning och andra förändringsprojekt.
Trots att vi kan se en del tydliga förändringar i arbetsuppgifter så har kunskapskravet inte förändrats lika tydligt. Vi har även sett tendenser att vid jobbpolarisering blir de anställda
44 mer specificerade på vissa områden och att istället för bred allmän ekonomisk kunskap som är viktig vid nyanställning så blir det under anställningstiden viktigare med djup kunskap inom ett visst område.
Vår teori är att jobbpolarisering kan komma att stärkas inom redovisningsbranschen och bli mycket tydligare, och anledningen till att det inte ser ut så nu är att digitaliseringen fortfarande verkar vara i ett utvecklings- och implementeringsstadie. Vi tror som trenderna visar enligt Deloitte (2015) och som en av våra respondenter sa att ”processer kommer att outsourcas”, d.v.s. de delarna som inte kräver komplext tänkande inom redovisningskunskaper kommer inte heller utföras av redovisningsekonomer.
Professionen redovisningsekonom kommer stärkas på grund av jobbpolariseringen vilket innebär att högre utbildning i större utsträckning krävs och mer expertkunskaper. Vi tror att sådana expertkunskaper kan vara processeffektiviseringar, uppföljning och ekonomistyrning av mer controller-karaktär etc.
Följer vi den teoretiska modellens högra sida (gröna pilar) som utgår från digitalisering och vidare till förändrad profession och slutligen förändrade kunskapskrav så fick vi uppfattningen efter att ha studerat befintlig litteratur att dokumentstyrning skulle leda till en försvagad profession i form av att redovisningsekonomen skulle behöva mindre professionell kunskap eftersom redovisningsekonomen behöver följa standarder och dokument i större utsträckning vilket kan innebära mindre autonomi i professionen. De digitala systemen skulle också medföra ett mer strukturerat och definierat arbetssätt än tidigare. Detta i sin tur skulle utmynna i mindre eget ansvarstagande och därmed mindre komplext tänkande.
Från våra respondenter får vi intrycket att fenomenet dokumentstyrning inte har påverkat dem särskilt mycket. Dokumentstyrning som innebär mer administrationsarbete och mindre komplexa uppgifter verkar snarare i denna studien vara tvärtom eftersom nya uppgifter i form av komplexa uppgifter ökat vilket i sin tur borde mynna ut i högre kunskapskrav. Hur detta kommer förändras i takt med digitaliseringens utveckling är inget vi vågar uttala oss om med den information vi kunnat inhämta.
Sammanfattningsvis så kan vi utifrån vår modell ställa upp två olika utfall mot varandra.
Jobbpolarisering som borde leda till högre kunskapskrav mot stärkt profession och
45 dokumentstyrning som borde leda till försvagad profession och därmed minska behovet av kunskap hos redovisningsekonomerna. Jobbpolariseringens effekter utifrån denna studien är mer komplexa och icke-rutinbaserade arbetsuppgifter men vi ser dock inget ändrat kunskapskrav p.g.a. detta. Dokumentstyrningens effekter på professionen kan vi inte överhuvudtaget tyda ut utifrån denna studie. Utifrån denna studie är således de enda kunskapskraven som förändrats är att tekniskt kunnande efterfrågas i större utsträckning.
Skulle man spekulera i framtiden och ställa dessa två utfall mot varandra så tror vi på fortsatt ökade komplexa arbeten i takt med att rutinbaserade arbetsuppgifter digitaliseras samt outsourcing av enklare uppgifter vilket kommer leda till en ökning av kunskapskrav eller åtminstone inte sänka dem, och därav en mer exklusiv profession för redovisningsekonomer.
Vi hoppas på att denna studie har gett en bättre förståelse kring hur digitalisering inom redovisningsbranschen förhåller sig till kunskapskraven som efterfrågas samt att det som efterfrågas mest just nu verkar vara teknisk kunnande och vissa erfarenheter från redovisningsprogram, något vi hoppas att lärosätena tar i beaktande vid deras utbildningsplaner.
6.2 Förslag till vidare forskning
I denna studie har flera intressanta frågor dykt upp som inte har undersökts vidare p.g.a.
tids- och utrymmesbegränsningar. Denna kvalitativa studie har fokuserat på undersökning av teorier och intervjuer med redovisningsekonomer för att skapa djupare förståelse kring hur digitaliseringen ser ut och hur den påverkar kunskapskraven hos redovisningsekonomer. Även om vi tycker oss se vissa trender, vilket presenterats i vår diskussion och slutsats, så är ett förslag till vidare forskning att göra en kvantitativ undersökning med samma frågeställning för att på så sätt undersöka om det går att dra generella slutsatser kring det som framkommit i denna studie.
Vi tycker även att ett intressant ämne och en förlängning av denna studie är att undersöka hur högskolor och universitet utformar utbildningarna och tar hänsyn till digitaliseringen.
KY-utbildningarna lär t.ex. ut löpande bokföring i redovisningssystem. Men tar de även hänsyn till digitaliseringen och lär ut hur man hanterar filöverföringar, elektroniska fakturor och digitala tjänster etc.? En annan utbildningsfråga är huruvida studenterna
46 erhåller den T-kompetens som spås vara viktig för framtiden när digitaliseringen utvecklas. Ytterligare en intressant inriktning är att titta på hur utbudet av utbildningar ser ut som inriktar sig mot effektiviseringsarbete och processförändringar, vilket bör vara högaktuellt i den digitaliseringsprocess som vi ser pågår.
47