Kunskapskraven på redovisningsekonomen i en värld av digitalisering
Författare: Ann-Charlott Appelgren, Daniel Gustafsson, Jessica Nilsson
Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Termin: VT17
Ämne: Företagsekonomi Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2FE93E
Förord
Vi vill först och främst tacka vår handledare Yuliya Ponomareva som gett oss värdefull vägledning under hela den uppsatsskrivande perioden. Utöver det så vill vi även rikta ett tack till våra respondenter som ställt upp på intervjuer, våra opponenter samt vår kursansvarig/examinator Pia Nylinder som under de seminarier som varit under uppsatsens gång med sitt intresse och ifrågasättande hjälpt oss att förbättra vår uppsats. Vi anser att digitaliseringen inom redovisningsbranschen är ett intressant ämne och högst aktuellt vilket det lär fortsätta vara även framöver, och att vi med denna studien kan bidra med att visa på hur kunskapskraven förhåller sig till detta. Vi hoppas att ni finner studien och läsningen intressant!
Sammanfattning
Bakgrund
De tekniska framstegen och digitalisering ger möjlighet till effektivitet i form av automatisering och minskade ledtider. Digitalisering av ekonomisk redovisning innebär att det manuella arbetet minskar och utförandet av redovisningsekonomens arbetsuppgifter förändras. En möjlig utveckling är att det krävs större systemkunskaper samt att det frigörs tid för andra uppgifter.
Det finns mycket teori inom området men eftersom vi saknade redovisningsekonomernas egen röst i litteraturen så ville vi undersöka deras verklighet av hur kunskapskraven har förändrats för redovisningsekonomen i samband med digitaliseringen.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om och hur kunskapskraven som ställs på redovisningsekonomer har ändrats i samband med digitaliseringen och automationen av vissa av redovisningsekonomens arbetsuppgifter.
Metod
En kvalitativ undersökning där datainsamling gjorts utifrån befintlig teori och litteratur samt genom intervjuer för att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens påverkan på de kunskapskrav som ställs på redovisningsekonomen. Utifrån institutionell teori, professionsteori, jobbpolarisering och litteratur om digitaliseringens utveckling så togs en teoretisk modell fram utifrån vilken intervjufrågor skapades för att kunna besvara frågeställningen. Intervjuer hölls med redovisningsekonomer för att få deras syn på hur verkligheten ser ut.
Resultat och slutsatser
Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsekonomens arbetsuppgifter till viss del. Arbetsuppgifter har inte försvunnit men en del av dem har ändrat karaktär och utförs numera på ett annat sätt. Arbetsuppgifter har tillkommit i form av att automatisera processer, deltaga i förändringsprojekt och utföra mer rådgivning. Studien tyder på att jobbpolarisering existerar och arbetsuppgifterna blivit av mer komplex och icke-rutinbaserad karaktär när digitaliseringen tar över de mer rutinmässiga uppgifterna. Trots en del tydliga förändringar i arbetsuppgifter så har kunskapskraven inte förändrats lika tydligt dock så ser vi en tendens till att tekniska kunskaper efterfrågas allt mer i forma av exempelvis systemkunskaper och
excelkunskaper. Studien visar även att digitaliseringen verkar vara i ett utvecklings- och implementeringsstadie eftersom utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika företag.
Nyckelord: digitalisering, institutionell teori, professionsteori, redovisningsekonom, jobbpolarisering.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 3
1.3 Frågeställning 4
1.4 Syfte 4
1.5 Disposition 4
2. Metod 6
2.1 Kunskapssyn 6
2.2 Forskningsansats 7
2.3 Informationskällor, teorival och källkritik 7
2.4 Undersökningsmetod 8
2.4.1 Kvalitativ ansats 8
2.4.2 Urval 8
2.4.3 Respondenter 10
2.5 Datainsamling 10
2.5.1 Primärdata genom semistrukturerade intervjuer 10
2.5.2 Analysmetod 12
2.6 Forskningsetiska aspekter 12
3. Teori 14
3.1 Institutionell teori 14
3.2 Professionsteori 17
3.3 Redovisningsekonom som profession 18
3.4 Digitalisering 21
3.5 Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomens arbete 22
3.5.1 Digitaliseringens utveckling 22
3.5.2 Digitalisering och redovisningsekonomen 22
3.5.3 Dokumentstyrning 24
3.6 Jobbpolarisering 25
3.6.1 Rutin- och icke-rutinbaserade arbetsuppgifter 25
3.7 Teoretisk modell 27
4. Empiri 29
4.1 Vad som har digitaliserats 29
4.2 Vad som inte har digitaliserats 29
4.3 Digitaliseringen i en utvecklingsfas 30
4.4 Arbetsuppgifter försvinner inte 31
4.5 Nya arbetsuppgifter 32
4.6 Större inflytande 32
4.7 Kvalifikationernas roll inte avgörande för 7–10 år sedan 33
4.8 Ökad efterfrågan på teknisk kunskap 33
5 Analys 35
5.1 Digitalisering 35
5.2 Jobbpolarisering 37
5.3 Förändrad profession 39
6 Diskussion och slutsats 43
6.1 Förändrade kunskapskrav 43
6.2 Förslag till vidare forskning 45
Källförteckning 47
Bilaga 51
1
1 Inledning
I detta inledande kapitlet presenteras en bakgrund av digitalisering inom redovisningsbranschen som tar läsaren vidare till en problemdiskussion som bland annat diskuterar arbetsmarknaden och framtidsutsikter för redovisningsekonomer. Detta följs av studiens frågeställning och syfte. Avslutningsvis presenteras en disposition av uppsatsen för att ge läsaren en överblick på vad kommande kapitel handlar om.
1.1 Bakgrund
Digitaliseringen av ekonomisk redovisning innebär att utförandet av redovisningsekonomens arbetsuppgifter är i förändring på grund av de tekniska framstegen. Hur arbetsuppgifterna utförs ser inte likadant ut idag som för 10 år sedan och den tekniska utvecklingen fortsätter i takt med att det dyker upp nya verktyg på marknaden som kan öka graden av digitalisering. Från tidigaste upptäckta bokföring på lertavlor 2600 f.Kr. har redovisningsarbetet utvecklats via pappershantering, i s.k.
kolumndagbok, till att idag utföras huvudsakligen i datorprogram (PWC, 2010). I och med stora förändringar i arbetsutförande från lertavlor till pappersarbete till digitalisering så medföljer också förändringar i kunskapskrav för redovisningsekonomerna.
Datorernas betydelse ökade i samhället i och med att persondatorn introducerades på 1980-talet. Samtidigt som deras kapacitet växte och priset på datorerna minskade, öppnade det möjligheter till verktyg som kunde underlätta redovisningsarbetet med t.ex.
beräkningar i Excel, upprättande av årsredovisningar och andra dokument i Word, vilket minskade manuellt repetitivt kalkyleringsarbete (Frey & Osborne, 2016). Även mjukvaror i form av olika redovisningssystem tillkom under andra halvan av 1980-talet (Visma SPCS webbplats, utan årtal). Dessa mjukvaror har utvecklats på flera sätt och blivit smartare. T.ex. kan inbetalningar av kundfakturor registreras automatiskt via en fil från internetbanken (Fortnox webbplats, utan årtal). Det har skett en stor teknisk utveckling senaste seklet i samhället vilket till viss del även har påverkat redovisningsarbetet. Digitalisering av redovisning innebär fördelar i form av både effektivitet som ökad automation och minskade ledtider (Ghasemi m.fl. 2011).
2 Ekonomer är en stor yrkesgrupp som spås öka även framöver. Det examinerades 700 ekonomer år 1977 från Sveriges högskolor och universitet enligt Björnelid (2013) och enligt SCB:s studie Trender och prognoser 2014 estimeras det att ca 4 300 ekonomer kommer examineras per år fram till år 2035 och en stor andel av dem är redovisningsekonomer där efterfrågan kommer ligga på ungefär samma nivå (SCB, 2014).
Det finns andra källor som inte håller med om att framtidsutsikterna kommer se ut som SCB prognostiserar dem för redovisningsekonomerna. Exempelvis Mats Lindgren, grundare av analysföretaget Kairos Future (Björnelid, 2013). Han tror att mycket av arbetsuppgifterna som utförs idag av ekonomer kommer att automatiseras och det kommer ske främst inom området redovisning. Han menar att SCB inte tagit hänsyn till detta i beräkningen i sin prognos eftersom de inte räknat med strukturella förändringar i samhället. Fortsättningsvis beskriver Mats Lindgren att arbetsuppgifterna kommer tas över av maskiner som utför mer och mer kvalificerade uppgifter vilket inkluderar ekonomihantering. Han menar att redovisningsekonomerna ”måste skaffa sig mer av T- kompetens, det vill säga bredd med djup, så att de kan hantera både komplext och kreativt tänkande, vilket datorerna inte klarar så bra än på många, många år” (Björnelid, 2013).
Den T-formade människan beskrivs besitta egenskaperna som förklaras i form av ett T där den vertikala linjen i T:et står för en specialistkunskap som exempelvis ekonomen besitter och den horisontella linjen i T:et står för att personen i fråga har en bredd och är öppen och nyfiken att lära sig kunskaper inom andra discipliner eller exempelvis samarbeta och skapa en förståelse för andra avdelningar (Felmingham, 2013). En annan studie har gjorts av Stiftelsen för strategisk forskning (2014) med namnet Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - en utmaning för Sverige. I denna studie presenteras att det finns en sannolikhet att 89,3% av redovisningsekonomens arbetsuppgifter kan digitaliseras inom 20 år.
När digitaliseringen ökar och det manuella arbetet minskar, förändras redovisningsekonomens arbetsuppgifter. En sannolik utveckling är att det krävs större systemkunskaper för att det digitaliserade flödet ska fungera som önskat samt för att kunna stämma av att redovisningen är korrekt. Jonas Jolsta från PwC (IHM webbplats, 2017) menar att fokus för ekonomistudenter idag inte främst är att behöva lära sig läsa dagskassor på papper, utan om och hur ett system kommunicerar med ett annat. Men han
3 framhåller även att det är viktigt att kunna sin bokföring för att kunna förstå hur data rör sig i och mellan systemen. Vidare innebär digitalisering att det frigörs tid för andra uppgifter. För redovisningskonsulter har minskat redovisningsarbete lämnat plats åt mer rådgivning (Goretzki m.fl. 2013). Redovisningsekonomer ute på företag får möjlighet att hjälpa till med annat än redovisningsrelaterade uppgifter. Det kan krävas specialistkunskaper inom andra områden än redovisning. En annan tänkbar utveckling är att ökad digitalisering kan leda till mindre arbetstillfällen för redovisningsekonomer (Stiftelsen för strategisk forskning, 2014).
1.2 Problemdiskussion
Förändringar mottages inte alltid med ro. Utvecklingen av digitaliseringen är till för att effektivisera och underlätta för människor, men myntets baksida är att effektivisering kan leda till förlorade arbetstillfällen (Autor, 2015). Vi tror dock att denna utvecklingen som sker är nödvändig och att det är individerna som måste anpassa sig efter förändringarna.
Det finns flera teorier om hur professioner kan påverkas av digitalisering. Utifrån redan befintliga teorier och litteratur skapade vi en teoretisk modell med två olika tänkbara utfall om hur digitaliseringen kan påverka professionen och förändra kunskapskraven för redovisningsekonomer.
Jobbpolarisering handlar om att digitalisering ersätter rutinbaserade arbetsuppgifter och därav att arbetstillfällen kan gå förlorade. Vi anser att vissa arbetssysslor kommer försvinna men personerna som arbetar med detta har en chans att utveckla sig genom utbildning för att bli användbara för andra mer komplexa arbetsuppgifter som ännu inte blivit digitaliserade (Autor, 2015).
En annan möjlig påverkan som digitalisering kan ha är att professionen förändras genom dokumentstyrningens effekter d.v.s. minskad autonomi och ökade standarder att följa, vilket hämmar utvecklingen för professionen och minskar behovet av kunskap för redovisningsekonomer (Agevall m.fl., 2017).
Vi anser att denna studie är av intresse för lärosäten och deras studenter som har tänkt att jobba som redovisningsekonomer. Studien ämnar ge en bättre förståelse för hur digitalisering påverkar kunskapskraven som arbetsgivaren har på redovisningsekonomer
4 vid anställning. Detta vill vi bidra med för att lärosätena ska ta de aktuella kunskaper som efterfrågas på marknaden i beaktande i deras utbildningsplan samt för att ge studenter vetskapen om hur de kan förbättra sina möjligheter att få jobb som redovisningsekonom genom att vid ett tidigt stadie förstå vad som efterfrågas av dem.
Vidare ansåg vi att efter ha studerat befintlig litteratur och teorier inom ämnet att vi saknade redovisningsekonomernas egen röst och tolkning av hur de uppfattar att kunskapskraven förändrats på grund av digitaliseringen. Genom en kvalitativ undersökning lyfter vi upp hur ett antal redovisningsekonomer genom sin egen tolkning av verkligheten upplever hur kunskapskraven förändrats när digitalisering sker av ekonomisk redovisning.
1.3 Frågeställning
Hur påverkar digitalisering av ekonomisk redovisning kunskapskraven som ställs på redovisningsekonomer?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om och hur kunskapskraven som ställs på redovisningsekonomer har ändrats i samband med digitaliseringen och automationen av vissa av redovisningsekonomens arbetsuppgifter.
1.5 Disposition
Kommande, i kapitel 2 presenteras metoden för att genomföra denna studie. Här presenteras och motiveras vår metod för teoriavsnittet, att vi valt en kvalitativ ansats för denna studie. Vidare presenteras hur vi gjort vårt urval hur vi genomfört vår datainsamling samt vår metod för att analysera det empiriska materialet. Vi avslutar detta kapitel med att diskutera etiska aspekter.
Kapitel 3 är teoriavsnittet som ger uppsatsen dess teoretiska ramverk av redan befintliga studier och litteratur. Inledningsvis redogörs för institutionell teori där ett av fokusområdena ligger på hur och varför organisationer och dess procedurer förändras,
5 därefter belyses professionsteorin och yrket redovisningsekonom beskrivs som en profession. Efter detta beskrivs digitalisering och dess koppling till redovisningsyrket, d.v.s. professionen för redovisningsekonomer. Med hjälp av dessa teorier vill vi skapa förståelse för hur organisationers procedurer förändras samt hur detta tillsammans med digitaliseringen kan ha påverkan på professionen. Detta avsnitt avslutas med en presentation av en teoretisk modell med utgångspunkt i litteratur och valda teorier som ramverk för att besvara vår frågeställning.
I kapitel 4 presenteras vårt empiriska material som innehåller data från semistrukturerade intervjuer med sju redovisningsekonomer.
I kapitel 5 presenteras vår analys där det empiriska materialet kopplas till tidigare studier och vi analyserar materialet utifrån vår egenkonstruerade teoretiska modell.
I kapitel 6 ges slutsatserna om förändrade kunskapskrav som kan dras av denna studie och förslag på vidare forskning inom ämnet presenteras.
6
2. Metod
Under detta avsnitt redogörs det teoretiska metodvalet, tolkning av information och källkritik. Vidare presenteras, redogörs samt motiveras tillvägagångssättet för val och insamling av uppsatsens empiriska material.
2.1 Kunskapssyn
Eftersom vi i denna studie vill spegla och förstå verkligheten genom våra observationer så har vi valt ett epistemologiskt ställningstagande som är tolkningsinriktat och ett ontologiskt ställningstagande som är konstruktionistiskt (Bryman & Bell, 2011). Ett tolkningsinriktat synsätt innebär att den sociala verkligheten i en miljö kan tolkas på olika sätt av deltagarna. Detta innebär att varje människa i denna undersökning är unik med olika erfarenheter, och att de utifrån den miljö de befinner sig i tolkar verkligheten olika, d.v.s. att de tolkar digitalisering och förändring av kunskapskrav olika. Ett konstruktionistiskt synsätt innebär att kunskap och sociala egenskaper uppstår i samspelet mellan människor och deras erfarenheter. Detta antar en icke-dualistisk ontologisk syn vilket är ett antagande om att människa och värld inte existerar oberoende av varandra och där människan är ett tolkande subjekt (Bryman & Bell, 2011). Detta innebär att förutom den egna tolkningen hos våra respondenter så innebär interaktion och samtal med andra människor att det utbyts erfarenheter och tolkningar som skapar gemensamma synsätt, vilket är ett konstruktionistiskt ställningstagande. I denna studie innebär det tolkningsinriktade synsättet att vi tagit hänsyn till varje respondents alla subjektiva åsikter och uppfattningar som kommit fram i undersökningen. Genom det konstruktionistiska synsättet har vi också tagit hänsyn till att respondenternas kunskaper uppstår i den kontext, det vill säga i den miljö de befinner sig där kollegor och företag de arbetar på är en bidragande faktor till hur våra respondenter skapar förståelse om hur kunskap blir till.
Utifrån denna kunskapssyn är kunskapskrav vilket vi studerar socialt betingat i och med hur våra respondenter tolkar det och även föränderligt över tid (Bryman & Bell, 2011).
Vi har även varit noga med att inte själva på något sätt påverka respondenterna.
7
2.2 Forskningsansats
Genom att studera befintlig litteratur och forskning som är relevant för denna studie så skapade vi oss kunskap och förståelse i ämnet för att kunna ta fram den teoretiska modell och de intervjufrågor som vi arbetat utifrån för att kunna besvara vår frågeställning.
Intervjuerna med redovisningsekonomerna gav oss en djupare förståelse för deras syn och erfarenheter kring digitaliseringen och dess påverkan på de kunskapskrav som ställs på redovisningsekonomer. Genom analys av våra observationer har vi kunnat se vissa trender från vilket vi har kunnat dra en slutsats. Ett sådant angreppssätt där man samlar in information, analyserar den och drar en slutsats är induktivt och innebär att forskningen genererar teorin (Bryman & Bell, 2011).
2.3 Informationskällor, teorival och källkritik
För att få ett trovärdigt resultat av studien så krävs det att informationen är hämtad från trovärdiga källor och relevanta teorier. Vi har från de mest väsentliga utgångspunkterna i studien d.v.s. våra teorier, försökt samla information från vetenskapliga artiklar som är peer review granskade d.v.s. granskad av andra forskare än författaren inom ämnet.
Utöver vetenskapliga artiklar har vi även hämtat information från andra hemsidor, men med kritiska ögon avstämt med fler källor. De främsta sökord vi använt oss av har varit professionsteori, institutionell teori, jobbpolarisering, redovisningsekonom, accounting, digitalisering, automatisering samt digitalization. Teorin har vi inhämtat genom att söka vetenskapliga artiklar och tidskrifter på OneSearch, Google Scholar samt i böcker.
Teorierna som studien bygger på är institutionell teori, professionsteorin, jobbpolarisering samt en litteraturgenomgång om digitaliseringens påverkan på redovisningsyrket. Dessa teorier är valda för att skapa en teoretisk modell som kan hjälpa oss förstå och besvara vår frågeställning. Till att ge en förklaring för de bakomliggande faktorerna av digitaliseringens framsteg och förändringar i professionen så används den institutionella teorin. Professionsteorin ger studien ett underlag för redovisningsyrkets grunder som profession och litteraturgenomgången av digitaliseringen ger en bild av vilken inverkan det har på arbetsuppgifter och hur det påverkar professionen.
Jobbpolarisering används för att ge en förståelse för sambandet mellan arbetsmarknaden och digitaliseringen. Utifrån dessa teorier som genererar en modell så besvaras vår frågeställning om hur kunskapskraven förändras i samband med digitaliseringen.
8
2.4 Undersökningsmetod
2.4.1 Kvalitativ ansats
Denna studie har sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin. Detta eftersom vi är intresserade av intervjupersonernas egna uppfattningar och deras ståndpunkt om hur digitaliseringen av ekonomisk redovisning påverkar kunskapskraven på redovisningsekonomen (Bryman & Bell, 2013). Vidare passar en kvalitativ ansats vår studie eftersom vi ville få ut detaljerade svar från intervjupersonerna att analysera.
Bryman och Bell (2013) förklarar den kvalitativa forskningsstrategin som att tyngdpunkten ligger på innehåll som ord och inte på en stor mängd kvantifierbara data som vid en kvantitativ studie när empiriskt material samlas in. En kvalitativ ansats beskrivs av Bryman och Bell (2013) som att ta sin ansats ur respondentens perspektiv, d.v.s. att man utgår från undersökningspersonens synvinkel. Vidare så har vi genom en kvalitativ ansats haft som utgångspunkt att få en uppfattning om den sociala verkligheten så som våra intervjupersoner tolkar den. Här är det viktigt att hålla en distans till personerna som studeras då det annars kan vara lätt att identifiera sig med dem och syftet med studien kan tappas bort (Bryman & Bell, 2013).
Att denna studie fokuserar på förändringen av kunskapskrav på redovisningsekonomer är ytterligare en anledning till att vi valt en kvalitativ metod eftersom den uppfattar socialt liv som processer, d.v.s. hur mönster och skeenden utvecklas över tid. Vi har gjort intervjuer via Skype och på intervjupersonens arbetsplats, med redovisningsekonomer som har verkat i branschen under en 7-10 årsperiod för att de ska ha erfarenhet av yrket och haft möjlighet att märka av den digitala utvecklingen.
2.4.2 Urval
För att få en bredd på undersökningen har vi valt att vända oss dels till redovisningsekonomer som arbetar på stora företag och dels till redovisningsekonomer som arbetar som konsulter mot flera små- och medelstora företag. Detta för att få respondenter från alla storlekar av företag. Vi tror även att redovisningsekonomer som arbetar som redovisningskonsulter kan tillföra värdefull information då de sett många olika arbetsplatser och fler arbetsplatser än de redovisningsekonomer som arbetar på stora företag. Med större företag avses företag som uppfyller mer än ett av följande tre villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren; fler än 50 anställda i medeltal, mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning eller mer än 80 miljoner kronor i
9 nettoomsättning (Bolagsverkets webbplats, 2012). Huvudsakligen görs ingen skillnad på om våra respondenter arbetar som konsulter eller redovisningsekonomer utan alla går under professionen redovisningsekonom. Där vi ser en skillnad i respondenternas svar som vi tror oss kunna koppla till om de arbetar som konsult eller inte kommer vi att tydliggöra det. Samtliga av våra respondenter har under sin karriär arbetat på 1-3 arbetsplatser. Med arbetsplats avses här den arbetsplats där respondenterna har eller har haft sin anställning och att antal konsultuppdrag är alltså inte inräknat. Vi kommer heller inte presentera separata resultat avseende företagens storlek utan ser det endast som värdefullt att ha respondenter med olika erfarenheter.
Samtliga av våra respondenter har en KY-utbildning eller högskoleutbildning då en profession kännetecknas av att en individ har genomgått en lång akademisk utbildning fokuserad på ett visst område som resulterar i en yrkesexamen (Agevall m.fl., 2017).
Vidare består vårt urval av personer som arbetar som redovisningsekonomer och har gjort så under 7-10 års tid då även en profession kännetecknas av att kunskaperna fördjupas och breddas under arbetslivet (Agevall m.fl., 2017). Utifrån den definitionen anser vi att personerna som deltar i denna undersökning har tillräckligt med erfarenhet, både kring arbetsuppgifter och digital utveckling för att kunna vara med i vår studie.
Två av intervjupersonerna, en redovisningsekonom som arbetar på stort företag och en redovisningskonsult, är utvalda genom bekvämlighetsurval vilket innebär att vi har hittat respondenter som är tillgängliga för oss som undersökare, d.v.s. genom kontakter (Bryman & Bell, 2013). Vi valde ut dessa personer då de passade in på de ovan
nämnda kriterier vi satt upp för att kunna delta i vår undersökning. En annan anledning är att vi hade begränsat med tid för att genomföra undersökningen och av den anledningen bedömde vi att en annan typ av urvalsprocess inte passade denna studie eftersom tiden kunde rinna ifrån oss innan vi hittat undersökningspersoner med rätt kriterier att delta.
Med bekvämlighetsurval är vi medvetna om att resultaten inte blir slutgiltiga som Bryman och Bell (2013) förklarar då de inte går att generalisera men det blir en god grund för vidare forskning i framtiden eller för att göra kopplingar till redan befintliga resultat.
Detta har lett oss till att även använda oss utav snöbollsurval eftersom vi genom dessa två respondenter har fått kontakt med ytterligare fem respondenter, tre redovisningsekonomer som arbetar på stora företag och två redovisningskonsulter, som vi inte annars hade nått ut till. Totalt ingår sju personer i vår studie.
10 Redovisningsekonomerna som arbetar på stora internationella bolag arbetar inom tre olika företag i Helsingborg. Redovisningskonsulterna arbetar inom samma redovisningsbyrå i Göteborg.
2.4.3 Respondenter
2.5 Datainsamling
2.5.1 Primärdata genom semistrukturerade intervjuer
Inom kvalitativ forskning är intervjuer en attraktiv metod för insamling av data och sannolikt den mest använda metoden (Bryman & Bell, 2013). Det är flexibiliteten i intervjuer och möjligheten att erhålla detaljerad information som gör metoden så intressant. I denna studie var det viktigt att få detaljerade svar från intervjupersonerna att analysera. Insamling av det empiriska materialet har därför skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer.
Eftersom vi har ett tydligt fokus med vad denna uppsats ämnar studera menar Bryman och Bell (2013) att semistrukturerade intervjuer är att föredra på grund av att det är möjligt att få svar på sina specifika frågeställningar. Detta eftersom vi analyserat vårt material efter en på förhand egenkonstruerad teoretisk modell och då behövs en striktare struktur vid intervjuerna.
11 Vi har utformat en intervjuguide (Bilaga A) som vi använt oss av och haft som stöd när vi genomfört intervjuerna. Genom att utforma intervjuguiden så har frågorna hjälpt oss att samla in information om hur våra intervjupersoner upplever sin värld och av den anledningen får vi svar på våra frågor utifrån respondenternas egna tolkningar och uppfattningar om kunskapskraven som ställs på en redovisningsekonom idag (Bryman &
Bell, 2013). För att få respondenternas egna tolkningar av verkligheten så har vi tagit i beaktande att formulera öppna frågor som gör att respondenterna svarat utifrån deras egen sociala verklighet som är av vikt vid en kvalitativ undersökning. På öppna frågor finns inga svarsalternativ och respondenterna kan svara fritt. Det minskar även risken för att respondenten påverkas av intervjuaren (Bryman & Bell, 2013).
Intervjuguiden är en sammanställning av våra intervjufrågor och har varit behjälplig till att samla in empiri för att kunna besvara vår frågeställning och hålla fokus på ämnet.
Frågorna i en intervjuguide behöver inte ställas precis i den ordningsföljd som utformats men vi har valt att göra det för att kunna få jämförbara svar (Bryman & Bell, 2013).
Eftersom vi är tre personer som genomfört intervjuerna var för sig så var det viktigt att vi ställde frågorna i samma ordning för att ha empiriskt material som matchade varandra och som vi enkelt kunde jämföra. Vi har ställt följdfrågor där vi ansett att det har funnits utrymme för intervjupersonen att vidareutveckla sitt svar eller om vi fått en känsla att intervjupersonen själv vill vidareutveckla eller har något mer att tillägga som kan vara till användning i vår studie. Vidare hade vi ett tydligt fokus med vår frågeställning vilket innebar att semistrukturerade intervjuer var en lämplig metod eftersom vi hållit oss inom en viss ram och fokuserat på huvudfrågan, d.v.s. hur digitalisering av ekonomisk redovisning påverkar kunskapskraven på redovisningsekonomen.
I intervjuguiden skapade vi först tre teman; kvalifikationer, arbetsuppgifter och digitalisering, för att sedan under varje tema skapa de frågor som vi ansåg viktiga för att kunna besvara vår frågeställning. När vi skapat frågorna har vi haft i åtanke att de ska hjälpa oss förstå intervjupersonens synvinkel. Vidare har vi också skrivit argument till varje enskild fråga när frågorna arbetades fram för att berättiga den till att vara med i intervjuguiden och tillför något för att kunna besvara vår frågeställning.
Sammanlagt intervjuades sju redovisningsekonomer. Vi har genomfört tre intervjuer via Skype och fyra genom personliga intervjuer på respondentens arbetsplats, alla under
12 arbetstid. Samtliga respondenter gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. De intervjuer som utfördes via Skype spelades in med hjälp av appen Callnote och de som utfördes på plats spelades in med mobiltelefon. Intervjuerna tog i snitt ca. 30 minuter att genomföra. Därefter transkriberades det inspelade materialet i nära anslutning till intervjuerna för att de skulle vara färskt i minnet (Bryman & Bell, 2013). Efter sju intervjuer nåddes en mättnad vilket betyder att det inte längre tillkom särskilt mycket väsentlig ny information som studien kunde ha nytta utav och vi ansåg därmed att inga fler intervjuer var nödvändiga. En annan anledning till att fler intervjuer inte gjordes är att det är en tidskrävande process och vi var medvetna om den tid det skulle krävas för att få fram materialet som sedan ska analyseras.
2.5.2 Analysmetod
Efter att intervjuerna transkriberats så läste vi igenom materialet noga flera gånger för att bekanta oss med det och markerade den text som var relevant för undersökningen. Vårt empiriska material presenteras under en tematisk indelning där vi försökt lyfta fram de mest betydelsefulla punkterna i en lämplig ordning (Bryman & Bell, 2011). I vår analys har vi sedan analyserat det empiriska materialet med utgångspunkt från vår egenkonstruerade teoretiska modell. Analysen är indelad i tre avsnitt där rutorna i modellen används för att tolka insamlad empiri. I analysen börjar vi med att applicera digitalisering för att tolka svaren från våra intervjuer, därefter appliceras jobbpolarisering och det sista avsnittet förändrad profession. Till dessa avsnitt knyter vi också tidigare forskning som finns i vårt teorikapitel. Den sista rutan i vår teoretiska modell som avser ökade kunskapskrav är kapitlet för de slutsatser som vi kunnat dra från analysen.
2.6 Forskningsetiska aspekter
Samhället inom forskning har två krav på hur forskning ska bedrivas; forskningskravet innebär att det ska vara en hög kvalité på forskningen, att väsentliga frågor ställs och ska leda till att kunskap fördjupas och metoder förbättras (Vetenskapsrådet, 2002). Det andra kravet är individskyddskravet som värnar om att individer inte får utsättas för kränkningar och andra skador i samband med forskningen. Det är individskyddskravet som är utgångspunkten i det forskningsetiska perspektivet. Det handlar om att göra en avvägning mellan forskningskravet, vad studien kan bidra med och individskyddskravet, d.v.s. hur stor risken är för negativa konsekvenser. Nedan presenteras fyr huvudkrav inom
13 individskyddskravet där vi tagit hänsyn till samtliga under vår insamling av vårt empiriska material i form av semistrukturerade intervjuer (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet - Innebär att villkor för deltagandet i studien ska uppges och vara tydliga vilket i denna studie innebär att respondenten ska ha mellan 7-10 års erfarenhet som redovisningsekonom samt att vi informerat om vad undersökningen ämnar studera.
Samtyckeskravet - Ett samtycke från deltagarna är obligatoriskt ur ett etiskt perspektiv och ska läggas fram så det tydligt framgår att det är frivilligt att delta samt att deltagarna i intervjuerna har rätt att avbryta sitt deltagande. Detta gjorde vi klart innan intervjuerna påbörjades och vi fick ett godkännande från deltagarna att de ville ställa upp på intervjuerna till denna uppsats.
Konfidentialitetskravet - Uppgifter som inhämtas ska behandlas konfidentiellt om intervjupersonen vill vara anonym på grund av t.ex. etiskt känsliga uppgifter. Efter att ha ställt denna fråga föredrog samtliga intervjupersoner vara anonyma och inte lämna ut information i uppsatsen om vilket företag de arbetar på. Vi respekterar intervjupersonernas vilja och ser inga problem med detta i studien, dock nämns storlek på företagen men det går inte att härleda till specifika bolag eller personer. Även om denna undersökning inte gått ut på att ställa intervjufrågor av känslig karaktär så tror vi ändå att anonymiteten kan ha bidragit till mer öppna och ärliga svar.
Nyttjandekravet - Den insamlade informationen ska endast användas i studien och ej överlåtas till någon annan i annat syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har vi också informerat våra intervjupersoner om.
Att studien skulle inkräkta på individen eller leda till andra negativa konsekvenser är inte troligt med hänsyn till de åtgärder som vidtagits. Studien ansågs genomförbar med och förhoppningsvis leder uppsatsen till ett bidrag inom forskningskravets ramar.
14
3. Teori
I följande avsnitt presenteras den teoretiska referensramen som i övergripande drag redogör för den institutionella teorin, professionsteorin, redovisningsekonom, digitalisering samt för jobbpolarisering. Dessa kopplas slutligen tillsammans i en teoretisk modell för att visa hur de förhåller sig till varandra och hur vi använder den för att analysera vårt empiriska material.
3.1 Institutionell teori
Institutionell teori handlar bl.a. om hur organisationer förändras genom sin omgivning (Eriksson-Zetterquist, 2009). Teorin menar att organisationer påverkas av tillfälliga moden och andra organisationer och deras innovationer, snarare än att handla rationellt.
Den klassiska organisationsteorin menar det motsatta, att människor bakom organisationer agerar rationellt för att maximera den ekonomiska nyttan. Men även om detta synsätt präglar det ekonomiska tänkandet i samhället så förklarar det endast till viss del hur organisationer fungerar. Motståndarna till denna syn menar att det handlar om att ta hänsyn till så många intressen som möjligt snarare än att fatta det ultimata beslutet, eftersom det är omöjligt p.g.a. alla aspekter som man ska ta hänsyn till såsom strategiska, kognitiva, känslosamma och politiska. Kärnan i institutionell teori är att man anser att institutioner växer fram genom människors konstruktion av dess sociala verklighet.
Eftersom teorin används både inom nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap så finns det ingen enhetlig definition av begreppet institution. Men ekonomer och statsvetare menar att institutioner är ett resultat av medvetna handlingar och syftar då främst på de ekonomiska och politiska regler som ligger till grund för begreppet (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Deegan (2014) menar att ett synsätt är att institutioner uppstår, utvecklas och fungerar i ett mönster av social självorganisation, och detta sker utanför de medvetna intentionerna hos den enskilda personen. Därför kan man säga att institution kan användas för att hänvisa till mycket stora kulturella eller sociala fakta, såsom äktenskap, demokrati, rättsstatsprincipen, yrken och organisationsformer. Den nyinstitutionella teorin grundades genom en artikel av John Meyer och Brian Rowan som publicerades 1977 (Eriksson-Zetterquist, 2009). De centrala begrepp som nu utvecklade teorin är legitimitet,
15 överlevnad och isomorfism (Eriksson-Zetterquist, 2009). Mycket av utvecklingen inom sociologin, framförallt legitimitetsbegreppet, är starkt kopplat till att förklara företagsaktiviteter såsom rapportering (Deegan, 2014). Den institutionella teorins sociologiska gren har ofta antagits av forskare inom redovisningsområdet (Eriksson- Zetterquist, 2009). Under många decennier antog man att en formell organisationsstruktur var rationell och anpassas för den egna organisationens aktiviteter.
Men Meyer och Rowan refererade till Deegan (2014) och menar att legitimiteten erhålls genom att anpassa sig till institutionaliserade regler snarare än att samordna och kontrollera interna aktiviteter. De menar att när handlingar, processer och organisationsformer blir institutionaliserade så blir de accepterade som vedertagande.
När saker, såsom särskilda organisationsstrukturer eller specifika rapporteringsmetoder, blir högt institutionaliserade blir de ofta något annat än enskilda personers och organisationers eget val (Meyer & Rowan, 1977, ref. Deegan, 2014). Förväntningar om hur saker ska göras kommer skapas och i sin tur att påverkas av olika processer som profession och erfarenheter som erhålls genom professionellt godkännande och utbildning (Deegan, 2014).
Isomorfismen innebär hur organisationer inom samma bransch blir mer lika varandra (Eriksson-Zetterquist, 2009; Deegan, 2014). Man menar att tekniska lösningar för t.ex.
produktion och redovisning inte alltid är effektiv utan används för att organisationen ska framstå som ansvarsfull, rationell och modern. Allt eftersom nya professioner framträder, ny lagstiftning skapar institutionella riktlinjer och krav från allmän opinion bildas etc.
utvecklar organisationer deras formella strukturer och blir mer lika varandra. När redovisningssystem, redovisningsprocesser, tekniska system etc. får allt större betydelse i samhället så utvecklas även de formella organisationerna och blir mer vanliga och det är viktigt att följa utvecklingen för att inte framstå som avvikande eller icke-legitim (Eriksson-Zetterquist, 2009; Deegan, 2014). Exempelvis så skulle en organisation utan godtagbart redovisningssystem anses som avvikande av omgivningen. Professionella nätverk är en viktig faktor för att institutionalisera olika processer eftersom dessa bidrar till en snabb spridning av innovationer och nya modeller (Lane 2009, ref. Deegan, 2014).
Isomorfismen bidrar till organisationers möjlighet att överleva. Problemet med isomorfismen är dock att det kan förhindra intern effektivitetsutveckling.
Sammanfattningsvis så menar Meyer och Rowan refererad till av Deegan (2014) att den
16 formella strukturen inte gynnade organisationers effektivitet men att den är viktig för legitimitet och överlevnad.
Även om isomorfismen är viktig så kan organisationer som i viss mån särskiljer sina aktiviteter från konkurrenter skapa större möjligheter för överlevnad (Eriksson- Zetterquist, 2009). Organisationen blir mer flexibel och anpassningsbar för tillfällig påverkan från olika håll samtidigt som den behåller sin stabilitet. Detta kan möjligtvis även göra organisationen mer effektiv. Det kan vara så att organisationen utåt visar att denne antar och implementerar vissa institutionella formella processer men att de faktiska förfarandena ser väldigt annorlunda ut än de formella och uttalade (Deegan, 2014).
Under tidigt 1980-tal utvecklades den skandinaviska institutionalismen som har samma grunder som den nyinstitutionella men den ser organisering som en kombination av förändring och stabilitet (Eriksson-Zetterquist, 2009). Man tar här hänsyn till administrativa reformer vilket innebär “medvetna förändringar av organisationers former, deras strukturer, arbetssätt eller ideologier i avsikt att förbättra deras beteende eller resultat” (Brunsson & Olsen, 1990:11, ref. Eriksson-Zetterquist, 2009). En reform definieras som en radikal förändring som påverkar en organisations institutionella identitet. Andra förändringar som beror på politiska beslut, förändringar på marknaden eller ny teknologi och som överensstämmer med organisationens grundläggande institutionella identitet kan ske mer kontinuerligt. Men det måste finnas ett motiv bakom varje förändring.
Ny teknologi och digitalisering gör företag mer transparenta (Westelius och Cöster, 2016). Tack vare affärssystem så går det att få en tydlig överblick över redovisningen vilket är i enlighet med gällande lagar, såsom bokföringslagen och årsredovisningslagen.
Enligt den institutionella teorin så övervakar organisationer varandra och påverkas av tillfälliga moden (Eriksson-Zetterquist, 2009). Detta innebär att man tar efter varandras metoder vilket leder till att digitalisering och transparensen blir institutionaliserat. Denna spridning av digitalisering och system kräver mer teknisk kunskap än tidigare. Detta innebär att redovisningsekonomer, förutom redovisningskunskaper, numera även bör behöva ha större systemkunskaper.
17
3.2 Professionsteori
Begreppet profession har i språkbruk samma innebörd som yrke (Nationalencyklopedins webbplats, 2017) men en mer korrekt definition är abstrakt och vetenskapsbaserad kunskap i särskilda områden som besitts av individer som ingår i exklusiva kretsar.
Profession kännetecknas av att individen har genomgått en lång akademisk utbildning med fokus på ett specifikt område och med en yrkesexamen, med antagning om att kunskaperna och färdigheterna kommer att fortsätta att fördjupas och breddas även i arbetslivet. Arbetet innefattar ofta stort eget ansvar med mycket självständigt arbetsupplägg och autonomiska förutsättningar, d.v.s. möjlighet till handlingsfrihet och handlingsförmåga (Agevall m.fl., 2017). Graden av autonomi beror på omfattningen av kontroll från utomstående såsom t.ex. stat och klienter (Brante, 2009). Vidare beskriver Agevall m.fl. (2017) att autonomin som är kopplad till professioner baseras på att de besitter särskilda kunskaper och att deras etik är kopplat till personligt ansvar.
Professionalitet i yrkeskompetens innebär bland annat rutin- och regelbaserade färdigheter, men framförallt mer teoretisk kunskap och intellekt förväntas av professionaliteten. Andra färdigheter Agevall m.fl. (2017) lyfter fram är de kognitiva i form av planering och kunna reflektera över sina egna handlingar. Dessa kunskaper får man under sin utbildning. Agevall m.fl. (2017) lyfter fram att man kan dela in professionell kunskap i de två kategorierna teoretisk och praktisk kunskap. Teoretisk kunskap är den ovannämnda abstrakta och vetenskapsbaserade kunskapen som främst erhålls genom utbildning och innebär att man vet vad som ska göras i arbetet. Denna kunskap anses vara densamma oavsett person och situation. Genom praktik och erfarenheter inom det specifika området erhålls praktisk kunskap om hur arbetet ska göras. Vidare beskrivs praktisk kunskap som bunden till individen och situationen och kan inte överföras till en annan person eller situation. Sammanfattningsvis kan man beskriva teoretisk kunskap som att ha kunskapen bakom handlingen och praktisk kunskap som förmågan att utföra handlingen (Agevall m.fl., 2017).
Professioner har lett till att vi lever i ett kunskapssamhälle där de professionella intar nyckelpositioner (Brante, 2009). Relationen mellan vetenskap och profession kan jämföras med relationen mellan kunskapsproduktion (forskning), distribution (universitetsundervisning) och tillämpning (yrkespraktik). Denna säkrade kunskap samt
18 betydelsen av den gör att professionella grupper ofta erhåller förhållandevis hög inkomst.
Definitionen av profession blir således akademiskt förankrad och har hög status.
Examinationer och titlar styr inträdet till yrket och lägger grunden för ett monopol av professionernas experttjänster på arbetsmarknaden. Att anlita professionella är ett sätt att minimera risker (Brante, 2009).
3.3 Redovisningsekonom som profession
Ekonomyrket kan klassas som en profession eftersom yrket baseras på vetenskaplig kunskap och utbildning där både praktisk och teoretisk kunskap krävs. Arbetet utförs ofta autonomt med stort eget ansvar av efterfrågade experttjänster med förhållandevis hög ersättning (Agevall m.fl., 2017; Brante, 2009). En ekonom med expertkompetens inom bokföring och ekonomisk redovisning kallas redovisningsekonom (Studentums webbplats, 2013). Eftersom ekonomi är en central del i varje företag så får redovisningsekonomen en viktig roll som kräver en helhetssyn inom ekonomi (Arbetsförmedlingens webbplats, 2015). Redovisningsekonomens nyckelroll i ett företag kräver en god kunskap kring all den löpande redovisningen, uppföljning, budget, ekonomistyrning och internkontroll. Arbetsuppgifterna kan skilja sig åt mellan olika tjänster. På större företag kan det finnas flera redovisningsekonomer och ekonomiassistenter med olika ansvarsområden medan mindre företag kan ha en redovisningsekonom som har helhetsansvaret för företagets redovisning (Arbetsförmedlingens webbplats, 2015).
För att klassas som utbildad redovisningsekonom krävs minst en treårig ekonomisk gymnasieutbildning med någon form av påbyggnadsutbildning men för att kunna utföra vissa mer kvalificerade arbetsuppgifter krävs ofta en ekonomisk högskoleutbildning (Studentums webbplats, 2013). Man kan även utbilda sig till redovisningsekonom via yrkeshögskoleutbildning som vanligtvis omfattar två års studier, inriktningen är företagsekonomi och redovisning och en del i utbildningen är praktik. Till skillnad från akademiska utbildningar så får man inom KY-utbildningar även praktisk kunskap som t.ex. att bokföra i bokföringssystem. Som en skola uttrycker det; “Affärshögskolans utbildning ger även praktisk tillämpning av redovisning i dagens modernaste affärssystem” (YH-utbildningars webbplats, 2017). För att klassas som auktoriserad redovisningskonsult krävs en akademisk examen med inriktning företagsekonomi och
19 minst tre års praktisk erfarenhet alternativt högskolerelaterad branschutbildning eller eftergymnasial yrkesutbildning med fem års praktisk erfarenhet (SRF konsult webbplats, utan årtal). De flesta definitioner av professioner är, som tidigare nämnts, kopplade till universitetsutbildning. Brante (2009) menar dock att denna koppling har minskat i betydelse under senare år, främst med anledning av att yrkesutbildningar kopplade till universiteten har blivit allt fler. Han menar därför att kopplingen mellan profession och universitetsutbildning inte nödvändigtvis behöver betonas alltför starkt.
En del av det som ingår i redovisningsekonomens profession är att ansvara för att besitta kunskapen att redovisa korrekt. En profession är förknippad med autonomi men arbetar man inom en viss profession behöver man också följa vissa lagar och regler som är reglerade i dokument, d.v.s. besitta teoretisk kunskap (Agevall m.fl., 2017). Av den anledningen behöver redovisningsekonomen inom sin profession följa de lagar, regler och standarder som satts upp. Bokföringslagen är en lag som redovisningsekonomen utgår ifrån i sitt arbete. De behöver i kombination med bokföringslagen följa de allmänna råd som Bokföringsnämnden ger ut. De allmänna råden förklarar hur lagen ska tillämpas och redovisningsekonomen behöver läsa både det allmänna rådet och lagtexten för att få en god förståelse för vad som gäller i ett visst område. Dessa allmänna råd som Bokföringsnämnden ger ut kallas god redovisningssed och är något alla redovisningsekonomer ska följa (Bokföringsnämndens webbplats, 2016). Även Årsredovisningslagen ska följas vilket innebär att en rättvisande bild ska ges av företagets balans och resultaträkning samt noter i en årlig rapport som visar på företagets ställning och resultat. På regeringsnivå är det bestämt att begreppet rättvisande bild “bör förstås som ett överordnat krav på att balansräkningen, resultaträkningen och noterna i det enskilda fallet ska innehålla sådan ekonomisk information att läsaren kan få en så riktig bild som möjligt av bolagets ekonomiska situation” (Skatteverkets webbplats, 2016). För att försäkra sig om att redovisningsekonomen följer dessa regler och standarder kan det beskrivas som att professionens arbete kvalitetssäkras varje år genom att en revision utförs för de större bolagen. Redovisningsekonomens finansiella arbete gås igenom av en revisor som försäkrar att rätt finansiell information ges till kapitalmarknaden (Agevall m.fl., 2017) och att rätt skatter betalas in till de statliga myndigheterna.
Redovisningsekonomen besitter ett ansvar att redovisa korrekt eftersom revisorn går igenom räkenskaperna efter en standardiserad checklista som ska följa de lagar, normer och regler som finns. De revisionsstandarder som följs idag är både av nationell karaktär
20 såväl som har internationella influenser på EU-nivå och från internationella organisationer (Agevall m.fl., 2017). Aktiebolag som inte når upp till två av följande värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren kan välja att ta bort kravet på revisor ur bolagsordningen: fler än 3 anställda (i medeltal), mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning (Bolagsverkets webbplats, utan årtal). Det är samma värden som inte får vara uppfyllda två år i rad.
Publika aktiebolag, aktiebolag med särskild lagstiftning och aktiebolag med särskild begränsning av vinstutdelningen måste alltid ha revisor.
Som tidigare nämnts är autonomi ett viktigt begrepp när man pratar om profession. I en rapport skriven av Foster och Bolt-Lee (2002) tar de upp specifika egenskaper en redovisningsekonom bör besitta för att kunna utföra sin profession. Dessa egenskaper är kognitiva egenskaper som kräver både teoretisk och praktisk kunskap. Kompetenserna delas in i tre grupper, vilka är funktionella, personliga och anta ett brett företagsperspektiv.
Funktionell kompetens kopplas till de värden som en redovisningsekonom bidrar med genom sitt yrke. Beslutshantering och att i en process kunna förhålla sig både kritisk och strategisk är det första Foster och Bolt-Lee (2002) nämner. Vidare ska en redovisningsekonom kunna testa olika lösningar och utvärdera kostnader och fördelar av möjliga lösningar. Andra viktiga verktyg är kunskapen att göra riskanalyser för att kunna ge goda råd till ledningen vad gäller företaget samt klara de årliga revisionerna.
Ytterligare en funktionell kompetens som de nämner är rapportering och kunskapen att framställa rapporter med tekniska lösningar på ett klart och tydligt sätt så att rätt beslut kan tas från dem.
De personliga kompetenserna en företagsekonom bör besitta handlar om dennes egen attityd enligt Foster och Bolt-Lee (2002). Viktiga personliga egenskaper är att alltid uppträda professionellt genom att anta ett objektivt perspektiv, behålla sin integritet, handla etiskt och alltid sträva efter att utföra sitt arbete på bästa sätt. En redovisningsekonoms beteende ska också spegla de standarder som finns inom professionen, d.v.s. att vara effektiv och utföra sitt arbete med kvalité. Problemlösning är en viktig personlig kompetens och vara analytisk för att kunna presentera olika synsätt på ett ärende och komma med alternativa lösningar. En redovisningsekonom bör också
21 kunna vara anpassningsbar, kunna leda andra och vara motiverande, kunna delegera arbete och fördela resurser. Att alltid vara öppen för personlig utveckling och ta till sig av ny teknologi som hjälpmedel i sitt arbete är andra egenskaper Foster och Bolt-Lee (2002) trycker på.
Ytterligare en kompetens som en redovisningsekonom bör ha är att kunnat ta ett bredare perspektiv i sin profession och se till en större kontext än vart denne befinner sig.
Redovisningsekonomen behöver ha god kunskap om sin bransch för att kunna ta hänsyn till de risker och möjligheter företaget eller organisationen denne arbetar i står inför.
Vidare behöver man också besitta goda kunskaper om de lagar och regler som behöver följas som tidigare nämnts. Slutligen behöver en redovisningsekonom också förstå och uppskatta den teknologiska effekten på företaget och kunna lokalisera, känna igen och använda informationen som teknologin ger möjlighet till (Foster & Bolt-Lee 2002).
3.4 Digitalisering
Begreppet digitalisering används enligt SOU 2014.13 En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår, inom två olika betydelser. Dels kan digitalisering delas upp som informationsdigitalisering och dels som samhällelig digitalisering.
Informationsdigitalisering är processen där ett analogt original omvandlas till digital information. Det vill säga t.ex. en leverantörsfaktura som kommer med posten till en redovisningsekonom och skannas in i systemet till digital form.
Samhällelig digitalisering är de nya sätt som människor, företag och organisationer kan utbyta information på. Digitala IT-baserade lösningar kan exempelvis öka effektiviteten för företag (SOU 2014:13). Samhällelig digitalisering är ökad dator- och internetanvändning (Terminologicentrums webbplats, 2013).
22
3.5 Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomens arbete
3.5.1 Digitaliseringens utveckling
För att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan av kunskapskraven på redovisningsekonomen idag ges en kort historisk bakgrund av digitaliseringens utveckling. Det var först i slutet av 1970-talet som datorn utvecklats till den grad att den började användas i organisationer menar Westelius och Cöster (2016). I början av 80- talet hade det utvecklats programspråk så att fler intresserade sig för att skriva egna program och standardprogram växte fram för bland annat bokföring, registerhantering, ordbehandling, kalkyleringsprogram och även databaser utvecklades. Dessa program var också prismässigt tillgängliga för företag vilket gjorde dem populära och gav dem bred spridning (Westelius & Cöster, 2016). På 90-talet blev standardprogrammen ännu vanligare och företag kunde köpa färdigutvecklade program, detta blev en stor kostnadsbesparing gentemot specialtillverkade program. Några av de första affärssystemen kom från SAP och Oracle som snart utvecklade heltäckande lösningar med ekonomisystem, personaladministration etc. Det fanns också mindre företag som riktade in sig på exempelvis utveckling av bokförings- och faktureringsprogram enligt Westelius och Cöster (2016). Digitaliseringen i samhället och företagen gjorde att redovisningsekonomen fick dessa nya redskap som hjälp när de utförde sitt dagliga arbete. Grunden i en redovisningsekonoms arbete bygger fortfarande på Paciolis upptäckt av den dubbla bokföringen men verktygen för att genomföra uppgifterna har förändrats under åren genom att manuellt arbete i viss utsträckning har minskat och kraven som ställs på ekonomen har såldes också förändrats (Eriksson, Gunnar, 2011).
3.5.2 Digitalisering och redovisningsekonomen
Enligt rapporten Företag och Digitalisering från Svenskt Näringsliv (2016) förändras yrken i och med digitaliseringens framfart. Vart fjärde företag har svarat att kompetenskraven på medarbetarna har förändrats i hög grad de senaste fem åren i en studie de utfört. En av redovisningsekonomens uppgifter är ekonomistyrning. Det handlar om företagets formella styrning vilket innebär att man med hjälp av ekonomisk information i företaget påverkar organisationens riktning. Westelius och Cöster (2016) beskriver att formella och informationsbaserade rutiner används “för att bibehålla eller
23 förändra mönster i organisationens aktiviteter” (Westelius & Cöster, 2016:101). Formella rutiner baseras på riktningen företaget ska ta utifrån budget som redovisningsekonomen är behjälplig att arbeta fram, informationsbaserade rutiner är i form av processer “kring upprättandet och uppföljningen som återkommande utförs” (Westelius & Cöster, 2016:101). All data kan samlas i en databas dit olika applikationer knyts. I dem matas information in som sedan ställs samman. För att detta ska ske på bästa sätt sker en standardisering av hur information registreras i systemet som redovisningsekonomen måste följa för att informationen som tas ut från systemet ska vara korrekt. En redovisningsekonom kan mata in denna information manuellt genom exempelvis manuell bokföring eller så kan den också ske automatiskt. Digitaliseringen har fört in mer struktur i redovisningsekonomens arbete eftersom det är enklare att automatisera något som följer en väldefinierad process. Dagens standardiserade program levererar inte bara själva mjukvaran i form av affärssystemet utan också ett redan klart arbetssätt som benämns best practices enligt Westelius och Cöster (2016). Det kan förekomma en viss kritik mot att arbetssätt blir standardiserade på grund av affärssystemen idag eftersom de anser att företagets specifika egenskaper försvinner. Med affärssystemen som arbetsredskap idag blir ett företag mer transparant. Det går fort att snabbt få en överblick över redovisningsekonomens utförda arbete som ska baseras på de gällande regler som finns i bokföringslagen och årsredovisningslagen (Westelius & Cöster, 2016).
Det är genom utbildning som den mänskliga arbetskraften överlever menar Frey och Osborne (2016) eftersom nya färdigheter lärs ut och arbetsmarknaden anpassas efter den nuvarande teknologiska utvecklingen så som mänskligheten tidigare anpassat sig till exempelvis industrialiseringen. Brynjolfsson och McAfee citerad av Frey och Osborne (2016) menar att det kommer bli mer utmaningar framöver att hitta nya arbeten eftersom digitaliseringen har kommit så långt att även vissa kognitiva uppgifter kan göras av datorer. En minskning av arbetskraft med hög kompetens har dokumenterats under de senaste åren trots att utbildad arbetskraft fortsätter att växa hämtat från Beaudry m.fl. i Frey och Osbornes (2016) studie.
Digitaliseringen av uppgifter som professionen redovisningsekonom utövar är utformad för att spara på den mänskliga arbetskraften, effektivisera och spara in på kostnader för företaget. Men David H Autor (2015) menar att det inte nödvändigtvis behöver vara så eftersom digitalisering eller automatisering som inte ersätter en hel tjänst istället ofta
24 tillför en fördel till den anställde, om den anställde har en annan kunskap som den kan dra nytta av i tjänsten. Andra scenarier som Autor (2015) tar upp om att digitalisering inte behöver leda till förlorade arbetstillfällen är att om efterfrågan av arbetskraft sjunker så ökar utbudet och det blir billigare att anlita mänsklig arbetskraft eller att arbetstagaren är beredd att ta en lägre lön om arbetsuppgifterna förenklas med digitalisering/automatisering. Ett annat exempel är att om företag sparar in på arbetskostnader och därav gör större vinster, så används det till andra tjänster som i annat fall inte hade gjorts samt att utvecklingen föder nya behov och skapar efterfrågan på nya tjänster och produkter (Autor, 2015).
3.5.3 Dokumentstyrning
Dokumentstyrning är ett begrepp som beskrivs enligt Agevall m.fl. (2017) som ”styrning via reglering och redovisningar” (Agevall m.fl. 2017:6). Detta är ett resultat av nya tekniker som t.ex. digitala affärssystem som ökar transparensen i företag och att professioner blir mer styrda av standarder, checklistor och manualer. Det innebär mer dokumentation och redovisning om vad redovisningsekonomen gör, och leder till mer administration och mindre professionella kärnuppdrag enligt Agevall m.fl. (2017). En sådan utveckling i redovisningsbranschen utmanar professionen och förändrar redovisningsekonomens arbetsprocess. Arbetsprocessen blir mer standardiserad på bekostnad av autonomin och professionens arbete blir dokumenterat istället för en
”exklusivt kollegial uppföljning och bedömning av verksamheten” (Agevall m.fl., 2017:7). En sådan förändring urholkar professionen genom att den professionella kunskapen inte längre behöver innehas av yrkesutövarna när en kartläggning av arbetsgången finns att tillgå. Förmågan och möjligheterna för att göra egna bedömningar utifrån erfarenhet och kunskap minskar, vilket är en central del i professioner.
Anledningen till att professioner trots ovanstående negativa påverkan blir standardiserade beror på att det kan ge en ökad trygghet hos yrkesutövarna och påverkar legitimiteten positivt (Agevall m.fl., 2017).
25
3.6 Jobbpolarisering
Begreppet jobbpolarisering uppkommer genom digitaliseringens begränsningar, det vill säga det finns två typer av kategorier av jobb som är svåra att ersätta med digitalisering och automatisering (Autor, 2015). Den ena är arbetsuppgifter som kräver abstrakt tänkande, beslutsfattande och kreativ problemlösning, d.v.s. ofta högutbildade platstjänster. Den andra kategorin är mer manuella arbetsuppgifter som kräver mänsklig handling men lägre utbildning t.ex. frisör. Sedan finns det en tredje kategori som är relativt enkel att ersätta med digitalisering. I denna kategori hamnar bl.a.
redovisningsekonom och andra yrken som är standardiserade till viss del eftersom många uppgifter beskrivs som rutinbaserade, strukturerade arbetsuppgifter med låg grad av kreativitet, vilka därför går att automatisera. Jobbpolarisering innebär alltså att hög- och lågkvalificerad arbetskraft ökar medan mellankategorin ersätts med automatisering och digitalisering. Hittills enligt Autor (2015) har digitaliseringen inte lett till högre arbetslöshet däremot ändras kvalitén på jobbet och jobben flyttas mellan olika branscher.
Outsourcing av vissa arbetsuppgifter blir också vanligare (Deloitte, 2015). Med outsourcing menas att man låter en annan part göra vissa arbetsuppgifter mot ersättning.
Skälet är oftast för att få ner kostnaderna men även för att den andra parten är mer specialiserade och duktigare på just det området (Deloitte, 2015).
3.6.1 Rutin- och icke-rutinbaserade arbetsuppgifter
Som tidigare nämnts kan en redovisningsekonoms profession omfatta flera uppgifter i ett företag; löpande bokföring, rapportering av ekonomisk information till myndigheter, uppföljning, budget- och internkontroll etc. Dessa uppgifter kan delas upp i rutinbaserade och icke-rutinbaserade uppgifter enligt Frey och Osborne (2016). I rapporten Företag och Digitalisering från Svenskt Näringsliv (2016) behöver rutinbaserade uppgifter som går att automatisera inte vara enkla uppgifter att utföra. Däremot argumenterar Frey och Osborne (2016) att det behövs mindre arbetskraft för att utföra rutinbaserade arbetsuppgifter på grund av den teknologiska utvecklingen idag. Uppgifter som är rutinbaserade för ekonomer är exempelvis bokföring. De rutinbaserade uppgifterna är baserade på klara och tydliga regler vilket lättare kan automatiseras medan icke- rutinbaserade uppgifter är abstrakta och svåra att kunna kodas digitalt. Westelius och Cöster (2016) anger rapportering som ett exempel på en icke-rutinbaserad uppgift. I dagens samhälle så har digitaliseringen av arbetsuppgifter även spridit sig till vissa icke-
26 rutinbaserade uppgifter. Detta för att kunskapen har växt om hur man kan specificera även icke-rutinbaserade uppgifter till ett specifikt problem som underlättar att arbeta med.
Digitalisering av rutinbaserade uppgifter ser ut att maka plats åt andra administrativa arbetsuppgifter som ännu inte automatiserats i samma utsträckning som de standardiserade arbetsuppgifterna. Westelius och Cöster (2016) pekar på att undersökningar har visat att det administrativa arbetet har ökat och tar upp allt mer tid vilket också gäller redovisningsekonomer eftersom en ökning av bl.a. rapportering, deltagande i budgetmöten och olika utvärderingar har skett. Eftersom rutinbaserade arbetsuppgifter kräver mindre arbetsinsats och teknologin gör dessa billigare att utföra så har det lett till ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft där kognitiva kunskaper värderas högt menar Frey och Osborne (2016). Den teknologiska utvecklingen med datorer gör att dessa kan användas som ett komplement till att utföra mer abstrakta och kreativa tjänster (Frey & Osborne, 2016). Exempel på dessa tjänster ger Autor (2003) som visar i sin studie att efterfrågan på de mänskliga egenskaperna problemlösning, processförbättring och att koordinera och planera sitt eget och andras arbete har ökat på grund av ökad digitalisering och automatisering. För en redovisningsekonom är det av vikt att kunna interagera med tekniken som finns idag och vara öppen för den pågående tekniska utvecklingen. Man behöver kunna kombinera sina mänskliga egenskaper med de egenskaper som digitaliserade ting som datorer besitter. Redovisningsekonomen behöver besitta en öppenhet att kunna kombinera sitt tänkande med digitaliseringens möjligheter (Westelius & Cöster, 2016).
27
3.7 Teoretisk modell
Vi har utifrån de teorier och litteratur vi fördjupat oss i tagit fram en modell på hur vi anser att de olika delarna i vårt teoriavsnitt förhåller sig till varandra. Med denna modell har vi försökt att få en djupare förståelse och lättare kunna se sambanden mellan digitaliseringen och kunskapskraven för att kunna besvara vår frågeställning hur digitaliseringen av ekonomisk redovisning påverkar kunskapskraven på redovisningsekonomer. Den teoretiska modellen är ett ramverk för hur vi gått tillväga för att tolka vårt empiriska material i form av semistrukturerade intervjuer.
Röda pilar
Modellen har som utgångspunkt att redovisningsbranschens kunskapskrav påverkas av digitalisering enligt följande sätt. Desto mer digitaliserad redovisningsbranschen blir så minskar de rutinmässiga arbetsuppgifterna och leder till jobbpolarisering. Vidare anser vi med stöd av vår insamlade litteratur att jobbpolarisering gör att de komplexa arbetsuppgifterna kommer att öka för redovisningsekonomerna vilket kommer leda till att efterfrågan på högre kunskap ökar, d.v.s. förändrade kunskapskrav. Kunskap och utbildning är enligt bl.a. Agevall m.fl. (2017) en viktig del i professionen och på grund av detta så förstärks professionen för redovisningsekonomer, d.v.s. blir exklusiv.
