Dilemman 66

Ett dilemma Kevin lyfter fram är när elever inte följer mallen eller förväntningarna på något sätt.

Kevin: Vad som är svårt att bedöma tycker jag det är när en elev har klarat att föra ett väldigt bra resonemang men man hittar väldigt stora luckor i faktakunskaperna. Hur ska jag bete mig då när det egentligen är jättebra på det som jag brukar ha som avgörande för att sätta ett MVG. Där tycker jag det är knepigt. Då tar jag ofta hjälp. […]

Intervjuare: Så du känner dig ändå ganska trygg i att du sätter likvärdiga betyg?

Kevin: […] Det där kan vara ibland att man har bedömt en person på ett annat sätt än vad som egentligen är och då blir man ju osäker på sin betygsättning. Vissa personer är det också ärligt talat, jag vet att det kommer att bli trubbel när jag lämnar tillbaka det här. Då försäkrar jag mig genom att låta en annan titta på det så kan jag säga att vi är faktiskt flera som har bedömt det här.

(Kevin, L2 s 7)

Även Roger tycker att det är bättre att ha diskuterat med en kollega innan för att undvika elevers missnöje med bedömningen. Han tycker också att det ibland kan vara problematiskt med skriftliga uppgifter som eleverna skrivit hemma eftersom de kan vara mycket duktiga språkligt men det är mer osäkert om de egentligen har förstått vad de skrivit. Liksom de flesta andra skolor använder Rogers skola Urkund för att kontrollera att elever inte har plagierat befintliga texter. Däremot finns ingen kontroll ifall det är ”mamma eller mormor som har gjort det här åt Kalle” (Roger, L4 s 8) och därför skulle Roger hellre vilja ha mer muntlig examination men det är svårare att få till rent organisatoriskt och tidsmässigt. Han framhåller också att det även kan vara det omvända förhållandet, att en elev inte presterar sitt bästa i skrift utan kan mer muntligt. När han känner att ett resultat inte stämmer riktigt med den uppfattning han har om eleven kontrollerar han därför genom att prata lite extra med eleven. Ragnhild arbetar på liknande sätt.

Ragnhild: Känner jag en osäkerhet då tar jag, - Men jag vill att vi bokar en tid och så sätter vi oss och pratar om dina svar här. Och då kan jag ställa helt andra frågor för att kolla har den här eleven jobbat själv med frågorna.

(Ragnhild, L6 s 2)

Morgan kan tänka sig att det blir problematiskt med elever som knappt visar sig alls på lektionerna men som gör redovisningar som når VG. Det skulle kunna vara svårt att motivera för andra elever. Sen inlämning kan också vara problematisk.

Intervjuare: När du bedömer är det några särskilda saker som du tycker gör att det blir svårare, som är nån sorts osäkerhetsfaktorer när du bedömer elevernas kunskapsnivåer? Nåt som är som dilemman? Morgan: Ja, man kan tänka sig ett fall där man fått in uppgifter sent och man ska betygsätta ganska snart och eleven har missuppfattat uppgiften och gjort nåt helt annat än vad den ska göra. Den har kanske gjort det bra. Då kan det va en tveksam situation kanske men om det inte är en omfattande del av kursen brukar jag hellre fria än fälla, om man inte då medvetet har gjort en miss. Det ser man ju.

(Morgan; L1 s 9)

Samma ’hellre fria än fälla’-princip används av Reine.

Reine: Jag kör hellre med principen hellre fria än fälla så att säga så då blir det mer att om jag är väldigt osäker så sätter jag det högre betyget. Då känner jag att jag inte har gjort nånting. Det känns som jag gör mer rätt då men det är kanske fel.

(Reine, L8 s12)

Kevin lyfter fram elever som är ”rättshaverister”, elever som blir ”vansinniga” när de inte får önskat betyg, som något av ett dilemma (Kevin, L2 s 7). Reine har ibland upplevt en stor press från högpresterande elever som absolut ska ha högsta betyg och som kommer mot slutet av kursen och tror att de ska kunna ”fixa till det där betyget som man inte nått upp till annars” (Reine, L8 s 10). Vanja har också liknande erfarenheter av elever som hotat ”- Får jag inte MVG så ska jag gå till skolledningen!” (Vanja, L7 s 9). Hon har bland annat fått följande, som hon upplever lite kusliga råd av kollegor när hon tvekat i betygsättningen.

Vanja: - Sätt det högre betyget. Tänk på föräldrarna och studenten. Kan du bara motivera lite grann så. Utsätt dig inte för deras ifrågasättande sista dan.

(Vanja, L7 s 9)

Elin identifierar även språknivån som ett dilemma, både för undervisningen och bedömningen. Hon menar att hon inte bedömer språkkunskaperna i sig men om elever har stora språkliga brister ”är det självklart att det avspeglar sig på betygen” (Elin, L5 s 10). En lösning som hon tar upp är ”man måste satsa på det här med språket för att klara av alla elever hela vägen” (Elin, L5 s 12). Birenbaums förslag till rättvisande redovisningsformer för språksvaga elever är använd- ningen av flervalsprov för reproducerande examinationer tillsammans med portfolio för bedömning av färdigheter och förmågor (Korp 2003:128).

Ytterligare ett dilemma som Vanja identifierar är när man i slutet av en kurs upptäcker att man hade behövt ett större betygsunderlag, att eleverna har fått för lång tid på sig med de uppgifter som de har arbetet med. ”Vi skulle ha gjort en extra uppgift i stället så jag hade två saker att titta på” (Vanja, L7 s 10). Här menar Reine att han har blivit tuffare med åren ”för det spelar ingen roll hur mycket tid dom får. Det blir inte bättre. Det är ju helt klart” (Reine, L8 s3).

Ett annat, kanske mer filosofiskt dilemma om kunskapernas beständighet lyfts fram av Morgan.

Morgan: Sen kan man ju i efterhand börja fundera […] hur mycket kan eleven egentligen och hur mycket har eleven glömt bort. Det tycker jag ju personligen kanske filosofiskt sett är nåt som är tveksamt.

Intervjuare: Jag har en kollega om har nån form av slutprov.

Morgan: Ja, det skulle verkligen sätta punkt på, förtydliga att det inte är kunskaper för stunden utan man ska ha kvar kunskapen även i slutet. Fast å andra sidan skulle man ju kunna råka ut för att skolan får mängder med IG precis innan studenten och hur kul är det?