Att tjäna pengar som tolkningsrepertoar används återkommande i båda materialen, både i tidigare forskning och i intervjumaterialet, för att motivera studievalet till företagsekonomi som utbildning. Att tjäna pengar är därför den vanligast använda repertoaren i det totala materialet – möjligheten till hög lön används som ett sätt att motivera företagsekonomi som studieval både av lärare, forskare och studenter. Jämfört med studenter på andra utbildningar framställs företagsekonomistudenter som en grupp som står ut i sitt intresse för framtida högre inkomst.6 Att tjäna (mycket) pengar konstrueras i materialet
6. Hilmer och Hilmer (2012) extrakt A21 (rad 3–4 ”significantly more likely to report valuing financial well-being”); Tan och Laswad (2009) extrakt A22 (rad 2–6 ”market-related factors (“high initial salary and future earnings, and greater job opportunities) were percieved favorable by all students”); Li m.fl. (2014) i extrakt A23 (rad 1–3 ”career related factors such as salary (…) rank highest when respondent select their majors”).
som ett förgivettaget skäl för företagsekonomistudentens studieval och konstrueras i artikelmaterialet också med hjälp av värderingsord som bra och mycket.7 Intresset för att tjäna pengar används också som en orsak-verkan: när
intresset för att tjäna pengar ökar i samhället ökar samtidigt antalet sökande till företagsekonomisk utbildning.8 På liknande sätt används möjligheten att
tjäna pengar som ett sätt att motivera studievalet av studenterna själva.9
Tolkningsrepertoaren repeteras genom materialet återkommande, vilket gör att företagsekonomistudenten som främst intresserad av att tjäna pengar och att i framtiden få mycket pengar kan ses som förgivettaget – att välja företagsekonomi som studieval förutsätter ett intresse för att tjäna mycket pengar i framtiden.
En tolkningsrepertoar har tidigare, i kapitel 2, beskrivits som språkliga bilder eller kluster som ofta formulerar det förgivet tagna i vardagliga samtal (Billig, 1991). Med hjälp av tolkningsrepertoarer bygger människor samtal och texter och förhandlar fram vad som ska accepteras som legitima sätt att förklara vad som ska uppfattas som sanning eller fakta (Edley och Wetherell, 1997). Att tjäna pengar som tolkningsrepertoar används i både artikel- materialet och intervjumaterialet som argument för företagsekonomi som studieval. Men även om möjligheten att tjäna pengar konstrueras som fakta eller något förgivettaget i relation till företagsekonomistudentens studieval – av både lärare, forskare och studenter – så kan det vara en problematisk faktakonstruktion för studenterna själva. Att vilja ha hög lön och att göra sitt studieval utifrån ett sådant argument för samtidigt med sig andra före- ställningar vi har om pengar; å ena sidan rikedom, status och trygghet, å andra sidan pengabegär, girighet och snålhet. Detta sätt att motivera studievalet problematiseras på olika sätt av studenterna. Ett sätt är att beskriva möjligheten att tjäna pengar som ett sätt att motivera studievalet istället för att
7. Dalci m.fl. (2013) extrakt A26 (rad 1–2 “(7) Good initial earnings (8) Good long-term earnings”); Zakaria m.fl. (2012) extrakt A27 (rad 6–10 ”The students therefore should be exposed and educated on the positive outcomes from the accounting profession, including good long term earnings”).
8. Easterlin (1995) extrakt A24 (rad 5–8 ”a shift in preference, a market upsurge among the young in money-making as a life goal, was responsible for this”).
9. Margaretha extrakt B21 (rad 4–5 ”att man tjänar bra det är också viktigt”); Håkan i extrakt B22 (rad 11 ”man är värd en bra lön”); Magnus i extrakt B23 (rad 6 ”vill man ha bra lön är det viktigt”).
genom intresse10. Andra sätt att problematisera är att beskriva möjligheten att
tjäna pengar, åt sig själv eller sin arbetsgivare, som en motsats till det som är viktigt eller moraliskt försvarbart11. Det innebär att den frekventa använd-
ningen av att tjäna pengar som tolkningsrepertoar genom båda materialen konstruerar studievalet som en dilemmatisk12 handling, vilket kan formuleras
som ett ideologiskt dilemma. Ett ideologiskt dilemma uppstår när socialt delade representationer och värderingar ställs mot varandra och begreppet dilemma antyder ett val mellan två eller fler alternativ som är lika illa (Billig m.fl., 1988). Det ideologiska dilemma som konstrueras genom användning av tolkningsrepertoarer i de båda materialen kan sammanfattas såhär: Människor
som drivs av att tjäna pengar åt sig själv eller sin arbetsgivare kan bli rika och få hög status men riskerar att göra handlingar som är tråkiga, onödiga eller rent av fel ur ett moraliskt- eller samhällsperspektiv. Företagsekonomer drivs av att tjäna pengar åt sig själva eller sina arbetsgivare. Jag har valt att studera till företagsekonom men jag vill vara en människa som är nyttig och god.
Hur detta ideologiska dilemma konstrueras av forskare, lärare och studenter i det totala materialet genom användning av tolkningsrepertoarer och hur det hanteras av företagsekonomistudenterna diskuteras nedan under tre rubriker:
Positionera sig med eller göra motstånd mot, Positionera sig som passiv eller aktiv och Positioneringsarbete beroende på kön.
10 Hedda B24 (rad 1-7 [men att gå i pappas fotspår var inte det som var roligt] vid den tidpunkten var det det som jag skulle gynnas mest av [ok på vilket sätt gynnas] att jag skulle få ett bra jobb att jag skulle tjäna bra med pengar); Harry B25 (rad 30-34 ”att man får en jättebra lön men att nej (.) det är inte kul men så att det sen finns det säkert annat som lockar som status och lön och massa annat”)
11 Hanna B7 (rad 12-14 ”att det kommer något gott ur det liksom mer än att ja men alla får en den nyaste coolaste telefonen”); Mimmi B11 (rad 17-20 ”hon (.) var viktig på sin arbetsplats hon gick inte bara till arbetet för att (.) tjäna pengar”); Helena B13 (rad 29-32 ”bara jag har råd att ha hus och ge mina barn kläder och mat och att vi har det bra liksom så spelar det inte så stor roll vilken summa jag tjänar i månaden”); Henrik B29 (rad 9-12 ”om man är ekonom då sitter man bara och beslutar eh om vad om vi gör den här investeringen liksom hur påverkar det kanske vårat företag mer än de anställda på företaget”); Helena B32 (rad 1-5 ”jag vill ju ändå ha ett jobb där jag känner att jag gör skillnad och att jag på något vis kan koppla det till att jag gör något bra och inte bara hjälper banker att tjäna mer pengar och få ut mer bonus”, rad 31–32 ”jag är inte ute efter ett jobb där jag kommer bara att tjäna en massa pengar”); Holger B34 (rad 16-21 ”så inser man att det bara är chefen som uppskattar det jag gör de vet inte (.) de tycker det är dåligt eller fel på något sätt det skulle vara väldigt ovärdigt”); Mimmi B35 (rad 13-15 ”liksom (.) att bara komma till en arbetsplats (.) och sätta sig ner (.) och göra ingenting (.) och det är ingen som bryr sig”)
12. Ordet dilemmatisk kan här ses som en ordlek, en kombination av orden dilemma och problematisk.