Här följer en sammanfattning av hur företagsekonomistudenter använder sig av språkliga konstruktioner för att beskriva sina studieval. Detta görs genom användningen av sju tolkningsrepertoarer: maskulinitet, chef- och ledarskap,
familjebildning, privatekonomi, att tjäna pengar, vinst och nytta. Bilaga 2.
visar en översikt över användningen av dessa tolkningsrepertoarer.
Maskulinitet som tolkningsrepertoar används i intervjumaterialet både
genom pronomen ”han” och genom att tala fram en homogen klädsel som kostym, kavaj, skjorta och slips. Genom användningen av maskulinitet som tolkningsrepertoar positioneras företagsekonomen som man som något förgivettaget, vilket studenten behöver förhålla sig till antingen genom att positionera sig med eller genom att göra motstånd mot den position som möjliggörs. Samtidigt används maskulinitet som tolkningsrepertoar för att
positionera företagsekonomen som en grupp som anstränger sig för att vara ”finare” än andra utan att egentligen vara det och på olika sätt värderar ytliga värden.
Chef- och ledarskap som tolkningsrepertoar används av några av kvinnorna
i intervjumaterialet för att göra motstånd mot att positionera sig som framtida chef. Chef- och ledarskap som tolkningsrepetoar används också för att positionera sig i organisatoriska mellannivåer som potentiella framtida företagsekonomer. Men det finns också exempel på att som kvinna positionera sig som chef och VD för ett framtida eget företag, ideell eller idéburen verksamhet. Chef- och ledarskap som repertoar repeteras av några av männen i studien för att positionera sig som potentiella framtida chefer eller ledare, oavsett verksamhet. Det finns också manliga studenter som använder chef- och ledarskap som tolkningsrepetoar för att göra motstånd mot att självpositionera sig som framtida chef eller VD, men samtidigt positionera sig i högre eller statusfyllda positioner.
Familjebildning som tolkningsrepertoar används av de kvinnliga
studenterna för att positionera sig som maka, mamma och yrkeskvinna främst i en problematisk position som behöver hanteras. Men det finns också exempel på att positionera sig som potentiell framtida maka, mamma och yrkeskvinna/ekonom i en oproblematisk position. Familjebildning som tolkningsrepertoar repeteras främst av männen för att positionera sig som framtida make och pappa i en oproblematisk position. Istället används frånvaron av familjebildning för att som man positionera sig i en potentiell framtida problematisk position.
Privatekonomi som tolkningsrepertoar används i större utsträckning av
kvinnorna än av männen i materialet för att motivera det egna studievalet. Privatekonomi kan användas för att positionera företagsekonomi som ett fenomen som påverkar alla människors hem och vardag. Men privatekonomi kan också användas för att positionera studievalet företagsekonomi som viktigt för det egna hushållet. Privatekonomi som tolkningsrepertoar används även för att beskriva motstånd mot att positionera företagsekonomi som förknippat med hem eller hushåll.
Att tjäna pengar som tolkningsrepertoar används genomgående för att positionera företagsekonomen som höginkomsttagare. Den höga lönen används för att beskriva möjligheten att nå en åtråvärd livsstil och en
fungerande vardag. Den höga lönen används också för att värdera företags- ekonomens arbete. Men användningen av att tjäna pengar som tolknings- repertoar är inte helt oproblematisk för studenterna, utan den position som möjliggörs genom användningen behöver hanteras på olika sätt. Ett sätt att hantera att tjäna pengar som tolkningsrepertoar och positioneringen av företagsekonomen som höginkomsttagare är att beskriva hög lön som ett sätt att må bra. Ett annat sätt är att beskriva en motsättning mellan lön och intresse som skäl till det egna studievalet. Denna motsättning används också för att beskriva farhågor i relation till att anta positionen som framtida, högavlönad företagsekonom.
Vinst som tolkningsrepertoar används i materialet för att definiera
företagsekonomens yrkesuppgifter. Men vinst som tolkningsrepertoar, att ett företag eller organisation går med vinst, används också för att definiera målet med företagsekonomens arbete. Genom att målet med yrkesutövningen kan definieras genom vinst respektive förlust kan studenten som potentiell framtida företagsekonom samtidigt positionera sig som fri från ansvar för de konsekvenser ekonomiska beslut kan få för andra människor. Men vinst som tolkningsrepertoar kan också användas för att beskriva företagsekonomi som ett fenomen som flyter ovanpå samhället. Företagsekonomin är till skillnad från andra samhällsdelar, inte sårbar. Företagsekonomin är gedigen och någonting som människor behöver. Genom att använda vinst som tolknings- repertoar kan studenten positionera sig som skyddad från samhällelig utsatt- het.
Nytta som tolkningsrepertoar används i materialet för att beskriva praktisk
nytta eller olika aspekter av miljö- och samhällsnytta. Nytta som tolkningsrepertoar används för att positionera sig själv som potentiell framtida företagsekonom som genom förvärvade kunskaper i företagsekonomi kan göra nytta för utsatta människor, för djur, natur, andra människor eller för miljön. Men nytta som tolkningsrepertoar kan också användas för att beskriva företagsekonomen som en yrkesgrupp utan vare sig samhälls- eller praktisk nytta. En sådan onyttig, inte behövd yrkesroll kan beskrivas med värderingsord som ovärdig. Med hjälp av nytta som tolkningsrepertoar kan också ansvaret för att göra nytta definieras, där företagsekonomen som individ positioneras som ansvarig för att själv vara nyttig. En företagsekonom som inte själv tar för sig riskerar att vara onyttig. Nytta som tolkningsrepertoar
används också tillsammans med att tjäna pengar som tolkningsrepertoar och vinst som tolkningsrepertoar. Nytta som tolkningsrepertoar kan här användas antingen för att beskriva en motsättning mellan nytta och vinst som tolkningsrepertoar respektive mellan nytta och att tjäna pengar som tolkningsrepertoar. Men tolkningsrepertoaren kunde också användas för att beskriva vinst som en förutsättning för nytta.