Studenternas röster

Jag frågade förstås hur det kom sig att hon, som älskade opera mer än allt annat, valde att studera ekonomi.

― Jag är intresserad av makt, sa hon med en axelryckning.

Johanna Nilsson (2002, s. 14) Rebell med

frusna fötter, Stockholm: Wahlström &

I det här kapitlet analyseras tjugo företagsekonomistudenters röster, med syftet att visa hur tolkningsrepertoarer används av studenter för att beskriva och motivera det egna studievalet till företagsekonomisk utbildning. Syftet med kapitlet är att visa hur vissa sätt att tala om studieval till företags- ekonomiska utbildningar används och på olika sätt återkommer i studenternas beskrivningar, det vill säga hur tolkningsrepertoarer används och hur variation inom respektive tolkningsrepertoar framträder för att konstruera företags- ekonomistudentens studieval. Användningen av sju stycken tolknings- repertoarer tas upp i texten: maskulinitet, chef- och ledarskap, familjebildning,

privatekonomi, tjäna pengar, vinst och nytta. Kapitlet avslutas med en

sammanfattande diskussion. Detta kapitel svarar mot avhandlingens delfråga A.

Förutsättningarna mellan lärosätena är skilda och det kan vara av intresse för läsaren följa vilket lärosäte varje student läser på. Därför har alla studenter från Mälardalens högskola tilldelats pseudonymer som börjar på bokstaven M, medan studenterna från Handelshögskolan har tilldelats pseudonymer som börjar på bokstaven H. Syftet med texten är dock inte att göra en jämförande studie, utan att med hjälp av studenter vid två lärosäten visa hur tolkningsrepertoarer används för att beskriva och motivera studievalet till företagsekonomisk utbildning.

I intervjuerna används orden företagsekonomi och ekonomi som syno- nymer (som även tidvis kom att innefatta nationalekonomi). Ekonomi som ord användes i intervjuerna snarare som en talspråklig förkortning. I avhandlings- texten har jag dock valt att använda orden företagsekonomi och företags- ekonomen genomgående.

En översikt över samtliga extrakt finns i Bilaga 2. Användning av

Maskulinitet

En tolkningsrepertoar som repeteras i intervjumaterialet för att beskriva företagsekonomen är maskulinitet. Användningen av maskulinitet som tolk- ningsrepertoar i intervjumaterialet exemplifieras nedan av extrakt från inter- vjuerna med Mats, Holger, Maya, Margaretha och Henrik.

Extraktet nedan är hämtat ur intervjun med Mats. Mats har innan extraktet beskrivit sitt tidigare yrke som elektriker.

Extrakt B1, Mats

Eva 1. du gav en så bra bild förut av (.)

2. elektrikern du sa du tog på dig dina byxor 3. och din neongula jacka

4. och sen så var du din yrkesroll] Mats 5. m (.) m

Eva 6. hur är en företagsekonom 7. om du skulle ge samma bild (.) Mats 8. en företagsekonom (.)

9. min bild är att han har 10. en kostym på sig 11. det är hans (.) arbetskläder Eva 12. m

Mats 13. vilket jag hoppas

14. att jag också kommer att ha på mig 15. så att man iklär sig en roll (.) 16. på något sätt.

Mats använder maskulinitet som tolkningsrepertoar på rad 9 ”han” och rad 11 ”hans”. Visare använder Mats maskulinitet som tolkningsrepertoar på rad 10 genom att beskriva företagsekonomens klädsel som ”kostym”. Kostym är en uppsättning plagg som traditionellt burits av män. I extrakt B1 positionerar sig Mats som lik den maskulina beskrivningen av företagsekonomen genom att på rad 13–14 säga ”vilket jag hoppas att jag också kommer att ha på mig”.

Ett annat exempel på användningen av maskulinitet som tolknings- repertoar:

Extrakt B2, Holger

Eva 1. har du en bild av en ekonom Holger 2. aaah

Eva 3. vad är en ekonom

Holger 4. ja men en ekonom har ju snygga kläder 5. och en portfölj

Eva 6. ok (.) hurdå snygga kläder Holger 7. jamen du vet

Eva 8. jag vet inte

Holger 9. ja men jag tänker liksom såhär ekonom 10. det är en grå kostym typ

11. och det är en äldre man 12. i femtioårsåldern (skrattar)

13. alltså det är sinnebilden av en ekonom

Holger använder maskulinitet som tolkningsrepertoar på rad 10 genom att, på samma sätt som Mats, använda den traditionellt manliga klädseln kostym, ”en grå kostym”. Vidare använder Holger maskulinitet som tolkningsrepertoar på rad 11 ”en äldre man”. Maskulinitet som tolkningsrepertoar för att beskriva företagsekonomen framstår i extrakt B2 som en gängse, eller förgivettagen, bild av företagsekonomen, genom att Holger på rad 7 säger ”jamen du vet”. Det är alltså underförstått att jag delar Holgers bild av företagsekonomens ”snygga kläder” (rad 4) som traditionellt manliga kläder på en äldre man, rad 11. Holger säger också på rad 13 ”alltså det är sinnebilden av en ekonom”.

Maskulinitet som tolkningsrepertoar för att beskriva företagsekonomen användes i materialet oavsett studentens kön. Nedan ett exempel ur intervjun med Maya:

Extrakt B3, Maya

Eva 1. har du någon bild av en företagsekonom (.) 2. om du skulle beskriva

3. en företagsekonom för mig (.) Maya 4. i alla fall klädseln vet jag är typisk

5. kostym lite sådär (.) det gillar jag inte (.) 6. jag vill kunna (.) typiskt tjej (.) vilja gå i kjol 7. hög kjol vit skjorta och kavaj

Även Maya använder sig av maskulinitet som tolkningsrepertoar genom att på rad 5 använda ”kostym” för att beskriva företagsekonomen. Men Maya gör samtidigt motstånd mot den position som möjliggörs för henne, som potentiell framtida företagsekonom, i extraktet. Motståndet gör Maya på rad 5 ”det gillar jag inte” och på rad 5 genom att referera till en traditionellt kvinnlig klädsel som ett alternativ ”jag vill kunna (.) typisk tjej (.) vilja gå i kjol”. Att göra motstånd mot att positionera sig som företagsekonom och man visar på en variation i materialet i användningen av maskulinitet som tolkningsrepertoar. En annan variation i användningen av maskulinitet som tolkningsrepertoar görs nedan:

Extrakt B4, Margaretha

Eva 1. har du någon bild av en ekonom 2. har du någon (.) hur är en ekonom 3. liksom eller finns det något sånt Margaretha 4. (skrattar) ska vi prata

5. superstereotypiskt nu

6. jag är mycket väl medveten om

7. att det här kan (.) absolut faliera så fort jag 8. sätter foten i arbetslivet

9. men ska man titta jättestereotypiskt 10. ja men då ser man kanske nån som ser ut 11. litegrann som jag gör idag kanske 12. ja men kavaj och liksom skjorta lite 13. (.) och jag vet inte ja (.) anstränger sig lite 14. kanske det känns ändå som att det (.) 15. finns en viss klädkod

16. i de flesta branscher liksom

Eva 17. m

Margaretha 18. och det kanske är

19. kanske klär sig lite snyggare 20. man eh (.) ja jag vet inte 21. jamen ska jag se jättestereotyp ut 22. nu säger jag inte

23. att jag ska välja den vägen

24. men det kanske är folk som gillar att vara 25. lite finare också många gånger

27. absolut inte för alla Eva 28. nej

Margaretha 29. men på många tror jag att det gör det (.) Eva 30. det är klart att det stämmer aldrig för alla Margaretha 31. nej

Eva 32. men man kan ändå ha en bild Margaretha 33. precis

Eva 34. vad menar du med anstränger sig lite Margaretha 35. (suckar) jag vet inte (.)

36. men gud nu låter jag så jävla elak 37. jag har ju valt det här själv (skrattar) 38. jag låter helt självgod också 39. nej men det är inte alls det jag menar 40. men kanske att man försöker (suckar) 41. men av de personer jag har känt 42. som kanske hållit på med det här 43. har det varit så att man kanske har 44. försökt vara lite finare

45. än man egentligen kanske är

I extraktet använder Margaretha maskulinitet som tolkningsrepertoar på rad 12 genom att – liksom Mats i extrakt B1, Holger i extrakt B2 och Maya i extrakt B3 – använda sig av traditionellt manliga kläder ”kavaj och liksom skjorta”. Men Margaretha gör inte motstånd mot att positionera sig med hjälp av klädseln och försöker inte tala sig bort från den position som möjliggörs i extraktet så som Maya gör i extrakt B3. Margaretha säger istället på rad 11 ”litegrann som jag gör idag kanske”. Därefter använder hon den beskrivna klädseln för att positionera företagsekonomen på rad 24–25 som ”folk som gillar att vara lite finare”. Margaretha har tidigare, på rad 13, sagt att ekonomer ”anstränger sig lite”. Margaretha positionerar alltså inte företagsekonomen som någon som är finare genom sin klädsel, utan någon som anstränger sig för att vara finare. Margaretha gör sedan motstånd mot den position som möjliggörs genom att metakommentera sig själv på rad 36 ”men gud nu låter jag så jävla elak”, vidare på rad 38 ”jag låter helt självgod också”. Margaretha återkommer sedan till att positionera företagsekonomen som någon som ”försöker”, rad 40. Företagsekonomer försöker ”vara lite finare än man egentligen kanske är”, rad 44-45. I extraktet använder således Margaretha den

traditionellt manliga klädseln ”kavaj och skjorta”, dels för att positionera sig själv som klädd i liknande kläder, men också för att positionera företags- ekonomer som människor som, bland annat, genom sin klädsel försöker vara någonting som de egentligen inte är. Det är således en problematisk position Margaretha talar fram genom att använda maskulinitet som tolknings- repertoar.

Slutligen ett extrakt från intervjun med Henrik, där han använder maskulinitet som tolkningsrepertoar för att beskriva företagsekonomen:

Extrakt B5, Henrik

Eva 1. så vad är en ekonom (.) har du en bild av en ekonom Henrik 2. eh ja man har väl den här den här bilden du vet

3. med kavaj eller kostym och slips varje dag liksom Eva 4. m

Henrik 5. eh fin klocka och (skrattar) fin fin frisyr eh sen eh ja

6. men att man så får man känner att man jobbar ganska mycket liksom Eva 7. ja

Henrik 8. men det är hög arbetsbelastning men man tjänar mycket pengar Eva 9. ja

Henrik 10. man eh (.) om man jobbar i liksom 11. en stor internationell värld känns det som Eva 12. m

Henrik 13. väldigt internationellt

Eva 14. jaha man jobbar i en internationell värld Henrik 15. det känns som det

Eva 16. ok Henrik 17. eh

Eva 18. det är en typisk ekonom m

Henrik 19. eh eller för mig liksom vad jag har tänkt på Eva 20. m

Henrik 21. eh (.) ja

Eva 22. vad skiljer dig från den här bilden Henrik 23. eh

Eva 24. för det är ändå det här du läser till Henrik 25. m alltså eh ja men jag har alltid så

26. att jag går min egen väg liksom och vill göra det jag känner för liksom Eva 27. m

Eva 29. m

Henrik 30. eh och så eh men eh jag tror men jag tror jag gillar

31. mer liksom människor människan och livet och kultur och sådär 32. kanske än de flesta ekonomerna som mer eh

33. jag vet inte vad de gillar egentligen (skrattar)

I extraktet använder sig Henrik av maskulinitet som tolkningsrepertoar, liksom i extrakt B1, B2, B3 och B4 genom att hänvisa till traditionellt manliga kläder på rad 3 ”med kavaj eller kostym och slips”. Henrik använder, liksom Holger i extrakt B2 och Margaretha i extrakt B4 ett värderingsord, ”fin” på rad 5. Henrik fortsätter i extraktet att beskriva företagsekonomen med hög arbetsbelastning, rad 6, att tjäna mycket pengar, rad 8, och ett internationellt arbetsfält, rad 11–13. Under extraktet uppfattar jag (genom hans kroppsspråk) Henrik som att han gör motstånd mot den bild han målar upp och jag frågar därför på rad 22 ”vad skiljer dig från den här bilden”. Henrik positionerar då sig själv som annorlunda mot företagsekonomen på rad 26 ”jag går min egen väg och vill göra det jag känner för”, vidare på rad 30–31 ”jag gillar mer liksom människor människan och livet och kultur”. Genom att anta en position som självständig och intresserad av människor, livet och kultur gör Henrik motstånd mot att positionera sig som företagsekonom i den position som möjliggörs i extraktet. Henrik positionerar företagsekonomen som något annat än den position han själv antagit på rad 32–33 ”de flesta ekonomerna som mer eh jag vet inte vad de gillar egentligen”.