Altruism kan definieras som handlingar som främjar andras intressen (Lähdesmäki och Takala, 2012). Samtidigt innebär inte en altruistisk handling automatiskt att individen själv inte har intresse i eller också får vinning av handlingen. På samma sätt kan en individ som gör gott för andra bara för sin egen vinning skull inte heller kallas för altruistisk (Healy, 2004; Lähdesmäki och Takala, 2012). Altruism kan därmed också beskrivas som att göra nytta
97. Margaretha extrakt B4 (motstånd mot positionen som individualist: rad 36–38 ” men gud nu låter jag så jävla elak jag har ju valt det här själv (skrattar) jag låter helt självgod också”); Henrik i extrakt B5 (motstånd mot positionen som individualist: rad 30–32 ”jag tror jag gillar mer liksom människor människan och livet och kultur och sådär kanske än de flesta ekonomerna”) (positionera sig med individualisten: rad 26 ”jag går min egen väg liksom och vill göra det jag känner för”)
98. Holger i extrakt B34 (rad 3–5 ”om man kollar tillbaks och ser att det jag gjorde var relativt meningslöst”, rad 18–21 ”mina medmänniskor vet inte ens vad jag gör (.) de vet inte de tycker det är dåligt eller fel på något sätt det skulle vara väldigt ovärdigt”); Mimmi i extrakt 35B (rad 13-16 ”komma till en arbetsplats (.) och sätta sig ner (.) och göra ingenting (.) och det är ingen som bryr sig”, rad 36–42 ”om det till exempel är ett jättestort företag med flera hundra ekonomer (.) om man inte tar för sig eller [nej] kanske det är lätt att det blir att man hamnar lite undanskymt”)
för andra snarare än att göra andra lyckliga (exempelvis när en förälder ger sitt barn illasmakande medicin för att hen ska bli frisk och stark på sikt). Altruism kan också beskrivas som när en generation gör värde för en kommande generation, istället för enbart göra värde för den egna generationen (Fels och Zeckhauser, 2008). Altruism kan vidare beskrivas som biologisk altruism: om A hjälper B att lyckas med något eller på annat sätt få en fördel, trots att det innebär någon form av extra kostnad eller uppoffring för A, då är A altruistisk (Kitcher, 2010). Men Kitcher (2010) definierar också psyko- logisk altruism och det närliggande beteendemässig altruism som båda avgörs av individens intentioner, där intentionen är att hjälpa andra. Därmed kan en altruistisk individ definieras som någon som prioriterar andras intressen för deras skull, före sin egen vinning. Det är denna definition som används för att förstå det empiriska materialet nedan. Men att undersöka underliggande behov eller önskemål ligger inte inom den teoretiska och metodologiska ramen för den här avhandlingen. Istället är det språkliga konstruktioner av altruism som kommer att diskuteras, det vill säga hur altruism konstrueras som position genom användning av tolkningsrepertoarer i text och tal.
Företagsekonomi som ett studieval motiverat av altruistiska värderingar eller mål finns i avhandlingens empiriska material, främst i intervjumaterialet men förekommer även i artikelmaterialet. Positioneringen av företags- ekonomen som altruist görs i intervjumaterialet genom användning av familje- bildning, chef- och ledarskap, nytta och vinst som tolkningsrepertoarer. Företagsekonomen positioneras också som altruist i artikelmaterialet genom användningen av att tjäna pengar och familj som tolkningsrepertoarer.
I artikelmaterialet görs positioneringen av företagsekonomen som altruist sparsamt. Det enda tydliga exemplet där företagsekonomen positioneras i en altruistisk position är i användningen av att tjäna pengar som tolknings- repertoar, där kvinnors intresse för att tjäna pengar beskrivs som inducerat av moderskap. De kvinnliga företagsekonomistudenter som intresserade för att tjäna pengar, och därmed som intresserade av företagsekonomi som studieval, positioneras dels utifrån behovet att försörja sig själva (individualistisk
position), men också utifrån behovet att försörja sina framtida barn (altruistisk position). 99
Men positionering av företagsekonomen som ansvarig för mer än sig själv, och därmed det egna studievalet utifrån mer än för den egna individen, görs också på liknande sätt återkommande i intervjuerna vid användningen av familjebildning som tolkningsrepertoar. Företagsekonomen positioneras av både kvinnor och män som potentiell framtida make, maka och förälder. I relation till en potentiell framtida familj positionerar sig studenten i en altruistisk position i relation till det egna studievalet med hjälp av familjebildning som tolkningsrepertoar.100 Även chef- och ledarskap som
tolkningsrepertoar används i materialet för att positionera studenten i en altruistisk position genom att positionera sig som omhändertagande om anställda.101 Denna positionering av företagsekonomen som omhändertagande
och studievalet utifrån beskrivningar av omtanke om andra ifrågasätts i artikelmaterialet, där en omhändertagande personlighetstyp positioneras som generellt olik företagsekonomen.102
Med hjälp av nytta som tolkningsrepertoar positioneras också företags- ekonomen i intervjumaterialet som en yrkesroll som kan göra nytta för utsatta människor, som kan göra skillnad för djur, natur och för att människor ska få det bättre och som genom sin yrkesutövning kan bidra till människans överlevnad på jorden.103 Med hjälp av nytta som tolkningsrepertoar utmanas
99. Easterlin (1995), extrakt A39 (rad 4-9 ”women needed to be prepared to support themselves financially or to contribute to the support of their families, as the incidence of broken unions and mothers’ labor force participation rose”).
100. Mimmi, extrakt B11 (rad 13–24 ”hon hade liksom man och barn men kändes ändå hon kändes liksom ändå som en bra mamma samtidigt som att hon (.) var viktig på sin arbetsplats hon gick inte bara till arbetet för att tjäna pengar utan hon gick dit för att hon ville vara där och behövdes [ja (.)] och så vill jag känna”); Helena i extrakt B13 (rad 2–4 ”prioriteringarna kanske ändras helt när man får barn då kanske man blir (.) då kanske man känner att bara jag har råd att ha hus och ge mina barn kläder och mat och att vi har det bra liksom så spelar det inte så stor roll vilken summa jag tjänar i månaden”).
101. Mino, extrakt B8 (rad 11–13 ”min personal trivdes på jobbet och jag var en bra chef”). 102. Shahzad m.fl. (2013) i extrakt A8 (rad 12 ”nurturing and affiliation”).
103. Magnus, extrakt B31 (rad 9–10 ”att hjälpa till med privatekonomi hjälpa andra”, rad 15– 16 ”göra någon nytta för människor som är i knipa”, rad 22–24 ” kunna göra det bästa av en annan människas situation ekonomiskt då”); Helena, extrakt B32 (rad 8–11 ”ett jobb där man faktiskt kan säga att den här gruppen människor de eller de här människorna eller på något vis får det bättre för att jag gör det här”, rad 14–15 ” att man hands on faktiskt gör någonting för att djur eller natur eller människor ska få det bättre”); Martini, extrakt B33 (rad 24–25 ”om man tänker ännu längre bort är det typ människans överlevnad på jorden”).
positioneringen av företagsekonomen som individualist och utan ansvar för samhället eller andra människor. Företagsekonomens yrkesutövning som syftar till att företag ska gå med vinst eller för att fylla den egna plånboken, kan här ställas i ett motsatt förhållande till ansvaret för samhället, naturen eller andra människor.104 Men företagsekonomen kan också positioneras som
altruist både genom användningen av vinst som tolkningsrepertoar och nytta som tolkningsrepertoar. Den traditionella beskrivningen av företagsekonomi som ”hushållar med begränsade resurser” (jfr Rehn, 2007) kan, genom användning av nytta som tolkningsrepertoar, positionera företagsekonomen som ansvarsfull gentemot såväl miljö som samhället och därmed som altruist i sin yrkesutövning.105