Disas artikel

Disas artikel har fått betyget MVG och omfattar 1,5 datorskrivna A4-sidor, totalt 134 rader. Texten är grafiskt arrangerad på ett sätt som påminner om tidningsgenrer. Den är skriven i två spalter och under rubriken finns en kort, fetstilt ingress om två meningar. I brödtexten markeras nytt stycke med blankrad, samt att de första orden i det nya stycket är fetstilta. Texten avslutas med signatur, bestående av för- och efternamn skrivet med versaler, samt datum.

4.4.1 Funktionsstruktur

Även Disas text svarar i stort mot den givna ordningen i instruktionens imperativer. Texten är tredelad, där inledningen i huvudsak består i en precisering av det problem som ska behandlas, att litteraturläsning kommer i kläm i det stressade samhället. I mittdelen dryftas olika lösningar på problemet. Därefter diskuteras andra lösningar till problemet att läsning inte hinns med i önskvärd utsträckning. Avslutningsvis ges råd samt sammanfattas Disas ståndpunkt i en konklusion. Avsnitt Börjar på rad Funktionsenhet (styckesindelning) Citat/Referat

Inledning 3 Ingress ”Tycker du inte att du har tid över till litteratur? Låter en

förkortad version av en roman intressant, eller är det en kränkning av författarens verk?”

8 (nytt stycke) Situation, samhällelig

”Allt i vårt samhälle idag handlar om tid. Därför blir våra prioriteringar av alla saker vår vardag ska innehålla allt mer viktiga.” 11 22 Problem 1, tidsbrist Befintliga lösningar (BL)

”Ingen tid lämnas ut i luften. Det är här skönlitteraturen kommer i kläm. Läsning av litteratur tar just det som vi har så lite av idag, tid.” Hänvisning till Thente: lästiden för en bok kan inte skrivas ut på omslaget eftersom vi läser så olika. Det gör att det blir svårt att planera in läsning i våra späckade scheman.

”Istället för att läsa skönlitteratur kanske vi väljer att ögna igenom en veckotidning där allt vi behöver ta till oss står sammanfattat, kort och koncist. Det är just här som fenomenet med förkortade romaner kommer in i bilden.”

29 (nytt stycke) Situation, personlig

”Min syn på läsande är beroende av vilken tid på året jag skulle ställa mig själv frågan.” Vissa perioder är läsning den bästa underhållningen och stresshanteringen. Läsande erbjuder då en tillflyktsort, där man får vara en annan för en stund. Läsning kan ge nya krafter. ”Andra perioder kan passera förbi utan att pärmen på en bok öppnas. Förutsättningarna för att jag ska låta mig uppslukas av en bok är tid, gott om tid.” Eftersom läsning tar tid, kommer perioderna av läsning för mig allt mer sällan.

Mittdel 49 (nytt stycke) Övergång till evaluering, Befintliga lösningar

Kända verk har länge förkortats till barnböcker, varför inte även förkortade vuxenversioner? ”Vissa skönlitterära verk kan vara svåra att ta till sig på grund av t.ex. de djupa skildringar som författaren kan tänkas göra[…]”

55 Eventuell Eval + BL

”[…] och allt kanske inte behöver läsas för att förmedla känslan hos boken.”

57 Lösning 1 [Eval +]

”Olika förslag på förkortningar av litteratur kan vara att förmedla en känsla som miljö- och personskildringar via bildillustrationer i t.ex. serieform. Detta har Per Demervall (2003) gjort med August Strindbergs klassiker Röda rummet från 1879.”

63 Lösning 2 (L2)

”Ett annat exempel är ljudböcker då en berättarröst pressenterar boken för dig.

65 Eval + L2 ”Då kan du ta med boken på bussen via din mp3 på vägen till jobbet utan ansträngning.”

67 Eval – L2 ”Det som då går förlorat är dina egna intryck av boken och du ges istället berättarens uppfattning av boken.”

70 Eval – L2 ”Du får inte heller den avslappning som en bok kan ge om du gör andra saker samtidigt som du lyssnar på boken.”

75 (nytt stycke) Eval + BL

”En förkortad version av en bok kan även fungera som en inblick i boken.”

76 Eval + BL ”Den kan fånga ett intresse hos läsaren till att läsa originalversionen.”

78 Eval + BL ”På så vis kan man sålla ut just de böcker som inte tilltalar en utan att behöva lägga ner massa, kan tyckas, onödig tid på en bok du inte tycker om.”

82 Eval – BL ”Frågan är hur mycket man kan skala av en bok så att den fortfarande är samma bok. Är det fortfarande författarens verk om t.ex. alla ’överflödiga’ miljöbeskrivningar plockats bort?”

86 Eval – BL ”Att förkorta en roman är lite som att rycka loss känslan eller personligheten hos en individ.”

88 Eval – BL ”Jag kan tycka att det är en kränkning mot författaren att börja redigera och skala av i ett verk”

91 Eval – BL ”Det skulle t.ex. vara helt otänkbart att ta bort detaljer eller måla över vissa komponenter i ett verk.”

95 Situation samhälle 2 Eventuellt Problem 2, tillgänglighet (P2) Eventuellt Problem 3, läsning omodernt (P3)

”Den diskussion som förs om att skära ned på biblioteken i städerna[…]

”[…]tror jag är ett farligt steg i fel riktning. Det kommer att begränsa tillgängligheten av litteratur[…]”

och även sända ut signaler till samhället att läsa böcker är något passé och omodernt.”

100 102

Problem 2

Lösning P2, Eval +

”Alla har heller inte ekonomi att investera i litteratur”

”Pocketböcker är naturligtvis också ett bra alternativ.”

103 Lösning P3 ”En annan företeelse som har börjat utvecklas mer och mer är Internetböcker. Då har man gjort allt för att försöka efterlikna känslan av riktiga böcker med sidblad som går att vända etc.”

108 110

Eventuell Eval + LP3

Lösning P1 och P2

”Kanske att läsa böcker på Internet kommer fånga den moderna människans intresse”

”Försäljningen av böcker via Internet har ökat kraftigt de senaste åren. Internetbokhandlarna har ofta bättre priser och du kan få din beställning rakt ned i brevlådan. Allt för att spara tid.”

Avslutning 117 119

(nytt stycke) Lösning egen (LE) Eval + LE

”Råd till dig som vill läsa litteratur men inte tycker att du har tiden. Avsätt en stund varje dag som du kan använda till att stressa av och sjunka in i en spännande bok och avskärma dig från omvärlden. Denna stund på dagen är lika viktig som någon annan händelse på tidsschemat. Unna dig den tiden.”

125 (nytt stycke) Konklusion

”Personligen tror jag inte att det är hos förkortade böcker

lösningen till att vi ska börja läsa litteratur igen ligger. Vi behöver lära oss att rycka loss tid från vårt pressade schema.”

129 Eval + LE ”Alla människor har tid att avsätta till litteratur. Det gäller bara att inse det och ta sig tid.”

Figur 9 Funktionsstrukturen i Disas artikel.

Som figur 9 visar följer Disas text länge den funktionsstruktursmodell som presenterades i metodavsnittet (se 3.2.1). Artikeln inleds dock med en enhet som inte fanns med i modellen: en tidningstypisk ingress, där läsaren tilltalas. Frågor ställs i fet stil, som artikeln som helhet kan förväntas behandla: ”Tycker du inte att du har tid över till litteratur? Låter en förkortad

version av en roman intressant, eller är det en kränkning av författarens verk?” Här finns ett

problem, och en eventuell lösning på detta problem. Frågan som ska utredas är enligt ingressen om förkortningar verkligen kan vara ett substitut för originalromaner.

Efter ingressen fortsätter inledningen med en beskrivning av den samhälleliga situationen; allt i samhället handlar om tid. Den stressiga situationen i samhället leder till problemet att vi inte hinner läsa. Resonemanget stärks genom en tydligt markerad hänvisning till Thentes artikel: ”Precis som Jonas Thente skriver i sin artikel Böcker på minuten (DN 1:12:2005) kan

inte den totala lästiden för varje bok beräknas och stå skriven på omslaget eftersom lästeknik är någonting som skiljer sig från individ till individ.”. När problemet är preciserat kopplas

detta ingressens skrivelse om den eventuella lösningen i de förkortade romanerna: ” Det är

just här som fenomenet med förkortade romaner kommer in i bilden.” Disa berättar för

läsaren vad som i artikeln ska diskuteras och varför.

Efter att problemställningen preciserats, påbörjas brödtextens andra stycke med ett ämnesbyte. Disa skriver: ”Min syn på läsning är beroende av vilken tid på året jag skulle

ställa mig frågan.” Texten övergår alltså till att beskriva Disas personliga situation. I slutet av

detta stycke kopplar Disa sin syn på läsning till den i första stycket beskrivna tidsproblematiken: ”Förutsättningarna för att jag ska låta mig uppslukas av en roman är tid,

gott om tid.” Hon känner också igen sig i uppgiftens påstående om trenden att tidsbrist pressar

oss att läsa mindre: ”perioderna av läsning kommer allt mer sällan [för mig]”

I nästa stycke påbörjas mittdelen när texten övergår till själva evalueringen. Detta inleds, likt Carolines artikel, med en retorisk fråga: ”Romaner av kända verk har som bekant länge

förkortats till barnböcker, varför skulle inte det kunna göras även förkortade vuxenversioner?” En positiv evaluering finns eventuellt i den därpå följande formuleringen ”allt kanske inte behöver läsas för att förmedla känslan hos boken.” Meningen kan alternativt

också ses som en förlängning av den ovan nämnda retoriska frågan. Så följer textavsnittet om serieformen som inte självklart låter sig passas in i funktionsstruktursmodellen. Disa skriver:

personskildringar via bildillustrationer i t.ex. serieform. Detta har Per Demervall (2003) gjort med August Strindbergs klassiker Röda rummet från 1879.” I analysen har detta

kategoriserats som funktionsenheten ”Lösning 1” gällande tidsproblematiken. Enheten fungerar som en presentation av en konkret lösning. Men skrivelsen rymmer dock också en implicit positiv evaluering, varför kategoriseringen inte är självklar. Åsikten att känslan skriftliga person- och miljöbeskrivningar ger i romaner också kan förmedlas i bildform hävdas implicit, vilket skulle tala för att seriebearbetningar kan vara bra. Att stimulanshäftet används för exemplifiering av seriebearbetning som fenomen, genom hänvisningen till Demervalls version av Röda rummet är också värt att notera. Efter detta evalueras så ljudboken såväl positivt som negativt. Dess positiva sida framställs som tveeggad; du kan lyssna och göra andra saker samtidigt, men förlorar då läsandets avslappnande dimension.

Därefter sker en evaluering av förkortade romaner, som inte heller den självklart låter sig matchas med modellens funktionsenheter. Det framhålls att man kan få en inblick i en bok, som man sedan därför vill läsa i original. Detta kan förstås som en skenbart positiv evaluering fenomenet framställs positivt, men samtidigt rymmer formuleringarna värderingen att förkortningar inte kan erbjuda det fullängdsromaner kan. Men Disa driver resonemanget vidare då hon skriver att man på så vis kan ”sålla ut just de böcker som inte tilltalar en utan

att behöva lägga ner massa, kan tyckas, onödig tid på en bok du inte tycker om. På så sätt

görs detta urvalsinstrument till lösning på tidsproblematiken utan att fenomenet för den skull kan utgöra ett substitut för fullängdsromanen, vilket innebär en faktisk positiv evaluering. Efter detta övergår texten till de negativa evalueringarna då frågan ställs hur ”mycket man kan

skala av en bok så att den fortfarande är samma bok.” Resonemanget utvidgas stycket ut.

I mittdelens sista stycke bryts tematiken. Hittills har bara de i instruktionen nämnda tidsbesparande lösningarna omnämnts och evaluerats. Det nya stycket har ett annat innehåll, som inte ges en explicit koppling till textens problem så långt. Stycket inleds med meningen:

”Den diskussion som förs om att skära ned på biblioteken i städerna tror jag är ett farligt steg i fel riktning. Det kommer att begränsa tillgängligheten av litteratur och även sända ut signaler till samhället att läsa böcker är något passé och omodernt.” Detta har i analysen

tolkats som en samhällig situation, samt ett eventuellt problem som den samhälleliga situationen riskerar att ge upphov till. Kopplingen mellan resonemanget kring bibliotekens resurser och problemet om huruvida förkortade böcker kan utgöra ett substitut för originalromaner är vag. Problemet som diskuteras är inte längre att vi upplever att vi skulle vilja lägga mer tid på läsning, utan snarare varför romanerna och läsandet prioriteras bort. Det som tas upp i detta stycke är företeelser som får oss att läsa mer, utan att vara tidsbesparande. Biblioteken kan få oss att prioritera läsning sägs implicit. Om de tas bort skickas signalen att läsning är omodernt, vilket enligt resonemanget förmodas medföra risken att läsandet minskar. Därefter sker ytterligare en förskjutning i vilket problem som diskuteras: ”Alla har

inte heller ekonomi att investera i litteratur.” I detta argument mot en eventuell nedskärning

av biblioteksväsendet ryms påståendet att läsning av somliga prioriteras bort på grund av att det är dyrt. Nästa mening låter läsaren förstå att bibliotek är en lösning på det ekonomiska problemet, men ger också en annan lösning, som samtidigt evalueras positivt: ”Pocketböcker

är naturligtvis också ett bra alternativ.” Efter detta presenteras ett annat fenomen som kanske

får oss att vilja läsa mer: ”En annan företeelse som har börjat utvecklas mer och mer är

Internetböcker”. Genom denna lösning sägs implicit att det kanske är bokformatet som får oss

att prioritera bort böckerna: ”Kanske att läsa böcker på Internet kommer fånga den moderna

människans intresse?” Därefter ges det sista fenomenet som torde få människor att läsa mera: ”Försäljningen av böcker via Internet har ökat kraftigt de senaste åren.” Att beställa böcker

över Internet innebär att såväl tid som pengar sparas vilket gör det till en lösning för såväl tillgänglighets- som tidsproblematiken. Därmed återkopplas på slutet i stycket till det ursprungliga tidsproblematiken.

Artikelns avslutning inleds med ett meningsfragment som förklarar vad delen syftar till och vem hon riktar sig till: ”Råd till dig som vill läsa litteratur men inte tycker att du har

tiden.” Inbakat i rådet, den egna lösningen, finns en positiv evaluering. Meningen lyder: ”Avsätt en stund varje dag som du kan använda till att stressa av och sjunka in i en spännande bok och avskärma dig från omvärlden. Denna stund på dagen är lika viktig någon annan händelse på tidsschemat. Unna dig den tiden.”

motiveringen till detta, den positiva evalueringen, ligger i det läsning kan ge människan.

4.4.2 Makrostruktur

Som funktionsstruktursanalysen visade, håller inte artikeln ihop kring en problematik. Detta gör det svårt att rekonstruera en hel makrostruktur för texten. Makrostrukturen kan sägas ha två delar. Den ena svarar mot uppgiftens instruktion och har konklusio

sammanhållande proposition. Denna del präglas av stor explicitet och tydlighet. Men i mittdelens sista stycke bryts tematiken visade analysen av funktionsstrukturen, då nya problem tas upp. De problem som också behandlas i texten men inte utgör en

resonemanget som kan kopplas till konklusionen låter sig enbart bindas till texten som helhet genom en överordnad implicit makroproposition. Implicit kan det övergripande temat för Disas text skrivas att utreda vilka bekymmer och möjligheter romanko

Figur 10 Den rekonstruerade makrostrukturen i Disas artikel.

Disas makrostruktur låter sig inte rekonstrueras på ett självklart vis. Konklusionen håller ihop en del i makrostrukturen, där problemet är att tidsbrist drabbar läsand

[Romanens bekymmer och möjligheter] Konklusion Problem 2: Tillgänglighet Problem 3: Omodernt format

Artikelns avslutning inleds med ett meningsfragment som förklarar vad delen syftar till

”Råd till dig som vill läsa litteratur men inte tycker att du har

Inbakat i rådet, den egna lösningen, finns en positiv evaluering. Meningen lyder:

”Avsätt en stund varje dag som du kan använda till att stressa av och sjunka in i en spännande bok och avskärma dig från omvärlden. Denna stund på dagen är lika viktig någon annan händelse på tidsschemat. Unna dig den tiden.” Lösningen är att ta sig tid, och

motiveringen till detta, den positiva evalueringen, ligger i det läsning kan ge människan.

Som funktionsstruktursanalysen visade, håller inte artikeln ihop kring en problematik. Detta gör det svårt att rekonstruera en hel makrostruktur för texten. Makrostrukturen kan sägas ha två delar. Den ena svarar mot uppgiftens instruktion och har konklusio

sammanhållande proposition. Denna del präglas av stor explicitet och tydlighet. Men i mittdelens sista stycke bryts tematiken visade analysen av funktionsstrukturen, då nya problem tas upp. De problem som också behandlas i texten men inte utgör en

resonemanget som kan kopplas till konklusionen låter sig enbart bindas till texten som helhet genom en överordnad implicit makroproposition. Implicit kan det övergripande temat för Disas text skrivas att utreda vilka bekymmer och möjligheter romankonsten står inför idag.

Den rekonstruerade makrostrukturen i Disas artikel.

Disas makrostruktur låter sig inte rekonstrueras på ett självklart vis. Konklusionen håller ihop en del i makrostrukturen, där problemet är att tidsbrist drabbar läsandet. I ingressen riktas

Problem 1: Tidsbrist Situation, samhälle 1 Situation, personlig Befintliga lösningar: olika förkortningar Eval + Eval - Lösning 1: Serier Lösning 2: Ljudböcker Lösning 3: Internetbokhandel Egen lösning: Avsätt tid Eval + Problem 2: Tillgänglighet Situation, samhälle 2 [Lösning 1]: Bibliotek [Eval +] Lösning 2: Pocket Eval + Lösning 3: Internetbokhandel Eventuell lösning: Internetbok

Artikelns avslutning inleds med ett meningsfragment som förklarar vad delen syftar till

”Råd till dig som vill läsa litteratur men inte tycker att du har

Inbakat i rådet, den egna lösningen, finns en positiv evaluering. Meningen lyder:

”Avsätt en stund varje dag som du kan använda till att stressa av och sjunka in i en spännande bok och avskärma dig från omvärlden. Denna stund på dagen är lika viktig som

Lösningen är att ta sig tid, och motiveringen till detta, den positiva evalueringen, ligger i det läsning kan ge människan.

Som funktionsstruktursanalysen visade, håller inte artikeln ihop kring en problematik. Detta gör det svårt att rekonstruera en hel makrostruktur för texten. Makrostrukturen kan sägas ha två delar. Den ena svarar mot uppgiftens instruktion och har konklusionen som sammanhållande proposition. Denna del präglas av stor explicitet och tydlighet. Men i mittdelens sista stycke bryts tematiken visade analysen av funktionsstrukturen, då nya problem tas upp. De problem som också behandlas i texten men inte utgör en del av resonemanget som kan kopplas till konklusionen låter sig enbart bindas till texten som helhet genom en överordnad implicit makroproposition. Implicit kan det övergripande temat för

nsten står inför idag.

Disas makrostruktur låter sig inte rekonstrueras på ett självklart vis. Konklusionen håller ihop et. I ingressen riktas

[Eval +] Lösning 2: Ljudböcker Eval + Eval - Lösning 3: Internetbokhandel

texten till dem som skulle vilja läsa mera. Problemet är relaterat till situationen i samhället, som i sin tur exemplifieras av den personliga situationen. Läsning är svårt att hinna med. Till problemet finns befintliga lösningar föreslagna i form av snabbkonsumerade romanversioner. Värt att notera är att begreppet ”förkortade versioner” i Disas text används som ett samlingsbegrepp för alla olika varianter på litteratur som ges i uppgiften. Disa skriver i mittdelen: ”Olika förslag på förkortningar av litteratur kan vara att[…]” varefter hon anger serieform och ljudböcker som exempel. Lösningarna i sin helhet evalueras såväl positivt som negativt. Två specifika lösningsexempel, seriebearbetningar och ljudböcker, presenteras och evalueras var för sig. En tidsbesparande lösning ges också, som inte innebär en förändring av själva litteraturen, nämligen att beställa böckerna från Internet. Konklusionen säger att lösningarna inte ligger i de förkortade romanerna, vilket leder till Disas egen lösning: rådet att avsätta tid till läsning.

Konklusionen och den därpå följande egna lösningen har ingen explicit koppling till de andra problem som funktionsstruktursanalysen visar att texten behandlar. Problem 2 är inte helt entydigt, men handlar om tillgänglighetens avgörande inverkan på läsandet i samhället. Läsning måste vara ekonomiskt överkomligt om vi ska ägna oss åt det. Situationen i samhället med diskussionen som förs om nedskärningar i biblioteksväsendet är en anledning till problemet. Tre lösningar med kopplingar till problemet ges. Implicit sägs bibliotekens resurser vara en lösning på tillgänglighetsproblemet, pocketböcker och de billiga Internetbokhandlarna är explicita lösningar på den ekonomiska dimensionen. Samtliga evalueras positivt.

Det implicita problem 3 handlar om den fysiska bokformen som omodern och kopplas implicit till ett alltmer teknikfixerat samhälle. Till detta ges två eventuella lösningar, nämligen Internetboken som man läser på datorskärmen, samt den implicita att behålla biblioteken i dess nuvarande form, som framstår som ett sätt för politiker att undvika att skicka signaler till människor att böcker är passé.

4.4.3 Sammanfattande iakttagelser kring Disas artikel

Disas artikel är mycket intressant då den uppvisar styrka i sin linjärt inramande, relativt