7.1 Tillförlitlighet och Trovärdighet
Tillförlitligheten och den trovärdigheten vi har fått fram i våra intervjuer känns hög med tanke på intervjugruppen ålder och geografiska begränsning. Vi tror att om denna
undersökning skulle göras om med liknande elevgrupp skulle samma tendens synas i svaren. Vi är dock medvetna om att vår undersökning har brister. Vår undersökningsgrupp är för liten och för homogen för att man ska kunna generalisera svaren.
7.2 Slutdiskussion
När vi nu har avslutat analysen av vårt insamlade material, känner vi att vi fått svar på de frågeställningar vi hade initialt. Vi har genom intervjuerna med lärare fastslagit att eleverna haft någon form av undervisning i källkritik, vilket även en majoritet av eleverna anser. Men det kan vara svårt att bedöma i vilken omfattning detta har skett. Det verkar som om
Historialäraren vi intervjuat är mest tydlig med att det är källkritik man går igenom. Genom att han tydligt går igenom de olika begreppen man använder sig utav i klassiska källkritisk analys. De andra lärarna förutom yrkesläraren undervisar eleverna i sund
informationssökning och visar dem hur man bör gå till väga när man söker information. Yrkesläraren anser sig ha för lite kunskap för att undervisa i källkritik. Intressant att påpeka att av de elever som tros sig fått nån form av undervisning i källkritik så minns de tydligast att de har gått igenom det i sin svenskaundervisning. Huvuddelen av eleverna upplever inte att de fått regelrätt undervisning, utan oftast mer tips och kort genomgång som flertalet av de lärare vi intervjuat påvisar. Att de fått sådan undervisning som historialäraren säger verkar de inte minnas.
Vi anser att rektor och skolledning måste underlätta i arbetet, för oss som jobbar som pedagoger, att kunna arbeta mer aktivt med källkritiska frågor. Det kan till exempel innebära att vi själva bör få någon form av utbildning i detta, då vi under arbetets gång insett hur pass begränsade våra egna kunskaper i ämnet faktiskt är. Det här är egentligen något som kan
51
komma att falla sig ganska naturligt eftersom de nya läroplanerna och förordningarna från skolverket och myndigheter kräver att skolan mer aktivt ska jobba för att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningsätt. För övrigt så ansåg ett flertal av de intervjuade lärarna att de ville ha mer utbildning i källkritik. Vi har i skolan sen länge haft som uppdrag att arbeta för att våra elever ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt genom LPF94 (Skolverket, Läroplanden för de frivilliga skolformerna, Lpf94, 2006). De ansvaret kommer inte på något sätt minska, utan snarare det motsatta, eftersom våra elever idag tillbringar allt större tid på internet, med det enorma informationsflödet som finns där. Förhoppningsvis kommer detta inte vålla några större problem då samtliga lärare vi har talat med ansåg att det var viktigt med undervisning om källkritik.
I arbetet har det framkommit att en majoritet av de intervjuade eleverna anser sig kunna källkritiskt granska den information de finner på internet. Det faktum att de flesta eleverna använder sig av sökmotorn Google för att söka information. Gör att vi funderar på om de är medvetna om att man med stora kunskaper om sökmotoroptimering och/eller genom att man helt enkelt betalar för sig kan tillskansa sig en topplacering på de flesta sökmotorer (Schmidt, 2011). Detta medför att de högsta träffar vi får på Google mycket väl kan vara tendensiösa källor. Detta kan komma sig av att stora ekonomiska intressen har större möjligheter att få dessa höga toppositioner och nå ut med sitt budskap. Vi motsätter oss inte äktheten (Thurén, Källkritik, 2011) i dessa källor, men det kan säkerligen innebära att annan viktig information får en mer undanskymd position på sökmotorn.
Övervägande delen av våra elever anger att de för att verifiera sanningshalten i den information de hittar, försöker finna ytterligare minst en annan internetsida där de återfinner samma information. Det är helt riktigt en källkritisk metod för att bekräfta sanningshalten i ett påstående. Där eleverna däremot sedan brister i sitt förfarande är att de inte vidare kontrollerar dessa källors oberoende till varandra, vilket i själva verket är den egentliga meningen med denna metod. Där vid lag får vi nog hålla med de intervjuade lärarna de de anser att eleverna inte i tillräcklig utsträckning granskar information på internet källkritiskt.
Eleverna verkar lita helt på sina egna kunskaper och på deras förmåga att avgöra om en information de hittar faktiskt är pålitlig och sann. Likväl så verkar den grafiska profilen vara viktig för elevernas val av källa. Vilket vi också misstänkte initialt.
I Linda Viklunds examensarbete skriver hon att lärarna har en vision om att använda internet mer i skolarbetet. Det som begränsar detta är tekniska problem och kunskaperna hos en del lärare. Vi ser inte lärarnas kunskaper som en begränsning de använder dessutom internet ofta något som dessutom eleverna vittnar om. Det är skillnad mot när Linda gjorde
52
undersökningen på sin skola. Den faktorn som tyvärr kvarstår är att det allt som oftast föreligger en hel del tekniska problem även på vår skola. Linda angav att undervisning i källkritik förekom mer sporadiskt än som en naturligt inplanerad del i skolan. I vår
undersökning har vi kommit fram till att det förekommer både och. Det är desutom något som finns i våra utvalda aktuella ämnes- och kursplaner.
Det är för oss intressant att påpeka att de elever som Linda intervjuade då, idag går på gymnasiet och är av samma årskull som de elever vi intervjuat i vår undersökning. Vi tror att den internetrevolution som kommit sen dess och det ökade och ändrade användandet av internet påverkar utgången och skillnaden mellan våra undersökningar. När Linda gjorde sin undersökning så var dator- och internetanvändandet inte lika viktigt i undervisningen som det är idag. Lärarna hade troligtvis inte heller de kunskaperna och använde inte datorer lika frekvent som våra lärare och elever gör nuförtiden.
53
54